<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.</p> / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

<p>This report is based on a field study that was carried out in India. The aim of this field study is to find out how the religious education is carried out at Jiva Public School in Faridabad. The questions that are tried to be answered are if the teachers at this school integrate religious education in some of their subjects, if they see any problems performing this kind of education and what attitudes teachers’ have towards religious education.</p><p>In the presentation of previous research, opinions of several international researchers regarding religious education and their thoughts about how a good religious education can be designed will be made.</p><p>The empirical material has been assembled by doing qualitative semi-structured interviews with teachers at the school mentioned above. This kind of method suits well the aim and questions since the focus will be on trying to understand these teachers way to reason and act. When describing the methods, other problems that can occur during a field study are presented.</p><p>The results are presented in text but also in diagrams, so that the reader can get a good overview. In the analysis and discussion the results will refer to the previous research.</p><p>While analysing the empirical material a result was that a majority of the teachers did not integrate religious education in some of their subjects. They did not see it as their task and they meant that it is less important to get absorbed about people’s different beliefs since India is a secular state. You should not give any religion preference so why should you discuss about religions in your teaching? The focus should instead be on acceptance and to teach the pupils to respect each other no matter what. The teachers that did integrate religion in their subjects did this by celebrating religious festivals within the school. Only two teachers practised “ordinary” lessons when teaching about religions.</p> / <p>Denna uppsats baseras på en fältstudie som har utförts i Indien. Syftet med fältstudien är att undersöka hur religionsundervisningen ser ut på Jiva Public School i Faridabad. Frågeställningarna som ska försöka besvaras är hur lärare på denna skola integrerar religionsundervisning i något av sina ämnen, om de kan se några problem med att utföra denna typ av undervisning och hur lärarnas inställning till religionsundervisning ser ut.</p><p>I avsnittet Tidigare forskning redovisas flera internationella forskares syn på just religionsundervisning och hur de tycker att bra religionsundervisning kan vara utformad.</p><p>Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på ovannämnda skola. Denna metod passar syftet och frågeställningarna bäst eftersom fokus kommer att ligga på att försöka förstå dessa lärares sätt att diskutera och agera. I metodavsnittet kommer också andra relevanta problem man som forskare kan ställas inför då en fältstudie skall utföras att tas upp.</p><p>Resultatet presenteras i löpande text, men också med diagram för att göra det hela mer överskådligt samt lättförståeligt. I analys- och diskussionsavsnittet kommer resultatet att knytas till den tidigare forskningen.</p><p>Vid analysen av det empiriska materialet visade det sig att de flesta lärare inte integrerar religion i något av sina ämnen. Detta på grund av att de ansåg att det inte var deras uppgift. De menade också att det var mindre viktigt att fördjupa sig i vad andra människor har för trosuppfattning eftersom Indien är en sekulär stat. Ingen religion skall ha företräde och varför skall man då diskutera religion i sin undervisning? Istället borde fokus ligga på acceptans och att lära eleverna att bara respektera varandra utan vidare. De lärare som däremot integrerade religion i sina ämnen gjorde detta genom att fira olika religiösa högtider på skolan. Endast två lärare använde sig av ”traditionella” lektioner då de undervisade om religion.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel <em>Att sekter är farliga - det vet väl alla? </em>stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner.</p><p>I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet.</p><p>Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor.</p><p>Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.</p>

<p>Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.</p><p>Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen. Abu Nur bedriver verksamheter främst inom dawa, utbildning samt socialt arbete. Det sociala arbetet sker genom Ansar som är en av landets största välgörenhetsorganisationer. Ansar bedriver ett omfattande och strukturerat socialt arbete som erbjuder behövande människor stöd inom många livsområden. De målgrupper som Ansars sociala arbete riktas mot är främst studenter, fattiga och faderslösa barn. Majoriteten av dem som erhåller stöd är kvinnor och barn. Målgrupperna tillkommer i ett samspel mellan mänskliga behov, donatorers intentioner, myndigheternas riktlinjer och Abu Nurs egna intentioner och möjligheter att realisera sociala projekt. Studien visar att det finns en stark koppling mellan det sociala arbetet som Ansar bedriver och den andliga tradition Abu Nur representerar.</p><p>Stödet till studenterna är främst riktat mot kursavgifterna men ger också en mindre grupp studenter möjlighet till kost och logi för en låg kostnad. Stödet till de fattiga utgörs främst av ekonomiskt stöd men även annan form av materiellt stöd samt viss utbildning erbjuds. Verksamheten kring de faderslösa barnen är indelad i två sektioner. Den externa sektionen erbjuder stöd till 1800 barn som bor hemma hos sina mödrar eller släktingar. Man har utarbetat ett program vilket erbjuder de faderslösa barnen stöd inom flera livsområden som kontant ekonomiskt stöd, mat, kläder, hälsovård, föräldrastöd, utbildningsstöd, fritidsaktiviteter samt stöd i social interaktion och inre utveckling. Delar av stödet förmedlas genom en veckobaserad gruppverksamhet för barn och mödrar.</p><p>Den andra sektionen består av ett barnhem, Dar ar-rahme, för 150 flickor i åldern 4-13 år.</p><p>Dar ar-rahme är ett nystartat barnhem vars sociala struktur baseras på ett lägenhetssystem, inspirerat av SOS-barnbyar, i syfte att eftersträva en familjekänsla. Barnen är fördelade på 12 lägenheter där en personal i varje lägenhet lever med barnen under medlevarskap. Dar ar-rahme erbjuder barnen stöd inom motsvarande områden som den externa sektionen men är mer heltäckande.</p><p>Kärlek som faktor i behandlingsarbetet var ett påfallande inslag i bägge sektionernas arbete med de faderslösa barnen och deras mödrar. Inom bägge verksamheter så eftersträvade man att bemöta barnen med kärlek bl.a. med stöd av hadithen om att smeka det faderslösa barnets huvud. Kunskapsförmedling är ett annat viktigt behandlingsinslag för de faderslösa barnen där de dels får stöd i skolarbetet men också i social interaktion som inre utveckling. Att bidra till samhällsutveckling är ett genomgående inslag i Abu Nurs verksamhet i stort och återspeglas även i det sociala arbetet. Tydligast kommer det till uttryck i verksamheten på Dar ar-rahme där man bär visionen att det framgångsrika samhället kan byggas genom de faderslösa barnen.</p> / <p>موجز الدراسة</p><p>تتطرق هذه الدراسة إلى العمل الاجتماعي بين المسلمين متمثلا بمسجد أبو النور , و هو مسجد كبير يقع في شمال دمشق. و قد تم إجراء بحث معمق عن النشاطات المتعلقة بالأيتام, و التي أطلقت عليهم هذه الدراسة ب ”الأطفال فاقدي الآباء”.</p><p>و تناقش هذه الدراسة الأسئلة التالية:</p><p>ما هي الفئات التي يتوجه إليها العمل الاجتماعي؟ و كيف يدار هذا العمل؟ و ماهي المنطلقات الدينية التي يرتكز عليها هذا العمل ؟</p><p>هذه الدراسة عبارة عن بحث إثنوغرافي ثقافي. قد تم جمع المعلومات فيه عن طريق المقابلات والملاحظات خلال المشاركة العملية في النشاطات خلال رحلة 7 أسابيع في خريف عام 2007.</p><p>و تعتبر هذه الدراسة كمبحث أولي , و يتم رواية ما توصل إليه من نتائج</p><p>يمثل مسجد أبو النور رسالة روحية مميزة أرسى دعائمها الشيخ الراحل أحمد كفتارو الذي ابتكر تفسير حداثي للإسلام معتمداً على الطريقة الصوفية. و يشرف مسجد أبو النور على عدد من النشاطات أهمها في مجال الدعوة , و التعليم , بالإضافة إلى الرعاية الاجتماعية من خلال منظمة الأنصار الخيرية.</p><p>و منظمة الأنصار الخيرية واحدة من أكبر المنظمات الخيرية الموجودة في البلد , و تدير نشاط خيري مكثف و منظم لتقديم الدعم و المساعدة على مختلف أشكالها للفئات المحتاجة.</p><p>ويشكل الطلاب , و الفقراء, و الأطفال فاقدي الآباء الفئات الرئيسية التي يتوجه عمل الانصار الاجتماعي إليها. و القسم الأعظم من الذين يتلقون الدعم هم النساء و الأطفال. و يتم فرز هذه الفئات و تقديم المساعدة لها بالتنسيق بين الحاجات الإنسانية , و نوايا المتبرعين, و الجهات الحكومية , و إمكانيات مسجد أبو النور و خططه لتنفيذ العمل الاجتماعي.</p><p>و تظهر هذه الدراسة الصلة الوثيقة بين العمل الاجتماعي الذي تديره جمعية الأنصار الخيرية و التيار الروحي الذي يمثله مسجد أبو النور</p><p>و يقدم الدعم للطلاب بشكل عام عن طريق تخفيض تكلفة الدراسة , و لكن هناك مجموعة أقل من الطلاب يمكنها الحصول على السكن و المعيشة بأسعار مخفضة. و تتلقى شريحة الفقراء الدعم و المساعدة المالية بشكل رئيسي و يتعدى الدعم إلى مناح أخرى أيضاً مثل الدعم الدراسي.</p><p>و يقسم العمل الأجتماعي المتوجه نحو الأطفال فاقدي الآباء إلى قسمين:</p><p>1ـ قسم خارجي : و تقدم من خلاله المساعدة إلى 1800 طفل يعيشون في كنف أمهاتهم أو الأقارب. و تشمل المساعدة شتى احتياجات الحياة المختلفة عن طريق برنامج منظم يشمل المساعدة المالية, و الطعام, و الملابس , و الصحة , و مساعدة أولياء الأمور, و الدعم الدراسي , و نشاطات أوقات الفراغ, و بالإضافة إلى المساعدة في الاندماج و التفاعل الاجتماعي, و زيادة الثقة في النفس. و يتم إدارة مجموعة عمل أسبوعية لإيصال الدعم إلى مستحقيه.</p><p>2ـ ميتم ”دار الرحمة”: و تعيش فيه 150 طفلة تتراوح أعمارهن بين 4 و 13 عام. و دار الرحمة عبارة عن ميتم شيد حديثا , و يحاكي بناءه الاجتماعي نظام الشقق المستوحى من قرى الأطفال إس أو إس , و يهدف إلى خلق جو أسري. و تتوزع الطفلات على 12 شقة حيث تتواجد مشرفة في كل شقة تعيش مع الطفلات بشكل متواصل . و يقدم دار الرحمة دعم مماثل للقسم الخارجي , و لكن بشكل أكثف و أشمل.</p><p>و يعتبر الحب عامل مهم و ملاحظ في التعامل في كلي القسمين مع الأطفال فاقدي الآباء و أولياء أمورهم. و يتم السعي في ورشات العمل إلى معاملة الأطفال بمحبة و ود مستلهمين الأحاديث النبوية التي تحث على الإحسان إلى الأطفال فاقدي الآباء. و تعتبر التوعية العلمية عنصر مهم آخر في التعامل مع الأطفال فاقدي الآباء, حيث لا يقتصر الدعم على المساعدة في الواجبات الدراسية بل يتعداه إلى التفاعل الاجتماعي لتكوين الشخصية و رفع الروح المعنوية. و تعتبر المساهمة في تطوير المجتمع الهدف الرئيسي في ورشات عمل أبو النور و ينعكس ذلك في العمل الأجتماعي. وهذا يتجلى بوضوح من خلال العمل في دار الرحمة حيث يحمل القائمون على العمل هناك الرؤية أن بإمكان الأطفال فاقدي الآباء بناء مجتمع ناجح.</p>

<p>This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos. This helps shedding light on Jung’s manner of writing in his texts on analytical psychology.</p><p>The assignment includes an understanding of colours as understood by Goethe as well as the aspect of alchemy in the Rosicrucian movement and the kabbalah. The Jungian aspects of world religions are in this context emphasized as well as the use of symbols and symbolic speech.</p>

Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring. Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper. De förväxlades ofta med varandra, mycket beroende på om sägnen berättades i norra eller södra Sverige. Om man t.ex. hade en hustomte på en gård i Norrland, så kunde det vara en vätte med samma egenskaper, utseende och funktion på en gård i södra Sverige. Tomten och vättarna omnämndes många gånger i samma sägen, antigen var det tomten eller vättarna som förekom. Det finns mycket moral och pekpinnar för hur folk i allmänhet borde vara mot varandra. Detta tillskrev man istället ”småfolket”. Ofta var det säkert lättare att respektera deras åsikter än den närmaste grannens, eftersom det gick illa om man misshagade något väsen. Det finns många olika samlingsnamn för de här väsena. Jag har själv valt att kalla dessa varelser för ”småfolket”. De underjordiska eller de osynliga, är också populära benämningar. Vad man än väljer att kalla dem, så beskrivs de ha samma egenskaper i hela landet. Det finns vissa teorier om hur dessa väsen uppstått. Man trodde i en medeltida sägen, att Lucifers änglar regnade ner i tre dagar på jorden. En del föll ner i skogen och blev skogsrån. De som föll ner i bergen blev bergstroll. Andra regnade ner på hus och tak och blev tomtegubbar. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet med inriktning mot förskolläraryrket vt 1997.

From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today’s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet. Baptism is the Mandaeans most important ritual and Mandaeans also have several sacred writings, in which the Ginza is considered the one that has most authority. The clergy is important for the performance of rituals and communication of religious knowledge, today there are only about thirty priests left in the global community and these are spread from Sweden to Australia. Among the Mandaeans who answered my questions, the most are relatively secular, only a few see themselves as religious. But they all feel that their Mandaean identity is important, baptism, ceremonies, family, and the Mandaean community is important as factors to keep their Mandaean identity alive. Several Mandaeans in Sweden are experiencing a difficulty to practice their religion in a traditional way due to the cold climate that makes it difficult to perform baptism, the lack of priests and mandi (temple there baptisms can be performed). These factors along with the meeting with a secular Western society and that it has gone from being a relatively geographically cohesive group to be scattered all over the world have led to increased secularisation. This has led to a debate within the Mandaean community how to meet the new situation, such as how to relate to the Mandaeans who marries non-Mandaeans, which previously had not been accepted and is very rare even today. / Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten. Dopet är mandeismens viktigaste ritual och man har flera heliga skrifter, där Ginza anses vara den som har tyngst auktoritet. Prästerskapet är viktigt för utförandet av ritualer och förmedling av de religiösa kunskaperna, idag finns det bara ett trettiotal präster kvar inom mandeismen i världen och dessa är utspridda från Sverige till Australien. Bland de mandéer som har svarat på mina frågor är de flesta relativt sekulära, ett par ser sig som religiösa. Men samtliga tycker att deras mandeiska identitet är viktig, man ser dopet, högtider, familjen och den mandeiska gemenskapen som viktiga faktorer för att hålla sin mandeiska identitet levande. Flera mandéer i Sverige upplever en svårighet att utöva sin religion på ett traditionellt sätt pga ett kallt klimat som försvårar dop, avsaknad av präster och mandi (tempel där dop kan utföras). Dessa faktorer tillsammans med mötet med en sekulär västvärld och att man har gått från att vara en relativt geografiskt sammanhållen grupp till att vara utspridd över hela världen har lett till en ökad sekularisering. Detta har lett till en diskussion inom mandeismen hur man ska möta den nya situationen, tex hur man ska se på mandéer som gifter sig med ickemandéer, något som tidigare inte har varit accepterat och är mycket ovanligt.

Detta är en jämförande undersökning mellan hinsidesföreställningar i de skriftliga källorna till fornskandinavisk religion och bildscener på de sena (700 – 1100-talet) gotländska bildstenarna. Den tidigare forskningen kring hinsidesföreställningarna har ofta fokuserat på Valhall vilket enligt mig kan ha lett till att andra centrala föreställningar kan ha kommit i skymundan. Jag visar med min genomgång av föreställningarna i de skriftliga källorna att de olika platserna som den döde kunde komma till bär på gemensamma aspekter i form av kvinnan som möter den döde, kvinnan som härskar över den döde samt hallen där man åt och drack. Samma tema återkommer på de sena gotländska bildstenarna . De visar dessutom en liknande variation av föreställningarna som de skriftliga källorna. Valhall är alltså inte nödvändigtvist den enda tolkningen av dessa bildscener. / This is a comparative study between afterlife beliefs in written sources to the Norse religion and visual scenes in the late Gotland picture stones. The previous research on afterlife beliefs has often focused on the Valhallamotif, which in my opinion, could have led to the problem that other essential ideas of afterlife may have been overlooked. I show in my review that the afterlife beliefs in the written sources share common aspects: the woman who meets the deceased, the women who rule over the dead and the hall where the dead eat and drinks. The same aspects return on the late Gotland picture stones. They also show a similar variation in the notions of afterlife as the written sources. Valhalla is not necessarily the only interpretation of the image scenes.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten. Dopet är mandeismens viktigaste ritual och man har flera heliga skrifter, där Ginza anses vara den som har tyngst auktoritet. Prästerskapet är viktigt för utförandet av ritualer och förmedling av de religiösa kunskaperna, idag finns det bara ett trettiotal präster kvar inom mandeismen i världen och dessa är utspridda från Sverige till Australien. Bland de mandéer som har svarat på mina frågor är de flesta relativt sekulära, ett par ser sig som religiösa. Men samtliga tycker att deras mandeiska identitet är viktig, man ser dopet, högtider, familjen och den mandeiska gemenskapen som viktiga faktorer för att hålla sin mandeiska identitet levande. Flera mandéer i Sverige upplever en svårighet att utöva sin religion på ett traditionellt sätt pga ett kallt klimat som försvårar dop, avsaknad av präster och mandi (tempel där dop kan utföras). Dessa faktorer tillsammans med mötet med en sekulär västvärld och att man har gått från att vara en relativt geografiskt sammanhållen grupp till att vara utspridd över hela världen har lett till en ökad sekularisering. Detta har lett till en diskussion inom mandeismen hur man ska möta den nya situationen, tex hur man ska se på mandéer som gifter sig med ickemandéer, något som tidigare inte har varit accepterat och är mycket ovanligt. / From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today’s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet. Baptism is the Mandaeans most important ritual and Mandaeans also have several sacred writings, in which the Ginza is considered the one that has most authority. The clergy is important for the performance of rituals and communication of religious knowledge, today there are only about thirty priests left in the global community and these are spread from Sweden to Australia. Among the Mandaeans who answered my questions, the most are relatively secular, only a few see themselves as religious. But they all feel that their Mandaean identity is important, baptism, ceremonies, family, and the Mandaean community is important as factors to keep their Mandaean identity alive. Several Mandaeans in Sweden is experiencing a difficulty to practice their religion in a traditional way due to the cold climate that makes it difficult to perform baptism, the lack of priests and mandi (temple there baptisms can be performed). These factors along with the meeting with a secular Western society and that it has gone from being a relatively geographically cohesive group to be scattered all over the world have led to increased secularisation. This has led to a debate within the Mandaean community how to meet the new situation, such as how to relate to the Mandaeans who marries non Mandaeans, which previously had not been accepted and is very rare even today.

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art. The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19th century and depict male gods of the Norse mythology. Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences. / Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk. Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar. Studiens frågeställningar har varit följande;  Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken? Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast? Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna? Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken? Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler. I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker". Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet. Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet. Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.