Uppsatsen behandlar personalekonomi och huruvida mänskliga resurser ska behandlas som en tillgång för organisationer eller inte och fokus ligger på ideella idrottsorganisationer. I teori och empiri påvisas att människan är en viktig resurs för en organisation. Fokus i uppsatsen ligger i att applicera beräkningen av värdet av personalen som en tillgång på ideella idrottsorganisationer, där personalen består till stor del av volontärer. Trots att det rör sig om donerad arbetskraft existerar ändå kostnader kring volontärer, vilket empirin bevisar. Det tydliggörs både av volontärer samt de som ansvarar för volontärer att viss ersättning som exempelvis mat och kläder förväntas, vilka är betydande kostnader att kalkylera. Det framkommer även att välmående och den sociala miljön kring eventet är av betydande vikt för ett fortsatt engagemang samt en positiv och motiverande miljö. / The essay deals with human resources and whether or not they should be treated as an asset or not for organisations and it focuses primarily on nonprofit sport organisations. Theory and empirics show that humans are an important asset in an organisation. The essay focuses on applicating the measurement of the value of personnel as an asset to nonprofit sport organisations, where the volunteers make up for a big part of the staff. In spite of it being donated workforce there are costs to consider in the usage of volunteers, which is proved in the empirics of the essay. It is made clear both by volunteers and people responsible for volunteers that some compensation, in the form of food and clothes for example, is expected by volunteers and these are significant cost to account for. Well-being and the social environment in events are shown to be of significance regarding a continued commitment from the volunteers and also to maintain a positive and motivating environment.

No description available.

Idrottsevenemang används ofta för att attrahera turister till en destination. Jönköping har med framgångsrika arrangörer, föreningar och destinationsbolag etablerat sig som en idrottsevenemangs stad. Dessa evenemang har bidragit med olika hållbara effekter till destinatioen. Syftet med studien är att undersöka hur idrottsevenemang har påverkat Jönköpings utveckling. Det har genomförts elva intervjuer med personer som är verksamma i Jönköping och undersökningen har kartlagt hur Jönköping arbetar med idrottsturism samt vilka hållbara ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter som idrottsevenemang lämnar kvar på destinationen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang. Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det något att lära av deras upplevelsestrategi? Kan Washington Capitals arbetssätt kopplas till teorier om upplevelseekonomi?   Metod: Sekundärdata i form av tryckta källor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fältstudie i Washington D.C. Där intervjuade vi personer på Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer på huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang.   Resultat & slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta är något som andra kan lära av. Washington Capitals arbetar inte utefter några upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare. Dock är deras arbetssätt i linje med upplevelseekonomins teorier.    Förslag till fortsatt forskning: Presentationen av studien begränsas då det är svårt att lyfta fram de händelser som skapar intryck i en text. En liknande studie skulle med fördel kunna presenteras genom en film. För att få ökad förståelse för varför publiken går på hockeymatcher skulle vidare studier kunna göras om publikens motivationsfaktorer, både i Sverige och i USA. Fortsatta studier skulle också kunna göras i samarbete med en svensk idrottsförening för att testa upplevelseekonomins teoretiska metoder i verkligheten.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan bidra med konkreta exempel på hur en idrottsorganisation kan arbeta med att skapa upplevelser i samband med sina idrottsarrangemang. / Our objective of the thesis is to investigate how the Washington Capitals strategically works to create experiences in the context of hockey games and the surrounding events. How does the Washington Capitals create experiences? Is there anything to learn from the Washington Capitals experience strategy? Can their way of work be linked to theories about the experience economy?   Method: Secondary data such as printed sources and books, previous studies and articles.We conducted a qualitative field study in Washington D.C. We interviewed people at the organization of Washington Capitals and carried out participant and non-participant observations at headquarters and in the arena at game events.  Results & Conclusions: Washington Capitals are definitely working with experience economy, this is something that others could learn from. Washington Capitals are not working by any experience economy theories, they had never heard the term previously. However, their way of work is in line with the experience economy theories.   Suggestions for future research: The presentation of this study is limited since it is difficult to highlight events that create impression by writing. A similar study could favourably be presented by a movie. To obtain a better understanding of why the audience attend hockey games further studies could be done about the audience's motivation factors, both in Sweden and in the U.S.. Further studies could also be done in collaboration with a Swedish sports club to test the theoretical methods in reality.    Contribution of the thesis: The essay can provide concrete examples of how a sports organization can work to create experiences in the context of their sporting events.

What is it that makes some events so successful, while others do not achieve the same results? According to most researchers and writers there are several factors that must be achieved in order for events to distinguish themselves from the crowd and be successful, but what are those factors then? The study was aimed to investigating the factors that create a successful sporting event. One person from each of the six largest children's and youth football tournaments, participated in this qualitative interview study. The results showed that factors such as; possessing a good knowledge of the organization, its external market environment and its stakeholders, proved significant. Similarly, to use the correct custom marketing methods, maintain and attract new stakeholders, and to have nice and caring work staff, were factors contributing to the success of wealth.

The purpose of this study is to explore which methods are used for knowledge transfer between recurring event projects, in different physical locations. The study also examines the different roles the project organization and the permanent organization take in these processes. The theoretical basis is previous research on knowledge transfer, projects and event projects. The study is using a qualitative method and studied three Swedish sport events (O-Ringen, 25manna and Tiomila). The data was collected through five semi-structured interviews. During the data processing, various themes and categories were coded, and a content analysis of the event's documentation was carried out. The results show that there are both similarities and differences between the knowledge transfer process in all three events. The events all have a similar method for knowledge transfer, but the balance between process, technology and people differs. This study also shows differences between the event projects and the permanent organizations, based on the various motives and long-term perspective the different organizations have. Finally, a new model for knowledge transfer is presented, based on both the theories and the findings of the study. / Syftet med uppsatsen är att undersöka metoder som används för kunskapsöverföring mellan projekt på olika fysiska platser, i form av evenemang. Dessutom undersöks vilka roller som projektorganisationen respektive årsövergripande organisation tar i dessa processer. Den teoretiska grunden utgår från tidigare forskning kring kunskapsöverföring, projekt och evenemangsprojekt. Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt och studerar tre svenska idrottsevenemang. Den primära datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer, dessutom gjordes en innehållsanalys av dokumentation från evenemangen. Databehandlingen utgick från teman och kategorier som kodades. Resultatet från intervjuerna visar både på likheter och skillnader i metoder för kunskapsöverföring hos de tre studerade evenemangen. Alla tre evenemang har en liknande metod för kunskapsöverföring, men balansen mellan processer, teknologi och människor skiljer sig. Skillnader finns även mellan evenemangsprojekten och de årsövergripande organisationerna, utifrån de olika motiv och långsiktighet som organisationerna har. Till sist presenteras en egen modell för kunskapsöverföring utifrån teorier och studiens resultat.

Denna studie behandlar ridsportevent och deras närvaro på sociala medier. Studien undersöker i vilken omfattning ridsportevenemang i Europa på femstjärnig nivå använder sig av sociala medier, främst Facebook för att kommunicera med sin publik. Det finns totalt 47 ridsportevent på femstjärnig nivå som från början var tänkta att delta i denna studie varav det i slutändan gav 2 respondenter. Insamlingen av material har skett genom kvalitativa öppna frågor som intervjuunderlag i kombination med en netnografisk studie där de två respondenterna, Falsterbo Horse Show och Gothenburg Horse Shows Facebook-sidor har studerats. Resultatet av studien visar att Facebook är det mest förekommande sociala media som används av ridsporteventen. De två ridsportevenemang som deltog i denna studie använder sig i hög grad av sociala medier och en del satsar mer på det än annan traditionell marknadsföring. Utifrån de öppna frågorna framkommer att anledningen till att de finns på sociala medier är för att kunna ha kontakt med sin publik året om. De två respondenterna har även märkt att genom att vara aktiva på Facebook säljer de fler biljetter och säljer slut biljetterna tidigare genom att finnas på Facebook. Det är inte mängden inlägg som skapar framgång utan att de behåller kontakten med sin publik och skapar värde för sina följare på såväl Facebook som när de kommer som besökare till evenemanget och på så vid kan etablera en kontakt året om. / This study handles equestrian events and their presence on social media. The study examines the extent to which the equestrian events in Europe in the five-star level of use of social media, particularly Facebook to communicate with their audience. There are a total of 47 equestrian events at the five-star level that was initially supposed to participate in this study, which ultimately resulted in two respondents. The collection of materials has been done through qualitative open questions interview surface in combination with a netnographic study where the two respondents, Falsterbo Horse Show and the Gothenburg Horse Shows Facebook pages have been studied. The results of the study show that Facebook is the most common social media used by equestrian events on five-star level. The two equestrian events who participated in this study makes use of the high degree of social media and some focus more on it than any other traditional marketing. Based on the open questions reveals that the reason they are on social media is to be able to have contact with their audience all year around. The two respondents also noticed that by being active on Facebook, they sell more tickets and are sold out on tickets earlier by being on Facebook. It is not the amount of posts that create success without maintaining contact with their audience and create value for their followers on both Facebook and in real life, that when they come as visitors to the event and so on can establish a contact all year round.

Sponsring av idrottsevenemang innefattar ett ömsesidigt utbyte mellan sponsorn och idrottsevenemanget vilket gör att sponsring blir aktuellt både i idrottsvärlden och företagsvärlden. Företag som sponsrar idrottsevenemang kan arbeta med sponsringen både externt och internt. Det externa arbetet har länge varit det primära syftet med sponsring vilket har lett till att det interna arbetet inte uppmärksammats i samma utsträckning. En central faktor vid internt arbete är att påverka de anställdas arbetsmotivation.   Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för samt beskriva hur sponsring av idrottsevenemang används internt för att påverka de anställdas arbetsmotivation. För att undersöka detta har intervjuer med Vasaloppets samtliga fem huvudsponsorer genomförts. För att analysera det empiriska materialet tog vi stöd i studiens teoretiska referensram.  Vår studie visar att samtliga företag arbetar internt med sin sponsring av idrottsevenemang men i olika utsträckning och på olika sätt. Studien tyder på att företagets storlek, bransch samt sponsorskapets långvarighet kan påverka skiljaktigheter i det interna arbetet. Studien visar även att det interna arbetet med sponsorskapet av Vasaloppet kan generera arbetsmotivation hos de anställda på grund av stolthet och engagemang.  Bidraget med vår studie är framtagandet av tre olika arbetsområden som företag bör ta i beaktning i det interna arbetet vid sponsring av idrottsevenemang för att påverka de anställdas arbetsmotivation: värderingar, personligt intresse och involvering. Avslutningsvis kan vi konstatera att det interna arbetet med sponsring av idrottsevenemang kan bli begränsat på grund av att de interna effekterna är svåra för företag att mäta och sätta ett värde på. / Sport event sponsorship involves a mutual exchange between the sponsor and the sporting event, which makes sponsorship relevant in the world of sports and the business world. Companies that sponsor sport events can work with sponsorship both externally and internally. External work has long been the primary purpose of sponsoring, which had led to a minor focus on the internal work. A key factor of internal work is to influence employees work motivation.  The purpose of this study is to create an understanding of and describe how sport event sponsorship is used internally to influence employees’ work motivation. To investigate this interviews with all of the five main sponsors of Vasaloppet were conducted. To analyze the empirical material, we took support in the theoretical frame of the study.  Our study shows that all companies work internally with their sport event sponsorships, but in varying extent and in different ways. The study indicates that the differences in the size of the company, the industry and the longevity of the sponsorship may affect differences in how a company forms the internal work. The study also shows that the internal work with the sponsorship of Vasaloppet can generate work motivation among the employees’ due to staff pride and commitment.  The contribution of our study is the development of three different work areas that companies should take into account when forming the internal work of a sport event sponsorship to influence employees’ work motivation: values, personal interest and involvement. In conclusion, we can conclude that the internal work with sponsoring sport events can be limited because the internal effects are difficult for companies to measure and value.

I Sverige har vi flera stora idrottsevenemang som var för sig lockar tiotusentals deltagare varje år. Arrangörerna av dessa idrottsevenemang har i uppgift att leva upp till varje deltagares (kunds) förväntningar och tillfredsställa deras behov. Kundvärde är ett centralt begrepp inom både kvalitetsutveckling och marknadsföring och kundvärdeskapande anses vara en viktig framgångsfaktor för alla organisationer. Inte minst i framtiden då konsumenterna allt mer vill vara med och utforma produkterna de köper. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för kundvärdeskapande inom idrottsevenemang genom att undersöka hur arrangörer arbetar idag och vill arbeta i framtiden för att främja ett högt upplevt kundvärde hos sina deltagare. Empiri samlades in genom fem intervjuer med arrangörer av idrottsevenemang. Analys av datamaterialet visade att arrangörerna som ingick i studien idag använder strategier och aktiviteter inom 12 olika teman med syfte att främja ett högt upplevt kundvärde. Efter analys drogs slutsatsen att arrangörerna idag erbjuder sina deltagare möjlighet till samskapande av kundvärde framförallt genom att tillföra de tre förutsättningarna dialog, riskbedömning och transparens. Inför framtiden identifierades tre områden för fortsatt utveckling och förbättring kring kundvärdeskapande: utökad/differentierad dialog med deltagarna, fler samarbeten och ett tydligt socialt ansvar samt att ge deltagarna mer mandat att vara med och driva utveckling och vara delaktiga i utformningen av evenemangen. / In Sweden we have several major sports events and each of them attracts tens of thousands of participants each year. The organizers of these sporting events have the task of meeting the expectations of each participant (customer) and satisfy their needs. Customer value is a key concept in both Total Quality Management (TQM) and marketing and customer value creation is considered an important success factor for all organizations. Not least in the future when consumers increasingly want to be involved in designing the products they buy. The aim of the study was to achieve increased understanding of customer value creation in sports events by examining how organizers work todayand want to work in the future to promote a high level of customer value for their participants. Data was collected through five interviews with organizers of sports events. Analysis of the data showed that the organizers today use strategies and activities within 12 different themes with the aim of promoting a high level of customer value. A conclusion from the analysis was that organizers today offer their participants the opportunity to co-create customer value by adding the three building blocks dialogue, risk assessment and transparency. For future improvements and continued development in customer value creation three areas were identified: expanded/differentiated dialogue with participants, more collaborations and clear social responsibility and giving participants more mandate to participate in development and participate in the design of the events. / <p>2018-06-27</p>