In 2011, the Swedish government made the decision to abolish the compulsory military service for Swedish citizens. As a result of this decision, it was now up to the armed forces to attract new recruits themselves so that Sweden, even during peacetime, would have a functioning defense that could act in potential emergency scenarios both abroad and domestically. This analysis examines how the Swedish armed forces, Försvarsmakten, used semiotic resources and representation of actors in their visual campaigns from the year 2011 to 2021, to influence the public perception of their own organization and shape the perception of who is a suitable recruit. It also examines lexical and visual choices to identify gendered discourses during the research period. The result shows that Försvarsmakten has adopted a more social and interactive stance towards the recipients over time, as well as focusing less on the actual military practices and more on the people, especially women, in the service.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en transitivitetsanalys granska en läsebok för åk. 4–6 ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproduceras i texten samt hur den förhåller sig till Lgr11. Läseboken analyseras utifrån hur manliga och kvinnliga karaktärer framställs. Materialet för analysen är Fröken Europa (2004) som är avsedd för åk 4–6 och skrevs när Lpo94 var aktuell och därför är ett potentiellt problem med hur den förhåller sig till Lgr11. Centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: normer, diskurser, kön och genus samt systemisk-funktionell grammatik. Metoden för analysen är transitivitetsanalys från den ideationella metafunktionen och utgår från materiella, mentala, verbala och relationella processer. Dessa fyra processer har använts som ett analysverktyg för att granska hur genus framställs språkligt. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna utifrån ett genusperspektiv eftersom kvinnliga karaktärerna utförde mer processer och således kan ses som mer aktiva. Förutom detta visade processerna att läseboken reproducerade de könsnormer som redan finns i samhället. Dessa könsnormer är att män/pojkar är rebelliska och starka medan kvinnor/flickor är emotionella. För att boken ska kunna användas i undervisningen behöver könsuppfattningarna diskuteras då Lgr11 framhäver att könsnormer ska synliggöras och diskuteras.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

This study attempts to answer three questions regarding how health warnings that adorn Swedish cigarette packages affects the consumer on a grammatical and a semiotic level. To investigate this, the health warnings has been analysed in order to identify the grammatical and semiotic components impact on the coniditons for the messages to influence the recipicent. By examining two different designs of health warnings from the tobacco directive from 2014 and 2016, and to take part in a focus groups opinions, this study revealed different factors that enable or limit the consumer to perceive and embrace that which is conveyed in these specific health warnings.

Om sättet att tillhopa gå av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna föreställningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om på vilket sätt de framkomna föreställningarna medverkar till att främja sociala strukturer och maktförhållanden i samhället. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hållning. Två grundläggande utgångspunkter i denna språk- och verklighetssyn är att det råder ett orubbligt samband mellan språk och samhälle och att människan konstruerar verklighet med hjälp av språket. Vid upprepad närläsning av texten har fem olika mönster, eller idévärldar, identifierats som dominanta: föreställningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen är sanktionerad av Gud, idéströmningar från antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och känslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad. Flera av de framkomna föreställningarna går att finna i olika samtida texter, men även i ett större, samhälleligt, sammanhang.

I föreliggande studie undersöks svenska statliga myndigheters värdegrundstexter. Uppsatsen skrivs inom projektet ”En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter”, och syftet är att se vilka språkliga medel som uttrycker önskade värderingar. Tre frågeställningar om värdeord, deras samband med texternas rubriceringar, och önskade värderingar hanteras med hjälp av en teoretisk och metodisk utgångspunkt i critical discourse analysis (CDA) kompletterad med en analys av texternas ideationella struktur. Analysmaterialet utgörs av 40 värdegrundstexter från 10 olika departement. Den kritiska diskursanalysen ger svar på vilka värderingar som uttrycks av myndigheterna. Detta kopplas till begreppet ideologi, och vilken ideologi som verkar ligga till grund för värderingarna. I den ideationella analysen undersöks texternas teman, propositioner och perspektiv. I denna analys klargörs också vilka värdeord och rubriceringar som finns i texterna, samt om det finns något samband mellan hur en text är rubricerad och vilka värdeord den innehåller. Resultatet visar att värdeord kopplade till kunskap och etik är mest frekventa i texterna. Det finns ett samband mellan texters rubricering och värdeord så att rubriceringar med ordet värde innehåller ord om kompetens och etik, medan texter med vision i sin rubricering följs av ord om framtidsvisioner.   I diskursanalysen framkommer en modelläsare som är tänkt att vara en anställd vid myndigheten. Detta förmedlar en ideologi som har sin utgångspunkt i den nyliberala marknadsdiskurs som gör att myndigheter ska försöka sälja in sitt ”varumärke”. Detta görs genom att de anställdas beteenden regleras, för att ge medborgarna som tar kontakt med myndigheten en uppfattning av vilket bemötande de kan förvänta sig. De önskade värderingarna hos myndigheten och dess medarbetare är att de ska vara kompetenta, inkluderande, pålitliga och serviceinriktade. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sportsektionen i två stora svenska kvällstidningar konstruerar två framgångsrika svenska boxare, Mikaela Laurén och Badou Jack, som vann varsin världsmästartitel mellan hösten 2014 och våren 2015. De frågor som undersökningen försöker svara på är 1: hur den professionella boxningen konstrueras som verksamhet i samband med vinsten av en världsmästartitel, 2: hur den manliga respektive kvinnliga boxaren konstrueras inom denna verksamhet, och 3: huruvida dessa konstruktioner framställer herrboxningen som norm gentemot damboxningen. Materialet består av totalt fyra artiklar som publicerades i samband med respektive boxares vinst. Två artiklar är hämtade från Aftonbladet och två är hämtade från Expressen. Frågorna besvaras genom en analys av den ideationella metafunktionen ur systemisk funktionell grammatik (SFG). Undersökningen utgår från en analys av det semantiska skiktet i texterna för att blottlägga det kontextuella skiktet och därmed få insyn vilken typ av verksamhet som konstrueras. Resultatet visar att den profesionella boxningen konstrueras som en högst individualistisk och prestations- och statusinriktad verksamhet där vinnaren realiseras som den viktigaste deltagaren. Det visar även att den manliga boxaren och hans vinst konstrueras inom en historiskt och karriärmässigt viktig kontext och att den kvinnliga boxaren och hennes vinst konstrueras inom en främst personligt viktig kontext. Slutligen så visar analysen även på drag i den manliga boxarens text som kan tolkas som normerande för herrboxningen gentemot damboxningen, och detta utan att damboxningen nödvändigtvis förminskas.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur broschyrerna Om kriget kommer (1961) och Om krisen eller kriget kommer (2018) skiljer sig åt språkligt och vad som tyder på att Om krisen eller kriget kommer (2018) är skriven med klarspråk. Ambitionen är att se vilka språkliga förändringar som skett i broschyren, om det finns det skillnader i hur avsändaren och mottagaren framställs och hur texterna anpassas till den breda mottagargruppen. Den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell (SFG) och Edlings modell för kategorisering av nominala referenter ligger till grund för studiens textanalys. Uppsatsen utgår även från Läsbarhetsindex (LIX) och från de klarspråksideal som handlar om att skriva “vårdat, enkelt och begripligt”. Resultatet visar att Om krisen eller kriget kommer (2018) är klarspråksanpassad på många områden och att det speciellt på en språklig nivå syns tydliga skillnader mellan broschyrerna. Många av dessa skillnader och förändringar går att koppla till klarspråksarbete. Vidare dras slutsatsen att många klarspråksråd rör språknivå men ett stort bekymmer i klarspråksarbetet är att mottagaranpassa innehållet till en heterogen mottagargrupp. Uppsatsen identifierar ett behov av klarspråksråd som behandlar textens innehåll för en ytterligare kunskapsutveckling inom klarspråksfältet. Vidare dras metodologiska slutsatser om SFG och LIX som metoder för att undersöka klarspråk.

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.

In this thesis my aim is to analyse and discuss discourses of Swedish disability research, with focus on participation in research by disabled people. My research question is based on an observation that research overviews and evaluations repeatedly argue for the importance of participation of disabled people. This request has been recurrent and more or less intact in its form for over 20 years. My question is why this request has not been fulfilled or altered in its form. I base my theoretical framework and methodology on Critical Discourse Analysis, and the power of language in a constructed and reconstructed social reality, with a semi-structuralist approach as developed by the British sociolinguist Norman Fairclough. In focus is the discursive construction of research participation and participants. My result after a systemic-functional grammar analysis of governmental research reports and peer-reviewed articles published in English, in international academic journals, by researchers with affiliation to Swedish universities, is that participation is discussed in terms of disabled people primarily as the source of information rather than as actual actors in a research process. The discursive construction of disabled participants rests on identification and representation connected to being disabled / having an impairment. A discourse of knowledge validation is based on a division of roles, tasks and labour, in which researchers and participants are constructed in opposing subject positions. Participant influence is constructed in terms of subjectivity and personal interest, as opposed to the objective expertise of the researchers. Discourses are, however, found to be contested and inconsistent, both in terms of conceptual definitions of disability and disability research, and as manifested in actual use of language. The most fixed discourse seems to be that of requests for increased participation, and the attributing of personal experiences to participants, in contrast to attributing professional expertise to researchers.