When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media’s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society. When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as “the computer age”. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough’s critical discourse analysis. In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle’s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family. The birth is described as a joyful event that unites the royal family with the Swedish people and strengthens the nation. The Crown Princess family is portrayed in three different ways: they have a strong family unit, they are popular and authentic and is attributed to stardom. The news sites avoid political debate: Princess Estelle is attributed to a defenseless role which means she cannot be subject for criticism. Instead of discussing the meaning of her birth for the political community, the sites focus on the royalties as private individuals which gives the reader the sense of togetherness that helps construct the feeling of solidarity within the nation.

Uppsatsen är en textanalys där syftet är att granska hur skrivutvecklingen har framställts sigfrån läroplanen 1969, till den nuvarande läroplanen som började användas 2011. Detanalyseras också tre olika läromedel i relation till de olika läroplanerna för att se relationenmellan läroplanerna och läromedlet som förhåller sig till läroplanen. Metoderna som användsför analysen är dels en textanalys när läroplanerna och läromedlen analyseras. Men också enideationell struktur där temat skriftlig språkutveckling eftersöks under tiden då analysen görs.Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig utveckling i både läroplanerna och derasolika fokus utifrån vad samhället anser vad som är en viktig kunskap att utveckla. Det finnsockså en klar utveckling i läromedlen som visar att det är nya områden som prioriteras i denyare läromedlen jämfört med tidigare. Det finns däremot fortfarande många likheter från deäldre läroplanerna och läroböckerna med dagens läromedel och läroplan. Slutsatsen är såledesatt samhället och politikerna påverkar läroplanernas innehåll, medan läromedlen är påverkadeav läroplanerna.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka hur råd och stöd språkligt konstrueras i en forumkontext gentemot personer som lider av ett självskadebeteende. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för hur icke-professionella personer ger råd och stöd till personer som lider av denna typ av psykisk ohälsa. Studien har urskilt två typer av råd: känslomässiga respektive informativa råd. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell har studien genomfört  textanalyser av rådens ideationella och interpersonella funktion. Resultatet visar på både likheter och skillnader i hur känslomässiga respektive informativa råd språkligt konstrueras. Studien visar att de båda typerna av råd till störst del beskriver en betydelsemässig erfarenhet som syftar till mentala tillstånd och handlingar samt att de båda typerna är informationsgivande till sin karaktär. Trots att de känslomässiga och de informativa råden förefaller lika varandra utifrån flera avseenden har studien visat att de representerar två olika språkliga karaktärer. De känslomässiga råden karaktäriseras till stor del av att den som ger råd språkligt placerar sig själv i självskadandekontexten, detta till skillnad från de informativa råden där den som ger råd till stor del osynliggörs.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund – Folkuniversitet – analyseras. Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysen kompletteras även med en ideationell SFL-analys. Resultatet visar att ABF och Medborgarskolan grundar sig i samma folkbildningsdiskurs, men medan ABF-texterna är starkt präglade av en socialdemokratisk diskurs så består Medborgarskolans texter av en interdiskursiv blandning av folkbildnings-, borgerlig-, humanistisk- och positiv säljdiskurs. Avslutningsvis kopplas dessa resultat till den övergripande sociala praktik som studieförbunden är en del av.

Denna masteruppsats handlar om svenska myndigheters värdegrundstexter och har som över­gripande syfte att förstå vi är-konstruktionen. Vi är-konstruktionen innehåller en grammatisk form som prototypiskt beskriver nutid, framtid eller allmängiltiga påståenden, men som tycks användas i en annan betydelse i värdegrunder. I studien redogör jag för hur konstruktionen kan se ut, vad den uttrycker samt försöker förstå varför den finns genom att använda systemisk-funktionell grammatik (SFG). I undersökningen analyseras 351 vi är-konstruktioner och jag beskriver i en första fas vad som kan vara subjekt och vilka verb som kan användas i konstruktionen. I en andra fas kategoriserar jag verben utifrån vilken process de realiserar och utgår ifrån den svenska beskrivningen av systemisk-funktionell grammatik. I en tredje och sista fas undersöks vi är-konstruktionens olika typer av modalitet som uttrycker avsändarens inställning till yttrandet.  Undersökningen visar att de vanligaste komponenterna är vi och är, att presens indikativ är vanligare än modifierade verbfraser och att relationellt attributiva processer är den vanligaste processen. Undersökningen föreslår att den svenska indelningen i processer bör utvecklas då den inte är tillräcklig för att beskriva materialet.Beteendeprocesser hämtas från den engelska SFG-modellen, men med viss modifikation, för att kunna beskriva materialet och förstadeltagaren kallas utövare.Undersökningen föreslår även att presens indikativ tolkas mer uppmanande då det används tillsammans med rumsadverbial som förankrar händelsen på myndigheten.  Att vi är-konstruktionen används kan vara ett resultat av värdegrundens syfte att fungera både som dokumentation och styrinstrument. Presens indikativ-former är mildare uppmanande än imperativ, de möjliggör att subjekt kan skrivas ut och de uppmuntrar till dialog.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kristendomen framställs i ett läroboksavsnitt i ämnet religion på högstadienivå. För detta har jag använt den systemisk-funktionella grammatikens ideationella analys och undersökt fördelningen av processtyper, textens förstadeltagare samt positionerna för karaktärer relaterade till kristendomen. Analysen visar att kristna människor ofta förekommer som förstadeltagare och därmed framställs som aktiva i texten. Däremot förekommer karaktären Gud, och till viss del resten av treenigheten, framför allt i ganska abstrakta processer, och framstår på så sätt som ett mer abstrakt fenomen än kristna. Detta blir särskilt tydligt om man jämför med karaktären kejsar Konstantin, som är en drivande förstadeltagaren i texten. Detta kan kopplas till läroplanens mål om en icke-konfessionell skola och tolerans. I användningen av pronomenen man respektive vi kan man dock ana en vag antydan till att kristendomen kopplas till människor i dåtid medan människor i nutid antas vara icke-troende, men det skulle krävas en utförligare analys än den ideationella för att bekräfta en sådan hypotes.

I detta examensarbete undersöker jag hur Luleå kommun framställs på kommunens webbsida. Under min praktik på Luleå kommun våren 2017 fick jag en chans att se kommunens arbete på nära håll och även diskutera kommunens viktigaste kommunikationsfrågor med anställda, och det är utifrån dessa erfarenheter jag har valt inriktningen för denna undersökning. Materialet består av 6 webbtexter som har publicerats på kommunens hemsida under fliken 10 000 nya Luleåbor. Materialet valdes efter en närläsning av kommunens varumärkesplattform med syfte att identifiera hur kommunen själva uttrycker att de vill uppfattas. För att analysera webbtexterna har jag använt en systemisk-funktionell metod där jag har tittat närmare på hur ideationella betydelser som rör kommunen uttrycks i texterna. Syftet är att undersöka om kommunen framställs som en aktiv eller passiv deltagare och som en kommun som, i enlighet med ett utvalt påstående ur varumärkesplattformen framställs som en kommun som “bidrar till en hållbar tillväxt”.   Resultatet visar att kommunen visserligen framställs i en aktiv roll när kommunen förekommer i texter, men att vissa faktorer samtidigt påverkar bilden av kommunen som en kommun som aktivt bidrar till en hållbar tillväxt. Vissa av de lexikogrammatiska valen i texterna verkar istället göra arbetet med tillväxten och kommunens roll i det otydlig. Passiva processer används exempelvis i större utsträckning för att informera om byggandet av bostäder i kommunen än processer i aktiv form med en tydlig agent. Att förstå kommunens roll i tillväxtarbetet ställer därmed vissa krav på förkunskaper hos läsaren.

I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.

Syftet med denna studie är genom textanalys undersöka hur interkulturella skillnader påverkar den ideationella strukturen och den interpersonell strukturen i texter på olika språk. De texterna är valda utifrån IKEA:s svenska och kinesiska katalogen 2020. Jag använder både en kvantitativ och kvalitativ metod för att jämföra och analysera vilket perspektiv och vilka språkhandlingar som förekommer i de olika textversionerna. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan den ideationella strukturen och den interpersonella strukturen i båda versionerna. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att båda versionerna har en närvarande författare och de texterna innehåller mest påståenden. Skillnaden är att de svenska texterna har ett inifrånperspektiv medan de kinesiska texterna har ett utifrånperspektiv och de svenska texterna är mer dialogiska än de kinesiska texterna. Förutom påstående används frågor och utrop i båda texterna. De svenska texterna har en förtrolighetsstrategi medan de kinesiska texterna har en försiktighetsstrategi. Det förekommer dessutom en stor skillnad mellan den svenska och den kinesiska versionen av användningen av frågor och utrop. Alla svenska frågor saknar parallella översättningar till kinesiska frågor. Tre av de svenska utropen översattes med frågorna i den kinesiska versionen. En del svenska utrop översattes till kinesiska påståenden, medan kinesiska utrop motsvarar svenska påståenden.