Bakgrund: Alla brottsutsatta individer överensstämmer inte med bilden av det ideala offret och uppfattas inte alltid som brottsoffer. Tidigare studier har visat att brott begångna mot ideala offer har ansetts vara allvarligare än brott mot icke-ideala offer. Teori: Nils Christies teori om ideala offer menar att om vissa egenskaper och omständigheter föreligger hos brottsutsatt och gärningsperson, kan den brottsutsatta lättare hävda sin status som brottsoffer. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka uppfattningar studenter på Mittuniversitetet hade om brottsutsatta utifrån ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen, samt att beskriva hur synen på brottsutsatta skiljde sig mellan män och kvinnor. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 166 studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Enkätfrågorna utformades efter Nils Christies teori om det ideala brottsoffret. Svaren analyserades med ett Mann-Whitney U test. Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader i studenters uppfattningar om brottsutsatta som brottsoffer utifrån den svarandes kön, eller utifrån om ideala eller icke-ideala egenskaper samt omständigheter beskrevs föreligga. Diskussion: Resultatet överensstämmer inte med Nils Christies teori om ideala brottsoffer. Studenternas uppfattningar om brottsutsatta var oberoende av om egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen beskrevs som ideala eller icke-ideala. Slutsats: Resultatet i föreliggande studie är bra ur en moralisk aspekt, utifrån de värderingar som finns i dagens Svenska samhälle. Resultatet tyder på att studenter vid Mittuniversitetet uppfattar brottsutsatta individer lika, oberoende av den svarandes kön samt oberoende av ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen. / <p>2015-06-03</p>

I en svensk kontext är skolattacker ett ovanligt fenomen, men det har under de senaste åren förekommit fall med både utförda och avvärjda attacker på svenska skolor. Dessa händelser får även stor uppmärksamhet i media, vilket följaktligen leder till reaktioner från allmänheten, skolor och myndigheter. Hur dessa attacker framställs i media blir därför viktigt att studera. Denna studie syftar till att undersöka hur svenska tidningar har rapporterat om fem svenska skolattacker. Med teoretisk utgångspunkt i gestaltningsteori och det ideala offret, samt tidigare forskning om medier, våld, offer och förövare, gjordes en tematisk analys av 237 tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Sex analytiska teman togs fram ur materialet, vilka var följande: den maskerade förövaren, döden som ideal förövare, den icke-ideala unga förövaren, förövarens avvikande beteende, det nedtonade offret och samhället som offer. Studiens resultat identifierade gestaltningar i artiklarna där en framställning av fenomenet och dess aktörer på olika sätt belyses. Bland annat återfanns gestaltningar av förövarens maskering, ålder och beteenden samt de direkta och indirekta offren för attackerna. Resultatet finner att media skapar en dramatiserad och skrämmande bild av attacken och dess förövare. De lyfter fram och tonar ner vissa aspekter i händelsen och dess aktörer vilket gestaltar en bild av verkligheten.

Bakgrund: Begreppet brottsoffer har funnits sedan 1970-talet, men har påvisats problematiskt att definiera. Enligt Christie (1986) teori om det ideala offret tillsammans med Strobls (2004) tilläggskriterier ska en person som utsätts för brott uppfylla kriterier för att uppnå legitim offerstatus i samhället. Dessa är svagt offer, respektabel aktivitet, respektabel plats, gärningsperson i överläge, gärningsperson okänd, hävda offerstatus, provokation och samverkan med rättsväsendet. Syftet var att beskriva och redogöra för hur anställda inom Polismyndigheten uppfattade begreppet brottsoffer och om personer som utsatts för brott skulle accepteras som brottsoffer inom rättsväsendet, med utgångspunkt i Christies (1986) teori om det ideala offret. Metod: Anställda inom Polismyndigheten (N=111) besvarade en webbenkät med scenarier. Data analyserades med Mann-Whitney U, deduktiv- och induktiv innehållsanalys. Resultat: Signifikanta skillnader angående respektabel aktivitet och provokation, där kvinnor i lägre utsträckning än männen ansåg att personerna som utsattes för brott accepterades som brottsoffer inom rättsväsendet. En person borde utföra en respektabel aktivitet, befinna sig på en respektabel plats och inte provocera gärningspersonen för att lättare accepteras som brottsoffer. Fem kategorier identifierades utöver teorin där två påverkade i vilken utsträckning en person accepteras som brottsoffer inom rättsväsendet, men de flesta personerna som utsatts för brott i scenarierna skulle accepteras i hög utsträckning. Diskussion: Christies teori om det ideala offret ansågs delvis vara applicerbar inom rättsväsendet men skulle behöva kompletteras med de nya kategorierna om teorin ska appliceras inom rättsväsendet. Begreppet brottsoffer bör ses över för att personer som utsatts för brott lättare ska kunna få sina rättigheter och behov uppfyllda. / <p>2015-06-03</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.</p><p>Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra. Kamraterna ansågs även vara de personer som mest påverkade barnen till hur de ville se ut. Barnen menade också att vissa utseenden var situationsbundna då en del utseenden lämpade sig bättre på vissa platser och tillfällen än andra. Allra viktigast var det att tänka på utseendet då de blev betraktade av många människor.</p><p>Barnen menade även att det fanns vissa faktorer som representerade de olika könen. Exempelvis var färger, kläder och frisyrer markörer för kvinnligt och manligt. Att bryta mot dessa könsmönster kunde enligt barnen leda till negativa konsekvenser, så som att bli retad. Pojkar sades löpa större risk att drabbas av detta än flickor. Dessa följder kunde även uppkomma då någon hade ett utseende som inte sågs som idealt av andra barn.</p>

De gängskjutningar som idag sker i utsatta förorter är ett förhållandevis nytt, outforskat och eskalerandeproblemsom även fått stor uppmärksamhet i media.Syftet med studien var att studera artiklar från år 2015 och år 2020 för att se om någon förändring skett i medias framställning av de gängkriminella offren för skjutningarna. Detta då mediala offerframställningar ses ha inflytande på våra föreställningar om vem som uppfattas som ett legitimt offer, därtill hur vi uppfattar och ser på problemet. Som teoretisktramverk användes Nils Christies teori Det ideala offret (1986). Studiens empiriska material består av 65 artiklar från fem olika mediekällor som bearbetats genom en tematisk analys med en abduktiv ansats. Analysen utfördes utifrån frågeställningen: Har medias framställning av gängkriminella offer förändrats mellan år 2015 och år 2020, och i så fall, hur kan dessa förändringar förstås? Vilket resulterade iatt vi fann fem centrala teman vilka är följande: ‘aktivitet’, ‘social kontext’, ‘ideala offer’, ‘rollblandning och skuldbeläggande’ och ‘vi och dem’. I resultatet sågs att en förändring skett i hur media framställer gängkriminella offer. År 2015 framställs offren mer utifrån faktorer som går i linje med Christies kriterier av ett idealt offer, medan år 2020 framställs de mer utifrån ett offerskap Christie benämner icke-idealt. Studiens slutsats är att offren år 2020 mer framställs utifrån ett gärningsmannaskap, där offerskapet ses bli sekundärt. Med ett ökat fokus på ‘vi och dem’, där ‘dem’ ses vara orsaken till skjutningarna, något som inte sågs lika framträdande år 2015.

Purpose: The purpose of this essay is to investigate the differences and similarities between public service and commercially driven true crime podcasts.  Research questions and hypothesis: 1.What type of murder cases are represented? 2.To which extent are ideal victims and ideal offenders a recurring theme in the podcast episodes?  2.1. To which extent are there patterns in the episodes based on ethnicity of the victim or the offender? 3. How is the representation of new and old cases in the podcast episodes? Hypothesis:  Our hypothesis is that there will be differences between public service and commercially driven podcasts: Public service will have a more varied content in types of murder cases, sex of the victim and offender and lastly what year the crime occured. There will be a greater width of content, where different motives get different amounts of space, where men and women both are included, and where the time span of when the crime occured will be broader.  Theories: ideal victim-theory, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, cultivation theory, media ethics Method: To carry through the study a quantitative analysis will be implemented. The analysis is made on a total of 200 Swedish true crime-podcast episodes, where 100 of those are published by public service and 100 are published by commercially driven podcasts.  Conclusion: After carrying through the study we can ascertain that there are differences between public service podcasts and commercially driven podcasts, where these differences can be linked to the different conditions under which the media types act. Also it can be concluded that there are themes in the episodes where ideal victims and ideal offenders get a bigger amount of space than non-ideal victims- and offenders. / Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka skillnader och likheter mellan public service-poddar och kommersiellt drivna poddar som behandlar genren true crime.  Frågeställningar och hypotes: 1.Vilken typ av mordfall representeras? 2.I vilken utsträckning är ideala offer och ideala gärningsmän ett återkommande tema i avsnitten? 2.1. I vilken utsträckning finns mönster i avsnitten utifrån etnicitet på offret eller gärningsmannen? 3. Hur ser representationen av nya, respektive gamla fall ut i poddarna? Hypotes: Vår hypotes är att det kommer finnas skillnader mellan public service- och kommersiella poddar: Public service kommer ha ett mer varierat innehåll sett till vilka typer av mordfall som tas upp, vilket eller vilka kön det är på offer och gärningsman samt vilket år brottet skedde. Det kommer finnas en större bredd i innehållet där flera olika motiv får utrymme, där både män och kvinnor får utrymme samt där tidsspannet för när brotten som tas upp inträffade kommer vara brett. Teorier: ideala offer-teorin, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, kultivationsteorin, medieetik  Metod: För att genomföra studien används en kvantitativ innehållsanalys. Denna har gjorts på totalt 200 svenska true crime-poddavsnitt, där 100 är publicerade av public service och 100 publicerade av kommersiellt drivna poddar.  Slutsats: Efter studiens genomförande kan det konstateras att det finns skillnader mellan public service poddar och kommersiellt drivna poddar, där dessa skillnader går att koppla till de olika förutsättningar som finns medietyperna emellan. Det kan också konstateras att det finns teman i avsnitten där ideala offer och gärningsmän får ett större utrymme än icke-ideala offer- och gärningsmän.

I skuggan av ett brottsoffer – en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem. Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt. Uppsatsförfattarna har bland annat mätt hur många artiklar som skrivits om respektive offer, om offren porträtterats med positiva eller negativa egenskaper, om offrens familj har framträtt i medierna, om och hur offren har namngetts i medierna samt i vilken utsträckning vänner eller släktingar till offren framträder i artiklarna. Dessa resultat har sedan jämförts med den information om respektive offer som funnits tillgänglig och analyserats utifrån de faktorer som tidigare forskning påvisat spelar roll för samhällets och mediernas bild av vem som anses vara ett legitimt offer. Resultaten visar att det offer som fick mest medieutrymme var en mördad ung svensk kvinna utan utländsk bakgrund, vilket överensstämmer relativt väl med Christies teori och övrig genomgången forskning om vem som ges status som legitimt offer i samhället och mediernas ögon. De andra två mordoffren, som är män och har utländsk bakgrund, visade sig få mycket mindre medieutrymme än den mördade kvinnan. Kön och utländsk bakgrund är faktorer som andra forskare än Christie pekat på som betydelsefulla för mediernas behandling av brottsoffer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ”traditionellt”, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer. En annan slutsats vi dragit är att de stödinsatser som finns för utsatta män behöver uppdateras.

The discussions about cyber hate has become a burning question, and there is an increasing debate about the conflict of interests between the freedom of speech and how to avoid online content that offends the personal integrity. It is often reported that celebrities have been targets of the harmful comments, but cyber hate is something that can affect us all.  With the development of the Internet, more people have been able to make their voice heard and to participate actively in the public debate. Scientists believe that the Internet promotes a free exchange of opinions and improves democracy. The question is though whether it actually could lead to the opposite? The climate on the Internet gets tougher, and we see that some people use the social media comment fields in order to hurt and offend others. There is a risk that the fear of becoming a victim of cyber hate becomes greater than the will to say what you want, without limitations. This leads to widespread self-censorship and that people might feel inhibited when expressing themselves on the Internet. The aim of this thesis is to investigate a possible link between cyber hate and self-censorship, in relation to the public space and free, open and respectful debates. Through this paper we have found that there is a relationship between cyber hate and the degree of self-censorship. People affected by cyber hate tend to increase their way of censoring themselves when publishing on the Internet, although in different ways and extent.