Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan kan skapa förutsättningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att föräldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrånkommligt för att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt. det är nödvändigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbättras utifrån de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att få en helhet.

Detta arbete fokuserar på lärares upplevelser av och förhållningssätt till att undervisa elever som kämpar, men som inte alltid når ända fram till ett godkänt betyg. Lärare som arbetar i dessa grupper ser hur elever utvecklas och ibland gör väldiga framsteg, men ändå uppnår de inte de formella betygskraven. Frågan är hur lärarna upplever detta, att deras arbete på ett sätt styrs och bedöms av orimliga mål och att det arbete de faktiskt lägger ner många gånger osynliggörs då det inte är mätbart i förhållande till betygskrav etc. Min huvudfråga är alltså vad skolans resultatförväntningar innebär för de lärare som arbetar med elever som befinner långt ifrån betygskraven i matematik. Min studie kan ses som ett försök att länka samman studier om styrning och bedömning som kanske inte specifikt fokuserar på matematik med forskning som fokuserar just kommunikation och pedagogik i förhållande till matematik. Syftet med detta arbete är att undersöka hur matematiklärare som undervisar elever i behov av stöd i de senare årskurserna i grundskolan upplever och förhåller sig till kraven på att alla elever förväntas uppnå godkänt. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:•Hur uppfattar lärarna det målstyrda betygsystemet?•Hur påverkar kraven på godkänt förutsättningarna för undervisning?•Hur hanterar lärarna kraven på godkänt?•Hur påverkar kraven på godkänt lärarnas relationer med elever, föräldrar och skolledning?Mina teoretiska utgångspunkter är dels en professionsteori och dels en ramverksteori. Evetts (2009) tankar kring professionens olika sidor kan hjälpa mig att förstå lärarnas situation med ett mer kontextualiserande raster och också få förståelse för hur förändringar de senaste decennierna har påverkat lärarens profession. Spänningsfältet mellan att å ena sidan tillmötesgå elevers behov och å andra sidan leva upp till krav på resultat i form av godkända betyg blir här intressant. Windschitls (2002) ramverksteori kompletterar genom att mer ge mig möjligheten att i den konkreta lärarvardagen se olika dilemman utifrån flera olika perspektiv, politiskt, konceptuellt, pedagogiskt och kulturellt.Studien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex betygsättande matematiklärare som arbetar med elever i behov av stöd har intervjuats utifrån deras upplevelser och förhållningssätt till att alla elever i grundskolan förväntas uppnå ett godkänt betyg. Utifrån hur lärarna har svarat är det tydligt att den målrelaterade styrningen mot godkända betyg gör sig påmind på flera olika sätt. Bland de intervjuade lärarna finns det ingen gemensam syn på det nuvarande mål- och resultatstyrda betygsystemet, utan det skiljer sig i stället en hel del och som intervjuare kan jag utifrån beskrivningen av de enskilda eleverna få en förståelse för deras sätt att se på systemet. En övervägande del av de intervjuade upplever dock att gränsen mellan godkänt och inte godkänt blir alltför definitiv. Lärarna har sina kunskaper och idéer om hur dessa elever i behov av stöd i matematik på bästa sätt ska kunna utveckla sina kunskaper i matematik, men samtidigt måste de ta hänsyn till kravet på godkänt, vilket i sin tur påverkar lärarnas sätt planera och genomföra undervisning. Målet för de intervjuade lärarna var tydligt, att kunna leda eleverna mot ett godkänt betyg, vägen dit såg däremot olika ut. För vissa var godkänt på ett tydligt sätt prioriterar medan andra såg det som ett mål bland flera. Kraven på godkänt påverkar också relationerna till elever, föräldrar och skolledning. Dessa relationer skapar, tillsammans med andra faktorer, olika typer av dilemman; politiska, konceptuella, pedagogiska och kulturella beroende på hur elevunderlag, organisation och kunskapssyn ser ut på de olika undersökta skolorna.Resultatet av denna studie ger en förståelse för hur styrning påverkar det vardagliga arbetet i klassrumsmiljön. Det ger också ett vidare perspektiv på hur politiska beslut och bakom-liggande ideologier kan få inverkan på hur speciallärare/lärare förväntas agera i sitt yrkesutövande på de olika nivåerna. Det stärker också sättet att se på lärarens profession och autonomi i relation till elever i behov av stöd i matematik. Arbetet ger också verktyg att se på de dilemman som uppstår i en komplex lärandemiljö och därmed kunna analysera det arbete och den verksamhet elever och lärare befinner sig i.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och andra yrkesgrupper såg på barn i behov av stöd, samt att undersöka hur deras förhållnings- och arbetssätt i relation till barn i behov av stöd främjar dessa barns delaktighet i planerade aktiviteter. Utefter vårt syfte undersöktes i vår studie vad förskollärare och andra yrkesgruppers syn på barn i behov av stöd var, vilka strukturella faktorer som påverkade förskollärares och andra yrkesgruppers arbetssätt med barnen i de planerade aktiviteterna, samt vilka kommunikativa stöd som förskollärare och andra yrkesgrupper använder för att alla barn ska kunna delta i de planerade aktiviteterna. Studien tog avstamp i det sociokulturella perspektivet och metoderna som användes för att fastställa resultatet var semistrukturerade intervjuer och observationer.  Förskolan där studien ägde rum ligger i ett socialt heterogent område. De huvudsakliga resultaten visade på att förskolan där studien ägt rum såg de flesta informanterna barn i behov av stöd som de barn vilka var i behov av särskilt stöd, men vid eftertanke ändrade de flesta informanter sina svar till att alla barn någon gång är i behov av stöd. Observationerna visade att barnen fick stöd i form av olika scaffoldingstekniker. Även kommunikativt stöd i form av språklig mediering, bildstöd och teckenstöd användes av aktörerna för att främja barnens delaktighet och appropriering. Dock visade studien att vid personalbrist blev förskolepersonalen stressad vilket ledde till att barnen fick mindre stöd i de planerade aktiviteterna.

Klein Barkenstrand, Elin och Skeppstedt Mattei, Agnes (2024). Formuleringarnas makt och konstruktioner av genus: en diskursanalys av handlingsplaner i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att bidra med kunskap om förskolans handlingsplaner, för barn i behov av särskilt stöd, för att möjliggöra en likvärdig utbildning. Det görs genom att synliggöra dokumentationens funktion inom verksamheten och skillnader utifrån kön. Frågeställningar: ● Hur beskrivs de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka metoder beskrivs för att möta de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka föreställningar om flickor och pojkar ger texterna uttryck för? ● Vilka beteenden hos flickor och pojkar beskrivs som önskvärda och uppmuntras? Teori Studiens vetenskapsfilosofiska ansats är social konstruktionism som betonar att vår förståelse av världen alltid påverkas av den kontext vi befinner oss i, såväl kulturellt som historiskt. Studien tar vidare avstamp i diskursteori med inspiration från Foucault. Hirdmans teori om genussystemet och Foucaults begrepp Governmentality används också. Analysen utifrån det sistnämnda begreppet görs genom Deans (2010) tolkning som innefattar: synliggörande av problemet, styrningstekniker, kunskaper och rationaliteter samt subjektspositioner. Resultat Genom analys av handlingsplanens beskrivningar och ord framkommer det att svårigheter med samspel är överrepresenterat vid bedömning av barn i behov av stöd. Vidare är vuxenstöd en återkommande metod för att möta dessa barn. De ordval som används och handlingsplanens mall påverkar vilket stöd som ges. Texterna ger uttryck för att det finns skilda föreställningar om flickor och pojkar. Flickor beskrivs bland annat som kärleksfulla och beroende medan pojkar som hårdhänta, uttråkade och självständiga. Beteenden som anses önskvärda skiljer sig dock inte åt mellan könen, för båda könen handlar det om att kunna visa känslor, vara omsorgsfulla och lagom aktiva. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är i stor utsträckning med i upprättandet av förskolans handlingsplaner. Ständig reflektion krävs kring de formuleringar som görs i dokumentationen. Genom att specialpedagogen bidrar med sin kompetens till pedagogerna, i form av handledning med reflektion i centrum, kan värderande ord och skillnader utifrån kön i handlingsplanerna minska. Genom dessa insatser kan förutsättningarna skapas för att dokumentet verkligen blir ett pedagogiskt verktyg som främjar en likvärdig utbildning.

Studien syfte var att ta del av förskollärares erfarenheter av dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. Vi ville undersöka om förskollärare upplever svårigheter i sitt arbeta med att dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. Vi ville fortsättningsvis undersöka om förskollärarna önskade förändringar till sitt arbete med dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. I studien genomfördes åtta kvalitativa intervjuer tillsammans med förskollärare. Under intervjuerna fick vi ta del av olika efterenheter av hur förskollärarna i sin yrkesprofession upplevde dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. I resultatet beskrev förskollärarna att de saknade kunskap, dokumentationsmallar och stöd från sin specialpedagog, för att dokumentera på individnivå i utbildningen. De uttryckte samtidigt en osäkerhet att dokumentera och bedöma barn i behov stöd. De önskade mer kunskap av specialpedagogisk relevans, både inom förskollärarutbildningen samt i sin nuvarande yrkesprofession. Sammanfattningsvis går det att se från studiens resultat att det saknas likvärdighet i utbildningen, för att dokumentera och bedömda barn i behov av stöd. En anledning kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för utbildningen att bedöma barns behov och det bidrar till att dokumentationen inte skrivs för alla barns behov. Specialpedagogisk kunskap behövs i utbildningen för alla barn samt inom förskollärarprogrammet.

No description available.

Vår uppsats handlar om grundskollärares erfarenheter av att genomföra summativa bedömningar med elever i behov av stöd. Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse av vilka erfarenheter grundskollärare för de tidiga skolåren har kring hur summativa bedömningar kan påverka motivation och självbild hos elever i behov av stöd. Bakgrunden till studien är införandet av allt fler obligatoriska summativa bedömningar i skolans yngre åldrar och hur dessa kan påverka de elever som redan är i behov av stöd i negativ riktning. Tidigare forskning tyder på att summativa bedömningar kan påverka såväl motivation samt elevers självbild negativt och de elever som påverkas mest är elever i behov av stöd. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamling har skett genom enskilda intervjuer med åtta lärare som undervisar i grundskolans tidiga skolår. Data har analyserats genom tematisk analys där vi i analysen slutit oss till en relationell teori. Genom analysen har vi funnit sju teman som presenteras i resultatet: hur elevernas motivation bli synlig, hur summativa bedömningar påverkar elevers självbild, framgångsfaktorer i genomförandet av summativa bedömningar, att återge resultatet av summativa bedömningar, att skapa motiverande undervisning, lärares upplevelser av autonomi gällande sina bedömningar samt specialpedagogiskt stöd - lärares erfarenheter och önskningar. Analysen tyder på att lärarna har ett relationellt perspektiv när de kommer till att bedöma elever i behov av stöds kunskaper genom summativa bedömningar, där man i hela lärprocessen från undervisningssituation fram till slutbedömning lägger fokus på de faktorer runt eleven som kan hindra deras lärande och förmåga att visa kunskap. Lärarna arbetar aktivt för att anpassa såväl bedömningssituation samt återgivning av bedömning för att dessa inte ska påverka elevers motivation eller självbild negativt. Resultatet visar att det råder en stor ambivalens hos lärarna gällande summativa bedömningar. Studien kunskapsbidrag handlar om att lyfta fram lärares erfarenheter av bedömningens påverkan, något som inte framträtt i den tidigare forskning som vi har tagit del av.

Denna kvalitativa intervjustudies syfte var att öka kunskapen om pedagogers uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan. Problemformuleringen för studien är inkludering och pedagogers uppfattningar. Vår avgränsning är pedagogernas perspektiv, inställningar och uppfattningar gällande inkludering av barn med behov av stöd i förskolan. De tre frågeställningar som väglett är: vad anser pedagoger i förskolan att inkludering innebär? vad har pedagoger för uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan? vad för utmaningar finns det i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd? Genom en tematisk analys och med stöd av Nilholms (2005) tre perspektiv på specialpedagogik: det kompensatoriska perspektivet och relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet kunde tre huvudteman identifieras; inkludering ser olika ut utifrån barnens behov, pedagogers inställning och uppfattningar till inkludering av barn i behov av stöd, samt utmaningar i arbetet gällande inkludering av barn i behov av stöd. Resultatet visade på att flera pedagoger har svårt att definiera vad ett barn i behov av stöd är och menade i stället att alla barn på något sätt är i behov av stöd. De utmaningar som framkom i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd var bland annat stora barngrupper och för lite personal. Utifrån studiens resultat kunde slutsatsen dras att pedagogerna ansåg att alla barn oavsett behov av stöd ska ges möjlighet att delta i förskolan. Därtill att uppfattningen om vad barn i behov av stöd är kan variera, och att det är för stora barngrupper samt för lite personal i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar. Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera. Intervjuerna gjordes för att förtydliga och klargöra vad som framkommit under observationen. Resultatet visar på problem att tolka och förstå innehållet i texten och problem med de förekommande signalorden. Gällande det matematiska innehållet uppvisade eleverna brister iförståelsen kring följande begrepp: uttryck, variabler, ekvationer och likhetstecken. Nyckelord: Matematik, Begrepp, Språk, Problemlösning, Elever i behov av stöd, Andraspråk / In the Swedish school today we have approximately 15% students with a foreign background.These students usually show lower results on National tests than the Swedish students inmathematics. The purpose of this study is to investigate how four students with immigrantbackground in high school deal with problem solving during a group discussion with the help of the Swedish language and how the language affects the problem solving. The students are born in Sweden but have parents who are born in a foreign country. The empirical data consists of an observation of a group discussion in mathematical problemsolving. The observation was analyzed based on Understanding - Plan - Implement – Evaluate.The pupils were interviewed to clarify what has emerged during the observation. At least two phenomena became obvious, firstly the students have problems with readingcomprehension and secondly they have problem with understanding the following concepts:expressions, variables, equations, and the equal sign. Keywords: Mathematics, Concepts, Language, Problem solving, Special needs, Second languages

This study shows how two different schools use dogs as a method of education. The purpose was to find out what kind of pedagogical thoughts my informants have about children' slearning in their connection with dogs, and in which way the interaction between the children and the dogs could affect the learning ability. I also wanted to find out what kind of possibilities and restrictions the dogs could give to the education according to my informants but also to find out how the projects were financed. To be able to answer these questions I put together a qualitative study, I had four interviews with people that were involved in the projects in one way or the other. To analyse the empirical material I looked up different theories about teaching, communication, interaction and motivation. My results showed that both schools have applied the method of “teaching dogs” as a form of resource for students with special needs. One of the two schools only applies the method on one class consisting of six students and their teachers, who are remedial teachers. The other school cooperates with a company that educates therapy dogs. The dog handlers, who don't have a remedial teacher's education, come every week with one or two dogs. All students in the school who are in need of extra support can work with the dogs after an investigation made by the health department at the school. All my informants believe that the project has given positive results such as the notification that students are more motivated, communicate and interact better with each other and the teachers. The students are also happier and have a higher regularity of attendance in school than before. But the project requires a lot of money and also needs to be thought through thoroughly because of allergies and the risks of dogs causing any kind of physical damage. Another risk is that the dog causes the student to lose focus in their studies instead of helping them concentrate. But if the teacher is aware of these downsides it seems that the problemscan be solved.