Global ETD Search

21	Vad tycker egentligen individerna? : En kvalitativ fallstudie om hur anställda upplever hälsofrämjande aktiviteter i en svensk organisation. / What do the individuals think? : A qualitative case study on employees' experiences of health promoting activities within a Swedish organization. Timgren, Anna, Birgersson, Hanna January 2023 (has links) Bakgrund: På senare år har bilden av hälsa förändrats och fått ett större genomslag för individer och på arbetsplatser. Det blir vanligare att hälsa uppfattas som en del av företagets sociala ansvar då arbetsplatsen har stor möjlighet att påverka individens hälsa. Samtidigt ställs det idag höga krav på att anställda ska prestera och det läggs större vikt i att ha en hälsosam livsstil för att i arbetet kunna prestera till sin fulla kapacitet. Ett hälsofokus på arbetsplatsen har visat ge effekter utöver de direkta hälsofördelarna, där tidigare forskning fokuserat på effekterna utifrån bland annat fysiologiskt/psykologiskt-, socialt- och organisatoriskt styrningsperspektiv. Många organisationer väljer att investera i hälsa på arbetsplatsen då det antas vara gynnsamt för organisationen, men det uppfattas vara få studier som undersöker och belyser komplexiteten i detta på individnivå. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur hälsofrämjande aktiviteter upplevs av individer. Syftet besvaras utifrån följande forskningsfrågor; Hur upplever individerna fysiologiska/psykologiska effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna sociala effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna styrningseffekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forskningsstrategi, en iterativ forskningsansats och utgår ifrån ett hermeneutisk-fenomenologiskt perspektiv. En fallstudie har genomförts med semistrukturerade intervjuer och i viss mån observationer, för att samla in studiens empiriska data. Slutsats och kunskapsbidrag: Studien resulterar i att hur individer upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter är komplext och kan inte simpelt klassificeras som exempelvis positivt eller negativt, utan beror på olika villkor och viljor. Individers upplevelser i studien stämmer delvis överens med tidigare forskning, men med vissa motsägande resultat. Studien visar även att de huvudsakliga perspektiven inom tidigare forskning; fysiologiskt/psykologiskt, socialt samt organisatoriskt styrningsperspektiv samspelar och är alla viktiga för att få en uppfattning för hur individer i sin helhet upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter. För att förstå hälsofrämjandets betydelse för organisationer, är det således avgörande att kritiskt undersöka fenomenet och djupgående studera individerna, vilka är de som exponeras för fenomenet. / Background: In recent years, the perception of health has changed and plays a more significant role for individuals and in the workplace. It has become more common to perceive health as a corporate social responsibility as the workplace is one of many places where an individual’s health can be influenced. Simultaneously, there are today high demands on employees’ performance at work, where it becomes more important to live a healthy lifestyle to deliver at full capacity. A healthy focus at the workplace has shown to be effective beyond the immediate health benefits, where previous research has focused on the effects from physiological/psychological-, social- and managerial perspectives, among others. Numerous organizations choose to invest in workplace health since it is perceived to be beneficial for the organization, but few studies examine and highlight the complexity of it at the individual level. Aim and research questions: The study’s aim is to gain a greater knowledge of how health promotion activities are perceived by individuals. The aim will be answered through the following research questions; How do individuals experience physiological/psychological effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience social effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience managerial effects of health promoting activities in the organization? Methodology: The study has a qualitative research strategy, an iterative research approach and is based on a hermeneutic-phenomenological perspective. Through semi- structured interviews and to some extent observations, a case study has been performed to gather the study’s empirical data. Conclusion: The study shows that the way in which individuals experience organizational health promotion is complex and cannot be classified as positive or negative, since it depends on different circumstances and wills. The experiences of the individuals studied are partly aligned with previous research, but with some contradictory results. Additionally, the study shows that the main perspectives within previous research; physiological/psychological effects, social and managerial effects interact and are all important for the comprehension of how individuals as a whole experience health promotion at the workplace. To understand the impact of health promotion for an organization, it is essential to critically examine the phenomenon and deeply study the individuals exposed to it. Health promotion at the workplace health promoting activities individual perspective individual level. Hälsofrämjande på arbetsplatsen hälsofrämjande aktiviteter individperspektiv individnivå. Business Administration Företagsekonomi
22	Är skolans mål möjliga att nå för alla? : Hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnen ur ett lärarperspektiv Agélii Hultström, Karin, Zetterström, Ann January 2008 (has links) Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena. I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren. Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever! / The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects. In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher. The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school! We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students). goals steering documents (curriculum syllabus) core subjects impediments organization level group level individual level Mål måluppfyllelse styrdokument (läroplan kursplaner) kärnämnen hinder förutsättningar organisationsnivå gruppnivå individnivå Pedgogical work Pedagogiskt arbete
23	Är skolans mål möjliga att nå för alla? : Hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnen ur ett lärarperspektiv Agélii Hultström, Karin, Zetterström, Ann January 2008 (has links) <p>Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.</p><p>I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren.</p><p>Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever!</p> / <p>The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects.</p><p>In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher.</p><p>The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school!</p><p>We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).</p> goals steering documents (curriculum syllabus) core subjects impediments organization level group level individual level Mål måluppfyllelse styrdokument (läroplan kursplaner) kärnämnen hinder förutsättningar organisationsnivå gruppnivå individnivå Pedgogical work Pedagogiskt arbete
24	Förskola i kris : Pedagogers krishantering i förskolan under covid-19 pandemin / Preschool in crisis : Educators crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic Engfors, Margreth January 2021 (has links) Syftet är att undersöka pedagogers uppfattning av krishanteringen i förskolan under covid-19 pandemin genom en analys av den psykosociala arbetsmiljön. Mätmetoden skapades av QPSNordic och diskuteras utifrån ett ramfaktorsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna för studien lyder: Hur skattar pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö under denna krishantering? Vilka åtgärder upplever pedagogerna de behöver i den psykosociala arbetsmiljön för att lyckas med krishanteringen, och på vilken teoretisk begreppsnivå är det aktuellt? Finns det skillnader i pedagogers upplevelse av covid-19 pandemi krishantering i förskolan med hänsyn till tidigare forskning om detta fenomen i andra länder? Begreppen arbetsnivå, social- och organisationsnivå samt individnivå i ramfaktorteorin diskuterades med resultatet att pedagogernas psykosociala arbetsmiljö har påverkats mest i den grad av kontroll pedagoger upplever att de har över sitt arbete. Arbetsnivån var negativ, social- och organisationsnivån var positiv och individnivån hade ingen korrelation med den upplevda krishanteringen. Flera tog upp den förändring förskolan har genomgått på grund av pandemin och att de förändrade förutsättningarna innebär att den pedagogiska verksamheten har fått göra restriktioner på plats jämfört med internationellt som stängde ner verksamheterna eller utförde det distans. / The purpose is to investigate educators' perception of crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic through an analysis of the psychosocial work environment. The measurement method was created by QPSNordic and is discussed from a frame factor factor theoretical perspective. The questions for the study are: How do educators evaluate their psychosocial work environment during this crisis management? What measures do the educators experience they need in the psychosocial work environment to succeed in crisis management, and at what theoretical level of concept is it relevant? Are there differences in educators' experience of Covid-19 pandemic crisis management in preschool with regard to previous research on this phenomenon in other countries? The concepts of work level, social and organizational level and individual level in the frame factor factor theory were discussed with the result that the educators' psychosocial work environment had mostly been affected to the degree of control educators felt they had over their work. The work level was negative, the social and organizational level was positive, and the individual level had no correlation with the perceived crisis management. Several mentioned the change the preschool had undergone due to the pandemic and that the changed conditions meant that the educational activities have had to make restrictions in place compared to internationally, which closed the activities or performed it remotely. Crisis management psychosocial work environment educators preschool Covid-19 pandemic frame factor theory work level social and organisational level individual level Krishantering psykosocial arbetsmiljö pedagoger förskola covid-19 pandemi ramfaktorsteori arbetsnivå social- och organisationsnivå individnivå Educational Sciences Utbildningsvetenskap
25	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0522 seconds