Dans le contexte actuel, la transformation de l’outil industriel par l’intermédiaire de nouveaux paradigmes de performance tels qu’Usine du Futur (Factory of the Future FoF), Industry 4.0 (I4.0) ou encore Smart Factory (SF) est au cœur des préoccupations actuelles des industriels. Les travaux présentés dans cette thèse portent sur la problématique de passage d’une situation spécifique existante (AS-IS) vers une situation cible type Usine du Futur (TO-BE) en prenant en compte la situation souhaitée AS-WISHED et les contraintes de ressources. Dans ce cadre, la principale contribution porte sur une approche reposant sur un modèle de co-évolution permettant de guider ce projet de transition au sein de l’organisation. Sur la base des travaux de Tolio et al. (2010), nous avons proposé un modèle de co-évolution amélioré en intégrant le niveau stratégique, le rôle du système d’information (SI) et celui de la place l’homme. Sur le plan théorique, le nouveau modèle de co-evolution aborde 3 domaines Produit/Production/SI qui sont structurés en deux niveaux d’analyse : externe (stratégique) et interne (structurel). L’ensemble de 6 sous-domaines comportent chacun 3 composants couvrant les choix relatifs à chaque sous-domaine et niveau d’analyse. Sur le plan managérial, la gestion de la co-évolution réside dans la modélisation des ces composants. Ensuite, nous caractérisons des liens de co-évolution existants entre les différents sous-domaines du modèle de co-évolution proposé. La démarche d’exploitation du modèle de co-évolution comporte trois étapes et considère les contraintes opérationnelles et les contraintes dites de co-évolution liées à la gestion des liens ou impacts entrant en jeu dans la co-évolution. Il permet de passer progressivement des modèles AS-IS et AS-WISHED pour aboutir à un modèle TO-BE. / Within the current context, the transformation of industries through new paradigms of performance such as The Factory of the Future (FoF), Industry 4.0 (I 4.0) or even The Smart Factory (SF) is at the heart of the industrials’ current concerns. The present work address the problem of the transition from a specific situation (AS-IS) to a target situation alike FoF (TO-BE) considering the desired situation AS-WISHED and the resources constraints. In this line of action, the main contribution concerns an approach based on a co-evolution model enabling to guide manufacturing industries to perform such a transition. Based on the work of Tolio et al. (2010), we propose an enhanced co-evolution model that integrates the strategic level of decisions, the information system role (IS) and the role of the human workforce. From the theoretical perspective, this new model consists in 3 domains: Product design/ Manufacturing/ IS which are structured into two levels of analysis: external (strategic) and internal (operational). The resulting structure of 6 sub-domains is in turn composed of 3 components covering the decisions related to each sub-domain and level of analysis. From the management perspective, the management of co-evolution relies on the modelling of their components. Hence, we exploit the modelling language constructs of the ISO 19440 (2007) standard for the internal components. Then, we characterize the existing co-evolution links between the different sub-domains of the proposed co-evolution model. At last, a 3 phase approach enabling to exploit the enhanced co-evolution model is proposed. It considers the feasibility constraints and the co-evolution constraints linked to the management of the links or impacts that came into play in the co-evolution. As such, it enables to work out progressively a feasible TO-BE model.

The manufacturing industry is shifting, entering a new era with smart and connected devices. The fourth industrial revolution (Industry 4.0) is promising increased growth and productivity by the Smart Factory and within the enabling technologies is Augmented Reality (AR). This is a technology that can be used to augment the reality with digital information. At the same time as the technology is introduced, errors in manufacturing are a problem which are affecting the productivity and the quality. The errors can be caused by humans and companies strive to eliminate the errors caused by humans. This research aims to find the main causes of human errors in assembly lines and thereafter explores whether AR is an appropriate tool to be used in order to address those issues. Based on a literature review that identified and characterized a preliminary set of root causes for human errors in assembly lines, these causes were empirically studied in an exercise that covered an in-depth case study at a multinational automotive company. Data in form of interviews and deviation reports have been used to identify the causing factors and the result showed that the main causes of human errors are the amount of thinking, deciding and searching for information which affected the cognitive load of the operator and in result their performance. Several interviews with experts in AR allowed to verify if this technology would be feasible to solve or mitigate the found causes. Besides that, in repetitive manual assembly operations, AR is better used showing the process in order to train new operators, at the same time as for experienced operators AR show information only when an error occurs and when there is a need of taking an active choice is more appropriate. Nevertheless, while theoretically able to managing human error when fully developed, the desired application makes the augmentation of visual objects redundant and increasingly complex for solving the identified causes of errors which questions the appropriateness of using AR systems. However, the empirical findings showed that for managing human errors, the main bottleneck of an AR system is the software and AI. / Den tillverkande industrin skiftar och går in i en ny era där smart och uppkopplad teknologi introduceras i de operativa delarna av tillverkningen. Denna fjärde industriella revolution (Industry 4.0) som den även kallas för med smarta fabriker, utlovar ökad produktivitet och tillväxt. Bland de teknologier som representeras i detta nya landskap återfinns Augmented Reality (AR), vilket är en teknik som används för att förstärka verkligheten med digital information. I samband med att denna nya teknik introduceras, är avvikelser i produktion ett problem som påverkar företags produktivitet och kvalitet. Den mänskliga faktorn är en bidragande del till detta problem och företag strävar efter att eliminera felen orsakade av människor. Denna studie syftar till att hitta orsakerna till att människor orsakar fel i produktion och därefter utforska om AR är ett lämpligt verktyg att använda för att råda bot på dessa orsaker och därmed eliminera felen. Genom en litteraturstudie har det identifierats ett antal faktorer som påverkar den mentala belastningen hos människor i produktionssammanhang. Dessa faktorer har därefter undersökts genom en fallstudie hos en multinationell tillverkare av kommersiella fordon. Datainsamling i form av intervjuer och avvikelsedata har använts för att identifiera de påverkande faktorerna och resultaten pekade på att behovet av att behöva tänka, leta efter information och fatta beslut påverkade den mentala belastningen mest. Intervjuer hölls med forskare och montörer för att definiera en lämplig AR funktion som sedan undersöktes genom flera intervjuer med forskare inom AR för att verifiera om AR är en lämplig teknik att använda för de identifierade orsakerna. I termer av AR i en arbetsmiljö med repetitiva aktiviteter efterfrågas en funktion som visualiserar fel för montörer som är erfarna medan det för oerfarna montörer är bättre med visualisering av hela arbetsprocessen. Men, trots att systemet i teorin är lämpligt att använda för att hantera orsakerna till att felen uppstår så är den efterfrågade funktionen överflödig då visualisering kommer visas väldigt sällan samt att tekniken är väldigt komplex. Detta gör att det går att ifrågasätta hela funktionen av att använda AR system i det fall som studerades. Dessutom visade sig tekniken vara olämplig att använda i den miljö fallet utspelar sig i på grund av svårigheter med artificiell intelligens (AI).

The term Industry 4.0, sometimes referred to as a buzzword, is today on everyone’s tongue and the benefits undeniably seem to be promising and have potential to revolutionize the manufacturing industry. But what does it really mean? From a high-level business perspective, the concept of Industry 4.0 most often demonstrates operational efficiency and promising business models but studies show that many companies either lack understanding for the concept and how it should be implemented or are dissatisfied with progress of already implemented solutions. Further, there is a perception that it is difficult to implement the concept without interference with the current production system.The purpose of this study is to interpret and outline the main characteristics and key components of the concept Industry 4.0 and further break down and conclude the potential benefits and enablers for a manufacturing company within the heavy automotive industry. In order to succeed, a case study has been performed at a manual final assembly production unit within the heavy automotive industry. Accordingly, the study intends to give a deeper understanding of the concept and specifically how manual assembly within an already existing manual production system will be affected. Thus outline the crucial enablers in order to successfully implement the concept of Industry 4.0 and be prepared to adapt to the future challenges of the industry. The case study, performed through observations and interviews, attacks the issue from two perspectives; current state and desired state. A theoretical framework is then used as a basis for analysis of the result in order to be able to further present the findings and conclusion of the study. Lastly, two proof of concept are performed to exemplify and support the findings. The study shows that succeeding with implementation of Industry 4.0 is not only about the related technology itself. Equally important parts to be considered and understood are the integration into the existing production system and design and purpose of the manual assembly process. Lastly the study shows that creating understanding and commitment in the organization by strategy, leadership, culture and competence is of greatest importance to succeed. / Begreppet Industri 4.0, ibland benämnt som modeord, är idag på allas tungor och fördelarna verkar onekligen lovande och tros ha potential att revolutionera tillverkningsindustrin. Men vad betyder det egentligen? Ur ett affärsperspektiv påvisar begreppet Industri 4.0 oftast ökad operativ effektivitet och lovande affärsmodeller men flera studier visar att många företag antingen saknar förståelse för konceptet och hur det ska implementeras eller är missnöjda med framstegen med redan implementerade lösningar. Vidare finns det en uppfattning att det är svårt att implementera konceptet utan störningar i det nuvarande produktionssystemet. Syftet med denna studie är att tolka och beskriva huvudegenskaperna och nyckelkomponenterna i konceptet Industri 4.0 och ytterligare bryta ner och konkludera de potentiella fördelarna och möjliggörarna för ett tillverkande företag inom den tunga bilindustrin. För att lyckas har en fallstudie utförts vid en manuell slutmonteringsenhet inom den tunga lastbilsindustrin. Studien avser på så sätt att ge en djupare förståelse för konceptet och specifikt hur manuell montering inom ett redan existerande manuellt produktionssystem kommer att påverkas. Alltså att kartlägga viktiga möjliggörare för att framgångsrikt kunna implementera konceptet Industri 4.0 och på så sätt vara beredd att ta sig an industrins framtida utmaningar. Fallstudien, utförd genom observationer och intervjuer, angriper frågan från två perspektiv; nuläge och önskat läge. Ett teoretiskt ramverk används sedan som underlag för analys av resultatet för att vidare kunna presentera rön och slutsats från studien. Slutligen utförs två experiment för att exemplifiera och stödja resultatet. Studien visar att en framgångsrik implementering av Industri 4.0 troligtvis inte bara handlar om den relaterade tekniken i sig. Lika viktiga delar som ska beaktas och förstås är integrationen i det befintliga produktionssystemet och utformningen och syftet med den manuella monteringsprocessen. Slutligen visar studien att det är av största vikt att skapa förståelse och engagemang i organisationen genom strategi, ledarskap, kultur och kompetens.

The project has explored the topic Smart factory with main focus on the future production staff. The project aims to investigate how the production staff is affected by Volvo Cars Skövde Engine Plant (SkEP) becoming a Smart factory, in the era of Industry 4.0. The definition of the Smart factory is a demand of Mobile- and wireless technologies, Human-oriented, pursue a Flexible production with Sustainable manufacturing, as well as utilization of CPS (Cyber-Physical Systems), IoT (Internet-of-Things) and Cloud storage. The current situation and the future five to twenty years were examined in order to define the future production staff. This by conducting an observational study and several interviews. The studies’ results were that SkEP cannot be regarded as smart since several demands are inadequate by definition. Five years are considered too short of a time for the plant to fulfill the demands. However, according to the interviews and literature, SkEP are expected to become smart in twenty years after time refinement of existing technologies and implementation of new ones. The authors estimate Leadership, Information, IT and Production lay-out to be the areas that require the most effort. The future production staff are expected to be flexible with workplace, working hours and able to manage multiple variants. They should be included in self-supporting teams where every individual possesses an expertise, are motivated and participating. Production staff should perform complex, varied jobs with more responsibility by endorsement of decision support systems. The staffs’ competence should consist of technical education, high basic and lay-out knowledge and the ability to contribute to the collection of information and analyses. Interaction with technology is expected to expand and the personnel must therefore have a well-established comprehension of technology. The concept Smart factory is extensive and relatively new, which means that it is constantly evolving. Thus it is important for SkEP to be updated and adjust to the impact from the outside world.

Företags framtid ligger i dess egna händer; beroende på hur väl de anpassar sig till nya förutsättningar i alla dess former så kommer vissa att överleva medan andra går i graven. Under flera hundra år har utvecklingen inom industrin medfört att företag kommit och gått. Idag står vi enligt flera inför randen till en ny teknisk era med en fjärde industriell revolution som följd, Industri 4.0. Vi har en evolution mot en mer automatiserad tillverkningsindustri där allt fler moment sker utan en människas händer bakom spakarna. Industri 4.0 ses av många som en vision om hur framtiden kommer att se ut inom tillverkningsindustrin. Många av de idéer samt teknik som finns inom denna vision går att ta del av redan idag och möjligheterna till att förbereda sig för framtiden finns redan och det gäller att så snabbt som möjligt börja ställa om för detta. I takt med att industrin och dess konkurrens förändras kommer kraven på kvalité öka samtidigt som tillverkningen måste blir mer resurseffektiv. Området är mycket viktigt att belysa då det är ett nytt område där det tidigare inte skett mycket forskning. Att belysa detta område kan även komma att inspirera andra till ytterligare studier inom området och främja utvecklingen för fler företag än endast fallföretaget i denna studie: HordaGruppen. Syftet med studien har varit att inledningsvis få en förståelse för vilka tankar och idéer om framtiden som finns inom industrin idag för att senare kunna testa lösningar baserade på dessa idéer på några befintliga problem inom HordaGruppen, vars verksamhet finns inom plastindustrin. Lösningarna kan ses som de första stegen mot Industri 4.0 för att underlätta för företaget ifråga inför en framtida utveckling och ger även företaget möjlighet att börja samla in data kring processen, vilket i framtiden ger företag som HordaGruppen en fördel gentemot konkurrenter som påbörjar sin omställning senare. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ studie med aktionsforskning och fallstudie som angreppsätt. Fallstudien har utförts genom en intervju med John Lejon, affärsutvecklare på HordaGruppen och en öppen diskussion med produktionsledare Valdet Berisha angående maskinen som är fokuserad på. Data till studien har erhållits genom artiklar skrivna inom området samt en intervju med grundaren till ett stort statligt projekt i Tyskland, Philipp Ramin, där de startat ett innovationscentrum för Industri 4.0. Resultatet i rapporten är att med hjälp av dagens teknik går det att ta de första stegen mot visionen Industri 4.0. All teknik finns självklart inte, men med hjälp av den teknik som finns idag kan olika företag inom tillverkningsindustrin dra fördelar av att starta omställningen mot Industri 4.0 redan idag. / The future of industry is in companies own hands. Today we are going to a more automated manufacturing industry where human beings are less involved and it is more crucial than ever before to adapt to new changes in the industry and technology. Internet of things and cyber physical systems are becoming a bigger part of our lives. This case study on HordaGruppen is focused on how HordaGruppen from the plastic industry can develop with some ideas from the vision Industry 4.0 in order to ensure the quality of the product. Most of the technology needed for Industry 4.0 is available today and there is no reason not to start using it. The study will introduce to Industry 4.0 and the basic ideas that the vision stands for and then try to define and solve some problems within one machine in one of their plants. The results presented in this study shows that using sensors and other technology available today you can take the first steps towards Industry 4.0.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.

A collaborative robot is something of growing interest for companies in the manufacturing industries to implement. However, a collaborative robot is quite new in today’s market. An issue that arises is that no implementation process for collaborative robots exists today, as well as no requirement guide for skills, as well as actors, has been defined. The aim of this project was to examine how an implementation process of collaborative robots in manufacturing companies could look like. Focusing on charting the integration process steps of a collaborative robot, and identifying the actors as well as skills needed for successful cobot integration, with the aim achieve the goal of this thesis by answering the research questions. The thesis had the following research questions: Research Question 1 – How is an integration process for implementing a cobot represented in the manufacturing companies? Research Question 2 – What particular skills as well as actors are required when implementing in a cobot in the manufacturing companies? To answer the research questions, the author conducted several interviews with different companies. The interview questions were mainly constructed in order to answer the RQs but also to get an understanding for the different aspects of what a cobot is, what is required as well as how it compares to a traditional industrial robot. The thesis resulted in an implementation process with several steps constructed in order to implement a cobot as well as different aspects of what skills and actors are needed. In order to separate the aspects, the respondents were categorized into different roles which are the developer, integrator and the user. The different roles were all vital, providing an understanding from different perspectives. Keywords: Collaborative robot, cobot, Human-robot interaction, Human-Robot Collaboration, Development strategies, Automation, Industry 4.0.

Industry 4.0 is being investigated all around the world and it brings an entire arsenal of new tech-nology. It is during major technological changes where we have the chance to change old pat-terns. It is through knowledge of the future and discussion that SSAB and IF Metall will be able to steer the technological changes into the desired direction; A direction which promotes economic and environmental sustainability as well as creating an attractive workplace.There were three objectives with this project. The first objective was to map the current state of maintenance work at SSAB. The second was to develop a future vision within the concept Indus-try 4.0, which promotes attractive workplaces. The last objective was to evaluate the method used to develop the vision. The mapping of the current state of maintenance at SSAB is based on interviews and obser-vations. We decided to delimitate us to shift maintenance. The reason to focus on the shift main-tenance unit of SSAB was that because contain many competences and work all over the pro-duction area. The result of the mapping is that the work is characterized by variating tasks, personal development and pride. It is also male-dominated and characterized by old traditions, tough jargon and macho culture. In general, we conclude that it is an attractive workplace for those who belong to the current homogeneous group.The future vision was developed using personas and workshops. Three personas were created to represent the target group. They were used as a basis of discussion for us and for the participants in the three workshops. The goal of the workshops was to generate a high quantity of futuristic and abstract ideas. The ideas were then combined with theories regarding Industry 4.0 and at-tractive workplaces to form a future vision. To create attractive work content, the future vision focused on placing the worker in the centre of decision-making as a problem solver. This was ac-complished by using new technology to provide information to the worker so he or she can make an informed decision: a digital assistant. To enhance the learning capability of workers the vision contained a VR world where the worker can practise different scenarios. The VR can also be used for marketing to attract people from outside the company. The futuristic vision also presented crowdsourcing of experts and tutors to improve the troubleshooting process and shorten the learning period. If an error is too complicated, the worker has the opportunity to connect to an expert using AR to get their guidance. At the beginning of an employment, every worker is enti-tled to a tutor who will assist you on your missions. To make the workplace more attractive and to change the old picture of the steel industry the vision presented three improvement areas. Firstly, clean & bright facilities which will attract a wider range of people. Secondly, centralised office where employees can meet, work and network. Thirdly, new working roles focusing on troubleshooting and sustainable solutions.Our recommendation is to explore the other maintenance divisions at SSAB and other industries to see if maintenance of acute problems can be centralised over the borders of industries. We also recommend future projects to use participation of managers and workers throughout the implementation process to create higher acceptance and understanding, but also to reduce fear, resistance and promote ownership to the change process. / Industri 4.0 undersöks just nu över hela världen och det medför en hel arsenal av ny teknik. Det är under stora teknologiska förändringar som vi har möjligheten att ändra gamla mönster. SSAB har, genom det här projektet, aktivt valt att skapa ett diskussionsunderlag om framtidens underhållsarbete på SSAB. Det är genom kunskap om framtid och diskussion som SSAB och IF Metall kommer kunna styra den teknologiska utvecklingen i rätt riktning. En riktning som främjar hållbarhet ur både klimat och ekonomisk synvinkel, såväl som skapar en attraktiv arbetsplats. Projektet bestod av tre mål. Det första målet var att kartlägga nuläget för underhållsarbetet på SSAB. Det andra målet var att utveckla en framtidsvision inom ramarna för konceptet Industri 4.0, en framtidsvision som främjar attraktiva arbetsplatser. Det tredje och sista målet var att utvärdera den metod som används för att utveckla framtidsvisionen. Kartläggningen av nulägesbeskrivningen på SSAB är baserad på intervjuer och observationer. Vi beslöt oss för att avgränsa oss till skiftunderhåll då de besitter många kompetenser samt arbetar över hela stålverket. Resultatet från nulägesbeskrivningen visade att arbetet karaktäriseras av varierande arbetsuppgifter, personlig utveckling och yrkesstolthet. Skiftunderhåll är mansdominerat och kännetecknas av gamla traditioner, tuff jargong samt macho-kultur. Vår slutsats är därför att arbetsplatsen generellt kan ses som attraktiv till de människor som tillhör den nuvarande homogena gruppen.Framtidsvisionen utvecklades med hjälp av personas och workshops. Tre personas skapades för att representera målgruppen. Syftet var att använda dem som diskussionsunderlag både för oss men även för deltagarna i de tre workshops som genomfördes under projektet. Målet med workshopsen var att generera en hög kvantitet av futuristiska och abstrakta idéer. Idéerna kombinerade därefter med teori kring Industri 4.0 och attraktiva arbetsplatser för att till slut forma framtidsvisionen. För att skapa ett attraktivt arbetsinnehåll fokuserar framtidsvisionen på att placera arbetaren i centrum av beslutsfattandet som en problemlösare. Det uppnåddes genom att använda ny teknologi för att förse arbetaren med information så att hen kan fatta ett välgrundat beslut: en digital assistent. För att effektivisera arbetarens inlärningsförmåga innehåller visionen en VR värld där arbetaren kan öva i olika scenarion. VR världen kan också användas i marknadsföringssyfte för att attrahera personer utanför företaget. Den futuristiska visionen presenterar även crowdsourcing av experter och handledare för att förbättra felsökningsprocessen samt förkorta inlärningsperioden. Arbetaren har möjlighet att, om ett uppstått fel är för komplicerat, ringa upp en expert och få deras vägledning genom AR glasögon. I början av en anställning har varje arbetare tillgång till en handledare som kan bistå med assistans under uppdragen. För att göra arbetsplatsen mer attraktiv och för att ändra den gamla bilden av stålindustrin presenterar visionen tre förbättringsområden. Det första området är rena och ljusa faciliteter som kommer attrahera ett bredare utbud av människor. Det andra området är centraliserat kontor där de anställda kan träffas, arbeta och umgås. Det tredje området är nya arbetsroller som fokuserar på felsökning och hållbara lösningar.Vår rekommendation är att utforska de andra underhållsavdelningarna på SSAB och även underhållsarbete i andra industrier. Syftet är att se om underhåll för akuta problem kan bli centraliserade över industrigränser. Vi rekommenderar också framtida projekt att använda deltagande av chefer och arbetstagare under hela processen för att skapa högre acceptans och förståelse för förändringen. Deltagande är också viktigt för att minska rädsla, motstånd och främja känslan av ägande gentemot förändringen.

Skapat av Högskolan i Skövde och på uppdrag av Elektroautomatik i Skövde har detta projekt genomförts för att identifiera möjliga människa-robot samarbeten i monteringsmiljö. Robotarna som funnits i åtanke för denna form av samarbete är kollaborativa robotar. I dagens industri existerar redan kollaborativa robotar men utför ofta uppgifter på en mer samexisterande nivå avskild från människan. Den form av människa-robot samarbete som undersökts i detta arbete är där båda parter assisterar varandra i en arbetsuppgift på gemensam yta. Detta koncept har blivit allt viktigare för dagens företag som efterfrågar ett mer flexibelt och anpassningsbart system i framtiden. Under projektet undersöktes även förbättringsförslag på nuvarande lösningar för kollaborativa robotar samt processen kring robotlösningen. Genom studerad litteratur utformades tre intervjuprotokoll avsedda för en intervjustudie med tre olika yrkesgrupper – montörer, produktionstekniker och ingenjörer. Intervjustudien utfördes i samarbete med företag i Skövde där kunskap extraherats från personer inom monteringsmiljö. Kärnfrågan i samtliga intervjuprotokoll var i vilka uppgifter i monteringsmiljö som intervjupersonen såg möjlighet till ett människa-robot samarbete. Insamlad data har transkriberats, strukturerats och sorterats för att kunna sammanställa ett resultat. Förslag på möjliga arbetsmoment som framkom under intervjustudien delades in i sex kategorier: Svåråtkomligt, tidskrävande, ergonomisk avlastning, logistik, kvalitet och produktvariation. Ett resultat presenteras där samarbetsuppgifter mellan människa och robot sammanställts från intervjustudien. Dessa har sorterats efter de sex kategorierna inom möjliga arbetsmoment. Övergripande förslag angavs under intervjustudien på vilken typ av uppgifter och områden en kollaborativ robot hade kunnat samarbeta med en människa. Dessa förslag föll under flera kategorier – exempelvis äntring av stort antal skruvar vilket kan kategoriseras enligt både ergonomisk avlastning och tidskrävande. Den kategori som genererat flest förslag är arbetsuppgifter där en kollaborativ robot kan erbjuda ergonomisk avlastning för människan. För att identifiera mer specifika arbetsuppgifter behöver ytterligare undersökning utföras baserat på de områden som identifierats i detta arbete. Den kollaborativa robotlösningen behöver kunna arbeta inom flera olika kategorier för att uppnå den framtida flexibla produktion som efterfrågas. / Created by the University of Skövde and assigned by Elektroautomatik in Skövde this project was executed to identify possible HRC tasks in the assembly industry. The robots that were reviewed for this type of collaboration tasks were collaborative robots. Collaborative robots already exists in today’s industry but are commonly working on a co-existing level separated from the human. The type of collaboration investigated during this project regards solving tasks where the human and robot assist each other on a common work surface. This concept has gained more importance for companies today because of the increasing demand of a more flexible and adaptable system for the future production. Improvement proposals has been generated during the project regarding the collaborative robot and its implementation process. Based on the researched literature three interview protocols was created for three different groups of professions – assemblers, production technicians and engineers. In collaboration with companies in Skövde the interviews were executed gathering knowledge from people working within the assembly environment. The main question in all interview protocols were in which type of assembly tasks the interviewed could see a possibility for HRC. Collected data has been transcribed, structured and sorted in order to reach a result. Proposals of possible HRC operations gathered from the interviews were divided into six categories – inaccessible, time demanding, ergonomic relief, logistics, quality and product variety. A result has been presented where HRC tasks has been compiled from the interviews. These has been sorted into the six categories generated from possible HRC operations. General ideas were proposed during the interviews regarding what possible type of tasks and areas a collaborative robot could work together with a human. In many cases the proposals given could be sorted into more than one category – for example assemble of a large amount of screws that could be categorized as both ergonomic relief and time demanding. The category that generated the largest amount of proposals of HRC were tasks intended to offer ergonomic relief for the human. To identify more specific HRC tasks further research need to be performed based on the categories of areas that has been identified in this project. The future collaborative robot solution has to be able to combine more than one category to reach the flexible and adaptable system that is demanded.

Background: The companies of Industry 4.0 need to invest in digitalising their organizations as software is growing into a decisive manufacturing determinant. Especially in the SaaS business and the transformation to Industry 4.0, there are many small companies that are driving the transformation while competing for market share. In this context, the SaaS providers need to develop an understanding of the success of their solution. While the Information Systems Success Model by DeLone and McLean has found some application in the context of SaaS solutions, there is no specific model for the SaaS industry. Furthermore, there is the underlying need to understand which antecedents cause or influence the success of an information system. Purpose: The purpose of this study is to develop an Information Systems Success Model for Software-as-a-Service companies and to understand the antecedents and their relationships to the success of SaaS solutions from the SaaS provider’s point of view. Method: This study followed an abductive approach due to the possibility to simultaneously review existing theory and examine the empirical findings in the analysis. Furthermore, an exploratory study was conducted utilizing both quantitative and qualitative methods. The quantitative data was gathered through a standardized online survey of the customers of a SaaS provider and then analysed using Structural Equation Modelling. The qualitative data was collected through semi-structured interviews with SaaS providers, SaaS customers, and researchers of related fields and then analysed using a hermeneutic data analysis approach. The results of both methods were then triangulated to create the adapted model. Conclusion: Three antecedents of information systems success in the SaaS context were identified as part of this study. The antecedents are Management Support, User Involvement, and Trust. These antecedents can be used as levers by the SaaS provider to steer the success of their solution. Furthermore, the antecedents are integrated in a comprehensive Information Systems Success Model to measure and understand the success of SaaS solutions from the SaaS provider’s point of view.