Bakgrund: Hjärnskakning i idrott är vanligt och det finns etablerade riktlinjer för identifiering, hantering och rehabilitering. För tidig återgång till idrott kan medföra risker. Kvalitativ forskning om idrottares upplevelser och erfarenheter av och om idrottsrelaterad hjärnskakning har ej påträffats. Syfte: Att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning inom idrott samt återgång till idrottsaktivitet efter skadehändelsen. Metod: Data insamlades från fem idrottare med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre teman; ”Föranledd vårdkontakt”, ”Motiverande och hindrande faktorer för återgång till idrott”, samt ”Resonemang kring hjärnskakning” som innefattade bland annat att idrottarna upplevde undermålig information från vården gällande återgång till idrott efter hjärnskakning och att tränare hade bristande kunskap om omhändertagande vid idrottsskada. Idrottarna uppfattade ett behov av ökad kunskap. Stöttning och förståelse för idrottarens situation från omgivningen påverkade positivt för återgång medan press och rädsla för en ny hjärnskakning hämmade. Konklusion: Föreliggande studie har uppnått syftet att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning samt återgång. Resultaten ökar förståelsen för idrottare som råkar ut för hjärnskakning i idrottssammanhang. Ytterligare forskning behövs för att bilda uppfattning om läget av idrottsrelaterad hjärnskakning i Sverige. / Background: Concussion in sport is common and there are established guidelines for identification, management and rehabilitation. Premature return to play may be dangerous. Qualitative research on athletes' experiences on sport-related concussion has not been found. Objective: To examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play after their concussion. Method: Data was collected from five athletes using semi-structured interviews and was analyzed through content analysis. Results: Three themes emerged; "Cause for health care", "Motivations and hindrances on return to play", and "Reasoning about concussion”. They included for instance that athletes experienced poor information from health institutions regarding return to play, and coaches had insufficient knowledge of sport-injury management. The athletes perceived a need for increased knowledge. Support and understanding for the athlete's situation had a positive impact on the return to play while pressure and fear of a new concussion inhibited return to play. Conclusion: The objective to examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play, has been achieved. The results increase our understanding for athletes who sustain concussions in sports. Further research is needed to form an estimation of ​​the extent of sports-related concussions in Sweden.

Sammanfattning/Abstract Brundin Larsson, Sara (2022). Hjärntrötthet- ”Det är detta att det är osynligt”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Min önskan är att uppmärksamma hjärntrötthet hos barn och unga och vilka konsekvenser en sådan trötthet kan innebära för en skolelev. Hur resonerar elever och deras vårdnadshavare om skolans bemötande och vad har mötet betytt för barnet eller den unge i deras skolarbete. Studien vill därmed ge ett bidrag till vad skolpersonal, men i synnerhet specialpedagoger, bör känna till om hjärntrötthet och vilka anpassningar drabbade kan vara hjälpta av under kortare eller längre tid. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, genom livsvärldsberättelser, öka kunskapen om vilka behov elever med hjärntrötthet kan ha och hur det kan påverka deras vardag i skolan, utifrån ett elev- och vårdnadshavarperspektiv. Ytterligare ett syfte är att beskriva informanternas upplevelser av samarbetet med skolan och de anpassningar som gjorts där. Vilka svårigheter och behov upplever hjärntrötta elever, och deras vårdnadshavare, att de har? Hur har elever och vårdnadshavare upplevt mötet med skolan och de anpassningar man gjort för att möta deras behov? Vad anser informanterna att pedagoger särskilt bör tänka på när de möter elever med hjärntrötthet? Teori I denna studie används livsvärldsfenomenologin som teoretiskt ramverk (Bengtsson & Berndtsson, 2015).  Anledningen till valet av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv på denna studie är att genom intervjuer kunna få ta del av elevers och deras vårdnadshavares upplevelser av hur det är att leva med hjärntrötthet som ung elev, samt hur informanterna upplevt samarbetet med skolan. Ansatsen möjliggör att få ta del av deras livsvärld kring hjärntrötthet. De olika teoretiska begreppen; subjekt, sammanflätningar, regional värld, levd kropp och instrument används som en grund och ram för att förstå och tolka informanternas livsberättelser. Metod Detta är en kvalitativ studie där tre elever och deras vårdnadshavare intervjuats om sina upplevelser av mötet med skolan som hjärntrött elev. Eftersom en önskan fanns om ett öppet samtal, med mina forskningsfrågor som utgångspunkt, valdes semistrukturerade intervjuer. Resultat Genom informanternas livsberättelser framkommer att det är krävande att befinna sig i miljöer med mycket ljud. Efter en tids exponering för mycket ljud får de ont i huvudet och dagar som är extra utmanande kan innebära att de måste ligga och vila resten av dagen hemma, eller flera dagar för att återfå energi. De har alla behov av att ibland kunna komma ifrån klassrummet, speciellt då det är pratigt, för att få sitta i en lugn miljö.        Avgränsning av arbetsuppgifter finns också ett stort behov av. Att få mer tid för att slutföra arbetsuppgifter, eller dela upp olika moment med pauser emellan, skulle medföra att de både mår bättre och kan prestera bättre i skolan. Informanterna uttrycker också att det är viktigt att de blir lyssnade på och att man tar deras mående på allvar.        Elever som lider av hjärntrötthet har behov som många gånger inte behöver vara så svåra för skolan att anpassa sig till men dessa elever kan bli missförstådda, då kunskap om hjärntrötthet inte är så utbredd. Känslighet för mycket ljud, mycket information och högt tempo gör dem sårbara. Då vi i skolan ska utforma lärmiljöer där alla elever ges möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar är det viktigt att sprida kunskap om hjärntrötthet. Nyckelord Anpassningar, barncancer, hjärnskakning, hjärntrötthet, pauser

There is a major issue with concussion within contact sports and one of these sports is ice hockey. Concussions have a negative effect on health and repeated concussions, which often occur in ice hockey, can force players to retire early. Since it is such a major problem that can result in serious consequences, a better understanding within the field is needed. This report has focused on speeds right before a player was tackled as well as the players contact body parts. The information was collected by analyzing 10 video clips where a tackle took place that resulted in a concussion. The video clips were analyzed using the software SkillSpector, where 3D speeds were collected for both the attacking and the injured players. The contact body parts were also identified during the analysis. The results were compared to a reference group from an earlier bachelor degree project where tackles that did not result in a concussion were analyzed. The conclusion from this project is that the speeds for the players in the interest group were proven to have a significantly higher mean speed than the players from the earlier project. Furthermore, the results indicate that the tackled players speed can have a larger impact on the outcome of the tackle than the speed of the attacking player. From the results in this project it is shown that, of the tackles that could lead to a concussion, shoulder to jaw was the most common combination. / Det finns ett stort problem med hjärnskakningar inom kontaktsporter och en utav dessa sporter är ishockey. Hjärnskakningar påverkar hälsan negativt och vid upprepade hjärnskakningar, som ofta uppstår i ishockey, kan spelare tvingas förtidspensioneras. Eftersom att det är ett stort problem som kan ge allvarliga konsekvenser behövs en bättre förståelse inom ämnet. Denna rapport har fokuserat på att ta fram farter precis innan en tackling har skett samt spelarnas kontaktdelar (islagsdelar). Informationen har samlats in genom analysering av 10 stycken videoklipp där en tackling har resulterat i en hjärnskakning. Analysen av videoklippen genomfördes i mjukvaran SkillSpector där 3D farter har tagits fram för både den attackerande och skadade spelaren. Vid analyserna identifierades också islagsdelarna. Resultaten har jämförts med en referensgrupp från ett tidigare kandidatexamensarbete där tacklingar som inte resulterat i en hjärnskakning har analyserats. Slutsatsen från detta arbete är att farterna för spelarna i intressegruppen som drabbats av hjärnskakning hade en högre signifikant medelfart än motsvarande spelarna från det tidigare arbetet. Vidare indikerade resultaten att den tacklades fart är en faktor som kan ha en stor påverkan på utfallet av tacklingen. Från resultatet i detta arbete visas det att av tacklingar som kan leda till hjärnskakning är axel mot käke den vanligaste kombinationen.

Introduktion: Handboll är en populär lagsport som innehåller kroppskontakt, hopp och sprints. Det är dock även en skadedrabbad sport, där bla huvudskador är vanligt. Huvudskador, eller sport related concussion (SRC), är en allvarlig skada som kan leda till komplikationer senare i livet. Tidigare forskning, gällande risken av att drabbas av SRC, har visat skillnader mellan kön samt positioner. Inom svensk handboll är de flesta SRC studier utförda på högsta eliten. Syftet med denna studie var därför att kartlägga förekomsten av SRC, eventuella skillnader mellan positioner, kön, samt symtom och metod för återgång till träning bland division 1 spelare och NIU/RIG-elever. Metod: En online enkät med 22 frågor uppdelat i tre delar skapades. Frågorna validerades genom face-validity samt en pilotstudie. Enkäten skickades sedan ut till alla division 1 klubbar och NIU/RIG-gymnasier, där tränarna/lärarna själva fick distribuera enkäten till sina elever/spelare. Resultat: Förekomsten av SRC av de som svarade i division 1 och NIU/RIG var 34,9%. Resultatet visade att gruppen målvakter rapporterade flest SRC av alla positioner. Kvinnliga spelare rapporterade signifikant fler antal SRC jämfört med herrspelare (58 vs 30, p=0,018) samt även fler olika symtom efter skada jämfört med herrspelarna. Vanligaste strategin för återgång till idrott oavsett kön och position var hjärntrappan. Konklusion: Sammanfattningsvis visade vår data att förekomsten av SRC bland handbollsspelare på div 1 och NIU/RIG är något lägre än tidigare studier på elitspelare. Resultatet att damspelarna rapporterade fler antal SRC, samt fler och mer varierade symtom än herrspelarna stämmer överens med flera tidigare studier. Den vanligaste vägen tillbaka till handbollen var via hjärntrappan. Vår undersökning bidrar till att öka kunskapen om SRC:s inom handbollen och förhoppningsvis kan den bidra till att förebygga denna typ av skada i framtiden. / Introduction: Handball is a popular sport that contains a lot of body contact, jumps and sprints. It is also an injury-prone sport, where head injuries are common. Head injuries, or sport related concussion (SRC), is a serious injury that may cause complications later in life. Previous research on the risk of SRC have shown differences between gender and within player position. In Swedish handball, available studies on SRC:s include mostly the highest elite. Thus, we aimed to study the prevalence of SRC, differences between positions, gender, symptoms and method of return to training among Division 1 players and NIU/RIG-students. Method: An online survey with 22 questions divided into three parts was created. The questions were validated through face validity and a pilot study. The survey was then distributed to all division 1 clubs and NIU/RIG high schools, where coaches/teachers were responsible for distributing the survey to their students. Results: The SRC prevalence among the Division 1 and NIU/RIG-student respondents, was 34.9%. Goalkeepers reported the highest incidence of SRC of all positions. Female players reported a significantly higher number of SRC compared to males (58 vs. 30, p=0.018). Furthermore, females reported a more diverse range of post-injury symptoms. The most frequently used return-to-play strategy was the brain-ladder, regardless of gender or position. Conclusion: Our data revealed that the prevalence of SRC among division 1 and NIU/RIG handball players is slightly lower than previous studies on elite handball players. The result that female players reported a higher number of SRC and more varied symptoms than male players, aligns with several previous studies. The most common pathway back to handball was through the brain-ladder protocol. Our study contributes to increasing knowledge about SRC in handball and hopefully can help prevent this type of injury in the future.

Sammanfattning Bakgrund: Studier tyder på bristande kunskaper angående hanteringen av idrottsrelaterad hjärnskakning samt i rehabilitering efteråt. Ryttares återgång till fysisk aktivitet kopplat med en jargong som främjar en för snabb återgång, där saknas studier.  Syfte: Att undersöka och beskriva en grupp tävlingsryttares upplevelser och erfarenheter av att ha fått en idrottsrelaterad hjärnskakning samt återgången till sin idrott, vardagsliv samt fysisk aktivitet. Metod: Data från fem informanter insamlades via semistrukturerade intervjuer och har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: I studien framgick det två teman; “Hur IH yttrade sig och påverkade vardagen” samt “Vägen tillbaka” med totalt tio kategorier samt 16 subkategorier. Utifrån resultatet framgick det brister i adekvat information vid vårdtillfället rörande återgång till fysisk aktivitet efter idrottsrelaterad hjärnskakning. Omgivningens reaktioner påverkade ryttarna initialt till en något långsammare återgång till fysisk aktivitet, samtidigt som de egna kraven på skötsel av hästen fanns ständigt närvarande. Konklusion: Studien tyder på att återgången fortfarande går för snabbt men att omgivningens påverkan, i kombination med egen förståelse samt att den tidigare jargongen börjat avta har lett till en långsammare återgång. Dock finns kvarvarande brister angående information kring hur återgången bör ske efter en idrottsrelaterad hjärnskakning inom vården. / Abstract Background: Studies indicate a lack of knowledge regarding the handling of the acute state of sport related concussion and during the rehabilitation afterwards. Equestrians return to physical activity associated with a jargon that promotes an over-rapid return, where studies are lacking. Purpose: To investigate and describe a group of competing equestrians experiences of receiving a suspected or diagnosed sport related concussion and also their return to sport, everyday life and physical activity. Method: Data from five informants were collected through semi structured interviews and analysed with a content analysis. Results: The study showed two themes; “How SRC expressed and influenced everyday life” and “The way back” with a total of ten categories and 16 subcategories. Based on the result, there were shortcomings in adequate information from the time of health care treatment regarding the return to physical activity after a sport related concussion. The society's reaction initially affected the riders to a slower return to physical activity, while the own requirements for taking care of the horse were constantly present. Conclusion: The study indicates that their return still goes on too quick, but the surroundings effects, in combination with their own understanding and that the previous jargon has begun to decline has led to a slower return. However, there are remaining deficiencies regarding the information about how the return should take place after a sport related concussion within the healthcare system.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig skada inom ishockey. Efter skada ses även påverkan på cervikala strukturer och nackutredning föreslås som en del i undersökningen efter hjärnskakning.  Neck Flexor Endurance Test är ett test som använts för att mäta nackflexorernas uthållighet. Syftet med den här studien var att fastställa normalvärde för junior-senior ishockeyspelares uthållighet i stabiliserande cervikal muskulatur.  Design:Deskriptiv pilotstudie Metod: Totalt 40 friska ishockeyspelare (33 herrjuniorer och 7 damspelare) testades i ryggliggande. Testpersonen höll huvudet statiskt i given position och testledaren observerade att testen utfördes rätt och klockade tiden med tidtagarur. Inga andra hjälpmedel användes. Varje deltagare hade två försök och tiden mellan försök ett och två var två minuter Resultat: Medelvärde för hela gruppens båda försök var 55,5 sekunder. Medelvärde för försök ett var för hela gruppen 62,3 sekunder +22,8, försök två 48,5 sekunder +18,1. Skillnaden mellan försök ett och försök två var statistiskt säkerställd (p<0,05). Konklusion: 40 friska ishockeyspelare har i den här studien uthållighet i nackens flexorer på i medelvärde 62,3 sekunder i ett försök. Spridningen var för stor för att man ska kunna ge råd om generell baseline. Skillnaden mellan gruppens försök ett och försök två tyder på att längre tid än två minuter behövs för full återhämtning av testade muskler.

Rapporten innehåller analysen av 26 olika situationer inom ishockey. Situationerna är hårda tacklingar från olika matchar och ligor. Analyserade tacklingar resulterade INTE i hjärnskakning, likadana situationer kan ge upphov till hjärnskakning. Målet med projektet är bland annat skapa en kontrollgrupp för studierna i hjärnskakning inom ishockey. Tidigare studier utfördes för situationer som resulterar i hjärnskakningar. Rapporten pekar kort på huvudet och nackens anatomi d.v.s. skalp, hjärnan och skallben. Begreppet hjärnskakning med dess symptom förklarades också. I valda video sekvenserna analyserades huvudets kinematik och kollisionssekvenser mellan huvud och den andra parten som kan vara en annans axel, huvud, arm eller is eller glasvägg(plexiglas). Resultatet ska komma överens med tidigare gjorda arbete. / The report includes analysis of 15 different situations in Ice-hockey. The situations are hard tackles from different matches and leagues. The analyzed tackles did Not resulted to concussion, but similar situations can be concussions. The goal of the project includes creating a control group for the studies of concussions in ice-hockey. Previous or parallel studies have been down to situations that result to concussions. The report indicates short to head and neck anatomy that is scalp, brain and skull. The concept of concussion with its symptoms explained in this report. The selected video sequences were analyzed head kinematics and collision sequences between the head and the other part that may be another person's shoulder, head, arm or ice or glass wall. When the video sequences were analyzed attempted to controll the head speed, head acceleration and the tackles angle. The results should agree with previous works.

The present study explored elite athletes experiences of a sport-related concussion (SRC), i.e. cognitive, emotional and behavioral responses in rehabilitation. The participants were four elite athletes, 2 men and 2 women (23-25 years old), from cycling and martial arts, all suffering protracted concussion symptoms. A semi-structured interview guide was used, and data was analyzed through thematic analysis, with inductive reasoning. The findings suggest that emotional, cognitive and behavioral responses, such as uncertainty, stress, motivation and depression were present in the recovery from SRC, represented by six themes (1) Identity Loss, (2) Invisibility of the Injury, (3) Being In Charge of Recovery and Return to Sport, (4) Social Support and Pressure, (5) Uncertainty of Recovery Prognosis and (6) Depression and Substance Use. The findings also highlight the risk for mental illness following SRC and the importance of learning more about the psychological perspectives of SRC. Suggestions for practical implications and future research proposals are given. / Studien syftade till att undersöka elitidrottares kognitiva, emotionella och beteendemässiga responser i rehabilitering från en idrottsrelaterad hjärnskakning. Deltagarna bestod av 4 elitidrottare, 2 män och 2 kvinnor (23–25 år gamla), från cykling och kampsport, där alla deltagare hade lidit av långdragna hjärnskakningsrelaterade symptom. En semi-strukturerad intervjuguide användes och data analyserades genom tematisk analys, med induktivt resonemang. Resultatet föreslog att emotionella, kognitiva och beteendemässiga responser kopplade till osäkerhet, stress, motivation och depression förekom under tillfrisknandet från idrottsrelaterad hjärnskakning, representerade av sex teman; (1) Förlorad Identitet, (2) Skadans Osynlighet, (3) Ansvar för Tillfrisknande och Återgång till Idrott, (4) Socialt Stöd och Press, (5) Osäker Prognos för Tillfrisknande och (6) Depression och Medicinering. Ett viktigt fynd var att det förefaller finnas en ökad risk för psykisk ohälsa i samband med idrottsrelaterade hjärnskakningar, vilket antyder vikten av att ökad kunskap inom forskningsområdet har potential att tydligare kunna bistå idrottare med bättre behandlingsstöd. Förslag på praktiska implikationer och fortsatt forskning medföljer.

The study of high-contact sport athletes and the implications of repetitive head injury (RHI) associated with these sports has been at the forefront of traumatic brain injury (TBI) research for the last decade. The present study represents a quasi-experimental study exploring whether an experimental group (N=39) consisting of amateur and professional competitive mixed martial arts (MMA) athletes differ in three operations of executive functioning ability (shifting, updating and inhibition) when compared to a control group (N=44) of non-contact sports athletes. Participants completed a self-report measure of executive functioning ability as well as six computerized executive function (EF) tasks. The results from the study demonstrated no statistically significant differences between the experimental group and the control group on the performance of each executive functioning operation. A moderate negative correlation was found between the number of years competing and performance on shifting and updating in the experimental group. A moderate negative correlation between the number of reported competitive fights and all three EF operations within the experimental group was also reported. The results also showed a statistically significant difference in the beliefs of executive functioning abilities between the experimental group and the control group.  The experimental group reported a higher level of belief in poorer executive functioning ability than that of the control group. These findings provide evidence that while competing in MMA does have implications on executive functioning abilities, they are not in line with previous research done on other high-contact sports athletes. / Att studera hur utövare av fullkontaktsporter påverkas av upprepade huvudskador (RHI), associerat med utövandet av sporten, har varit ett fokusområde för forskningsfältet inom traumatiska huvudskador (TBI). Denna uppsats utgör en kvasi-experimentell studie som undersöker huruvida en experimentell grupp (N=39) bestående av amatörer och professionella ’mixed martial arts’ (MMA)- atleter skiljer sig i sin förmåga inom tre typer av exekutiva funktioner (skiftning, uppdatering och inhibition) jämfört med en kontrollgrupp (N=44) som inte utövar fullkontaktsport. Deltagarna fick först fylla i ett formulär där de skattade sin egen förmåga inom exekutiva funktioner, varpå de slutförde sex digitala test som gav ett mått på deras exekutiva funktioner. Studien påvisade ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna för någon av de testade exekutiva förmågorna. Däremot fann studien en moderat negativ korrelation mellan antal år av tävlan och prestation på skifte och uppdatering, liksom en moderat negativ korrelation mellan antal tävlingstillfällen och de tre måtten på exekutiva funktioner, för den experimentella gruppen. Resultaten visade även en signifikant skillnad i självskattningen av exekutiv förmåga, mellan den experimentella gruppen och kontrollgruppen där experimentgruppen rapporterade sämre upplevda exekutiva förmågor, jämfört med kontrollgruppen. Dessa fynd indikerar att tävlan inom MMA har implikationer för exekutiva förmågor, även om de inte är i linje med tidigare forskning gjord på utövare av andra fullkontaktsporter.

Ice hockey has been identified as a sport with a high risk for concussions due to it being highly physical. Improvements have been made over the years to improve the protective gear for the players effectively eliminating more severe traumatic brain injuries (TBIs) however mild concussions (mTBI) are still prevalent to this day. One way of predicting these injuries in the recent years is the usage of finite element (FE) analysis to recreate impacts to study the effects of said head kinematics and strain parameters using validated FE models of the brain. In this thesis, video analysis was done on five cases resulting in a concussion and five cases not resulting in concussion from both the Swedish Hockey League (SHL) and the National Hockey League (NHL) to extract the initial velocities and positioning. The average velocity for the injured player and attacking player was 5.12 m/s and 5.08 m/s respectively for the impacts resulting in a concussion. Additionally, the average velocity for the injured player and attacking player was 4.80 m/s and 5.51 respectively for the impacts not resulting in a concussion. The video analysis methodology was also validated using a dataset from a football game and resulted in an average error of 25.4%. The impacts were recreated using the extracted velocities and initial positions in LS-PrePost with the full body FE model THUMS v.4.02 representing a 50th percentile adult male fitted with a helmet previously developed by master thesis students at KTH. The simulations were ran using LS-DYNA. The head kinematics from the head’s center of gravity and brain strain measured called Maximum Principal Strain (MPS) were extracted. Using the MPS values, the 95th percentile was calculated to then determine the likelihood of concussion. The MPS95 ranged from 0.18 to 0.63 for the cases resulting in a likelihood of concussion of 7.48 to 100%. For the cases not resulting in a concussion, the MPS95 values ranged from 0.20 to 0.45 resulting in likelihood of concussion 11.1 to 80.5%. The head kinematics extracted reported similar outcome in terms of risk of suffering concussions. The varying results can be pointed to the drawbacks in the methodology such as the error of the video analysis and the positioning of FE models. / Ishockey har fastställts som en sport med höga risker för hjärnskakning på grund av dess fysiska natur. Med åren har förbättringar gjorts på skyddsutrustningen vilket har avlägsnat allvarligare hjärnskador (TBI) från sporten, men dessvärre förekommer mildare hjärnskakningar än idag. På senare år har användning av finita element (FE) metoder använts för att återskapa kollisionerna för att förutspå dessa skador. Detta görs genom att använda validerade FE modeller av hjärnan för att analysera kinematiken samt töjningarna. I detta arbete gjordes en videoanalys av fem fall som resulterade i hjärnskakning samt fem fall där kollisionen inte resulterade i en hjärnskakning från både den Svenska Hockey Ligan (SHL) och "National Hockey League" (NHL). Från videoanalysen togs de initiala hastigheterna samt positionerna fram. Den genomsnittliga hastigheten för den skadade spelaren respektive attackerande spelaren var 5.12 m/s och 5.02 m/s för fallen där hjärnskakning hade skett. För fallen där hjärnskakning inte hade skett var hastigheten för den skadade respektive attackerande spelaren var 4.80 m/s samt 5.51 m/s. Videoanalysmetoden validerades genom att utföra videoanalysis på en databas från en fotbollsmatch. Valideringen resulterade i ett genomsnittligt fel på 25.4%. Kollisionerna återskapades genom att använda de extraherade initiala hastigheterna och positionerna i LS-PrePost med FE helkroppsdockan THUMS v.4.02 som representerade en 50:e percentil vuxen man utrustad med en ishockeyhjälm som utvecklats av tidigare masterexamensstudenter på KTH. Simuleringarna gjordes genom LS-DYNA. Huvudkinematiken från huvudets tyngdpunkt samt de maximala principiella töjningarna (MPS) i hjärnan extraherades. Från de extraherade MPS värdena kunde den 95:e percentilen uträknas för att bestämma sannolikheten att hjärnskakning sker. För fallen där hjärnskakning skett, varierade MPS95 värdet mellan 0.18 till 0.63 vilket motsvarar en risk för hjärnskakning på 7.48% respektive 100%. För fallen där hjärnskakning inte hade skett varierade MPS95 värdet från 0.20 till 0.45 vilket motsvarar 11.1% respektive 80% risk för hjärnskakning. Den extraherade huvudkinematikens risk för hjärnskakning överensstämde för det mesta med MPS95 sannolikheterna. De varierande resultaten kan hänvisas till de brister i metoden som exempelvis felet i videoanalysen samt positioneringen av FE modeller.