Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

Denna undersökning inriktar sig på hur Historiska museet i Stockholm kommunicerar genom montertexter. Syftet är att ta reda på hur museet skapar en relation mellan museum och besökare, samt mellan besökare och historia genom utställningstexter. Materialet består av skrivna texter hämtade från två rum på utställningen Forntider. För analys används den interpersonella och den ideationella metafunktionen, som båda tillhör systemisk-funktionell grammatik. Resultatet påvisar att museet tar lite plats i texterna och inte kommunicerar ur ett närhetsskapande perspektiv, även om texterna markerar att de är riktade till en mottagare. Fynden och de forntida människorna framställs till största del som frånvarande och svåra att knyta an till.

Genom en analys av nio tidningsannonser från 1960-, 1990- och 2020-talet undersöks reklamens utveckling med fokus på språkets variation mellan annonser riktade mot kvinnliga respektive manliga modelläsare. För att undersöka detta granskas visuella och textuella aspekter genom användningen av multimodalitet och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Analysernas resultat visar att antalet textelement i annonser skiljer sig över tid och att de genom det blivit mer avskalade och öppna för tolkning. Skillnader upptäcks också gällande kön där annonser med kvinnliga modelläsare innehåller fler värdeord och färre utelämnade led än de med manliga modelläsare.

Denna uppsats syftar till att synliggöra och diskutera hur klimatförändringar beskrivs i läromedel ämnade för grundskolan i ämnet geografi. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, med fokus på den ideationella grammatiken. Det analyserade materialet utgörs av tre läromedelstexter, avsedda för årskurserna 4-6, 7 och 8. Genom en transitivitetsanalys visar studien att mänskliga förstadeltagare sällan förekommer i materialet. En analys av texternas ergativitet visar att förhållandevis få satser är ergativa, vilket innebär att majoriteten av processerna beskrivs som händelser, snarare än handlingar. Resultatet av ergativitetsanalysen visar vidare att agenter realiseras genom nominaliseringar eller andra abstrakta fenomen. Människans roll i klimatförändringar sätts således i periferin.

This study aims to examine how meaning and value is created in IKEA’s internal and external means of communication. I want to see if the values expressed in the internal and external communication tangent. I will additionally inspect how IKEA present themselves depending on whether the recipients are internal coworkers or external customers. The last thing to be inspected is the internal and external “ideal reader”, which is translated from the Swedish term “modelläsare” (Björkvall 2003). Furthermore, the objective of the study is to contribute to the field of linguistic research. This is done by exposing how values are used to shape different versions of the identity of organizations internally and externally. The internal documents consist of a vision and a “värdegrund”, in English called “fundamental values”, and the external communication entails three images from the advertising campaign “Where life happens”. I analyzed the material through the ideational metafunction belonging to the theory of systemic functional grammar and through a sociosemiotic multimodal analysis. The result reveals that nearly all of the expressed values occur both internally and externally. An example of prominent values is togetherness, inclusiveness and openness. However, the way in which IKEA present themselves towards internal and external target audiences varies markedly, as does the constructed ideal reader. The internal ideational representation of IKEA marks the coworker as part of the organization. At the same time multiple demands describing how the coworker should act and think greatly constricts and controls the internal audience. The external recipients, however, are free to be of a varying kind. IKEA expresses how the external target audience includes everyone. As a result, there are no expectations of who the external ideal reader should be, with one exception. The internal and external ideal readers are both part of a community, as contrasting to being portrayed as solitary.

Studien har som mål att undersöka om stödord är en fungerande metod för att välja ut relevant information ur en faktatext i två klasser i årskurs 3. 31 elever deltar i studien. Eleverna väljer stödord ur en text de läser och skriver sedan en egenproducerad text med utgångspunkt i källtexten. Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (SFL) vilket innebär en funktionell språksyn. Vi utgår från de ideationella och textuella metafunktionerna och analyserar materialet utifrån, deltagare, process, omständighet och basgenre. Analysen fokuserar på elevtexternas innehåll, struktur och de ämnesspecifika och genrespecifika stödorden. Resultatet visar att elevernas stödord är i högre grad ämnesspecifika och genrespecifika än allmänspråkliga. Eleverna använder stödorden för att skriva en beskrivande text. Dock visar resultaten även att eleverna skriver av en större mängd av källtexterna och formulerar få omständigheter. Därmed visar resultatet att eleverna i årskurs 3 har svårt att använda stödord som metod vid textbearbetning. Däremot anser vi att stödord som metod fungerar i årskurs 3

I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien. Resultatet visar att Djurens Rätt använder sig av andra aktörer i flera avseenden för att positionera sig i de undersökta pressmeddelandena. Organisationen framstår exempelvis som sakliga och objektiva representanter för djuren genom att avstå från känslomässiga uttryckssätt, ibland tala om djuren i statistiska termer och även lägga fokus på opponenters handlingar istället för opponenterna i sig. / This paper presents a linguistic study of a number of press releases issued by the organization Djurens Rätt. The study aims to examine in which way Djurens Rätt positions itself among other participants being described in their press releases. Djurens Rätt is a non-profit organization based on an ideological idea, which makes it an interesting target for investigating their approach towards other societal opera-tors in their press releases. The study is theoretically and methodologically mainly based on Halliday’s functional grammar, focusing on the ideational and experiential part of language use. In addition to these perspectives, positioning as a concept and Greimas’ actantial model are also essential to the study. The results show that Djurens Rätt uses several other societal operators in order to position themselves in the analyzed press releases. The organization appears to represent the animals in an objective and impartial way, for instance by refraining emotional expressions, occasionally describing the animals in statistical terms and mostly focusing on their opponent’s actions instead of the opponents themselves.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 – 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes. Relationen mellan dem framställs som dialogisk. Syftet är dessutom att undersöka de identiteter som kampanjen erbjuder läsaren. Detta utifrån resultatet av den språkliga analysen och genom begreppet modelläsare. Berättelser och bilder erbjuder en trygg uppväxtmiljö och ekonomisk trygghet till läsaren. Den dialogiska relationen presupponerar att det finns en god relation mellan kommunen och invånarna. / This bachelor's essay is about the stories and images that appear in the campaign Bo i Nyköping on the website boinykoping.nu during the campaign period 2011-2012. The aim is to examine how the municipality and citizens that appear in the campaign are described in the campaign texts and associated images. The methods applied in the linguistic analysis are an ideational and an interpersonal analysis, an attitude analysis within the method appraisal and a visual analysis of the ideational and interpersonal grammar of images. The results show that the citizens are described as active and the municipality as informative and knowing. The relationship between them is presented as dialogical. The aim is also to investigate the identities that the campaign offers the reader. This is based on the results of the linguistic analysis and the concept of the model reader. The campaign stories and the images provide a safe environment to grow up in and an economic security to the reader. The dialogic relationship that appears in the campaign between the municipality and the citizens show a presumptive good relationship between them.