Huvudfrågan i den här uppsatsen är på vilket sätt som konsten speglar religionen i Egypten under Det mellersta riket. Uppsatsen börjar med att beskriva när Det mellersta riket skulle ha ägt rum, vilket dock är lite osäkert, då årtalen kan variera något mellan olika författare. Vidare, vill jag ge en inblick i hur den egyptiska konsten bör tolkas, då detta inte är på samma sätt som vi västerlänningar, idag, ofta tolkar konst utifrån dess yttre skönhet och helhet. Sedan följer en beskrivning av hur religionen förmodligen uppstod kring Nilen och inspirerade det religiösa livet, då denna flod var livsviktig och källan till att livet över huvud taget gick att leva i Egypten. Detta stycke inrymmer också skapelsemyten, gudar och ritualer. I stycket, som jag kallar ”Kungen”, beskrivs vilken ställning kungen hade ur ett religiöst perspektiv, då mycket av konsten man har funnit har varit avbildningar av kungar. Hur konsten beskriver det ovannämnda och symboliserar religionen påvisas i nästa stycke, som följs av hur religion och konst har förändrats från det Gamla riket till det Nya riket. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lindgren".

Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ”The Gnosic Religion”, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm. Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid. Idag är ett tydligt tecken på detta New Age, det samlingsbegrepp som rymmer så mycket men som likt gnosticismen delar på många föreställningar. T.ex. människans vilja till förmåga bortanför och utöver materien/kroppen, hennes eget inre gudomliggörande och behovet av en transcendent messias mm. Profana likheter kan vara pessimism, nihilism, känslan av en konstgjord och overklig verklighet, verklighetsflykt mm. På ett annat plan handlar uppsatsen om människans mytologiserade/andliga psykologi, dels om Jungs arketypiska psykologi och dels om nyandlig mystik. Hur de kliver in och tar över tomrummet i den traditionellt vetenskapliga och rationella värld vi ”mytlösa” lever i. Den religiösa mystiken var en allmän realitet förr i tiden, men blev s.a.s. bortrationaliserad i upplysningens och senare protestantismens era. Människans belägenhet i den tekniskt avancerade världen har förändrat mycket, också hennes psyke. Bröderna Wachowskis filmverk visar också tydligt på den gnostiska versionen av uppdelningen mellan omedvetna, medvetna och upplysta. Att ”felet” med människan är hennes okunskap om den yttre verkligheten, och att räddningen ligger i ett introvert sökande efter sanningen. Uppsatsens helhet rör sig alltså både i det yttre och det inre, likt Matrixtrilogin och ny/gnosticismen, över tid och rum samt mellan olika tekniska mediala medel.

Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld. Efter resultatredovisningen följer en diskussion som bland annat tar upp mina ståndpunkter gällande resultatet samt de slutsatser jag kunnat dra av min studie.

Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna. Deusu är inte heller den allsmäktige gudom och fadersgestalt som vi känner genom kristendomen då han är tvungen att vända sig till en ängel för att få råd om hur människosläktet ska räddas. Medeltida katolska traditioner har bevarats i Tenchi Hajimari no Koto, den enda doktrinära text författad av de underjordiska kristna själva. Det heliga dramat har dock i Tenchi Hajimari fått vissa japanska särdrag. Inför korsfästelsen pryglas till exempel Jesus med bambukäppar så hårt att de splittras. De skriftlärda som Jesus talar med i templet är inte längre skriftlärda judar utan buddhistiska lärare. Tenchi Hajimari no Koto kan framförallt vägleda oss att förstå samband mellan de underjordiska kristna och myter med koppling till kristendomen. Dessa har bevarats inom den lokala japanska folkliga traditionen fram till våra dagar. Den populära japanska buddhistiska modersfiguren Kannon har på många vis sammansmält med bilden av en Mariagestalt som förmedlas genom europeiska traditioner. Förvandlingen av Maria till Maria-Kannon har också inneburit att Mariagestalten har övertagit vissa buddhistiska egenskaper. Språkförbistringen beskrivs som en annan faktor som kan ha bidragit till den tidiga kristendomens förvandling i Japan. Buddhistiska termer, lånord och kristna symboler har sannolikt fått annan innebörd än den som missionärerna själv representerade. Gudsbegrepp och kopplingen till förfädernas roll inom religionen är påverkade av den lokala kulturen. / This essay examines different perspectives of the myth traditions and the world of faith among the Kakure Kirishitan, and the underground Christians of Japan. Of special interest is the coming world. However, the concept of afterworld is also familiar to the domestic Buddhist tradition. Being aware of this we can better understand why the teaching of salvation (and a life after death) is the most important target of faith also for believers within the domestic tradition. The only document from the time of persecution, compiled by the Kakure themselves, is the Tenchi Hajimari no Koto, ‘The Beginning of Heaven and Earth’, a text with topics covering the creation of heaven and earth, the angels, the fall of the ancestors of humankind, Mary, the life of Christ, and the end of the world. Even if the text is not a part of the living tradition of the Kakure Kirishitan today, Tenchi Hajimari no Koto can guide us, and help us to understand the relation between the Kakure Kirishitan of Japan and European Christian tradition. Myths referred to in Tenchi Hajimari, and other local myths related to European apocryphal tradition have survived until present days as tales in areas historically populated by underground Christians. Gradually the faith of the underground Christians tended to move away from a god who was a strict father and judge. Instead they turned to a forgiving motherly “goddess” of indefinite tenderness, Mary. Deusu, the Father, is not the almighty and omniscient God we know from Christian traditions, instead he has to consult an angel about the need to save the humankind. The popular merciful Buddhist mother figure, Kannon, has in many ways fused together with the image of the Virgin Mary, rooted in European tradition. The transformation of Virgin Mary to a Maria-Kannon has infused the image with some Buddhist traits. Language confusion is described as another important factor of the acculturation of the Early Christianity of Japan. Buddhist terminology, loanwords, and the interpretation and use of Christian symbols, has most likely given the teaching a somehow different meaning, than the one represented by the early missionaries themselves. The domestic concept of gods, which connects the role of the ancestors to religion have also embraced Christianity. The faith world of Kakure Kirishitan is influenced by folk beliefs, Shintō, and the surrounding Buddhist tradition. / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen. Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation. Min frågeställning har varit: Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel Att sekter är farliga - det vet väl alla? stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner. I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet. Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor. Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.

Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt. / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

This report is based on a field study that was carried out in India. The aim of this field study is to find out how the religious education is carried out at Jiva Public School in Faridabad. The questions that are tried to be answered are if the teachers at this school integrate religious education in some of their subjects, if they see any problems performing this kind of education and what attitudes teachers’ have towards religious education. In the presentation of previous research, opinions of several international researchers regarding religious education and their thoughts about how a good religious education can be designed will be made. The empirical material has been assembled by doing qualitative semi-structured interviews with teachers at the school mentioned above. This kind of method suits well the aim and questions since the focus will be on trying to understand these teachers way to reason and act. When describing the methods, other problems that can occur during a field study are presented. The results are presented in text but also in diagrams, so that the reader can get a good overview. In the analysis and discussion the results will refer to the previous research. While analysing the empirical material a result was that a majority of the teachers did not integrate religious education in some of their subjects. They did not see it as their task and they meant that it is less important to get absorbed about people’s different beliefs since India is a secular state. You should not give any religion preference so why should you discuss about religions in your teaching? The focus should instead be on acceptance and to teach the pupils to respect each other no matter what. The teachers that did integrate religion in their subjects did this by celebrating religious festivals within the school. Only two teachers practised “ordinary” lessons when teaching about religions. / Denna uppsats baseras på en fältstudie som har utförts i Indien. Syftet med fältstudien är att undersöka hur religionsundervisningen ser ut på Jiva Public School i Faridabad. Frågeställningarna som ska försöka besvaras är hur lärare på denna skola integrerar religionsundervisning i något av sina ämnen, om de kan se några problem med att utföra denna typ av undervisning och hur lärarnas inställning till religionsundervisning ser ut. I avsnittet Tidigare forskning redovisas flera internationella forskares syn på just religionsundervisning och hur de tycker att bra religionsundervisning kan vara utformad. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på ovannämnda skola. Denna metod passar syftet och frågeställningarna bäst eftersom fokus kommer att ligga på att försöka förstå dessa lärares sätt att diskutera och agera. I metodavsnittet kommer också andra relevanta problem man som forskare kan ställas inför då en fältstudie skall utföras att tas upp. Resultatet presenteras i löpande text, men också med diagram för att göra det hela mer överskådligt samt lättförståeligt. I analys- och diskussionsavsnittet kommer resultatet att knytas till den tidigare forskningen. Vid analysen av det empiriska materialet visade det sig att de flesta lärare inte integrerar religion i något av sina ämnen. Detta på grund av att de ansåg att det inte var deras uppgift. De menade också att det var mindre viktigt att fördjupa sig i vad andra människor har för trosuppfattning eftersom Indien är en sekulär stat. Ingen religion skall ha företräde och varför skall man då diskutera religion i sin undervisning? Istället borde fokus ligga på acceptans och att lära eleverna att bara respektera varandra utan vidare. De lärare som däremot integrerade religion i sina ämnen gjorde detta genom att fira olika religiösa högtider på skolan. Endast två lärare använde sig av ”traditionella” lektioner då de undervisade om religion.

S’il est généralement reconnu que le processus d’institutionnalisation de l’Église s’est accéléré au IVe siècle, certaines de ses étapes nous sont moins connues. Ce mémoire cherche à évaluer l’importance de Jean Chrysostome dans l’émergence de la primauté d’honneur de Constantinople. Après une étude attentive du troisième canon du concile de Constantinople I mise en relation avec l’opinion de trois auteurs contemporains, c’est-à-dire Palladius d’Hélénopolis, Socrate de Constantinople et Sozomène, il ressort de ce travail que l’épiscopat de Jean Chrysostome a favorisé l’implantation de cette prééminence dans l’Église. L’analyse des modalités de la primauté d’honneur de Constantinople montre bien qu’historiquement, les évêques de l’ancienne et de la nouvelle Rome n’ont pas construit leur primat à l’aide des mêmes arguments. L’explicitation de ces éléments ne se veut pas une prise de position dans les débats oecuméniques actuels, mais plutôt un préliminaire permettant une meilleure compréhension des données du problème. / Even though it is generally accepted that the Church institutionalization process accelerated in the IVth century, some of its steps are less known. This dissertation tries to assess John Chrysostom’s importance in the emergence of Constantinople’s primacy of honour. After a thorough study of the third canon of the council of Constantinople I and of the opinion of three contemporary authors, namely Palladius of Helenopolis, Socrates of Constantinople and Sozomenos, the results of this works are that John Chrysostom’s episcopate fostered the implementation of this preeminence in the Church. The analysis of the terms of the primacy of honour of Constantinople shows that historically, the bishops of Old and New Rome did not build their primacy with the same arguments. Clarifying these elements is not a way to make a stand in the current ecumenical debate, but rather is a preliminary step to a better understanding of the problem.