Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärare upplever inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem. Utifrån detta syfte har formulerats två frågeställningar: Hur upplever fritidshemslärare användningen av rum och lokaler och deras lämplighet i relation till undervisning i fritidshem? Vad beskriver fritidshemslärare som ändamålsenliga lokaler och rum för undervisning i fritidshem? Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för insamling av empiriskt material för studien vilken utgörs av intervjuer med nio fritidshemslärare från sex olika skolor. Studiens empiriska material har analyserats genom tematisk kvalitativ analys som verktyg och rumsligt perspektiv har använts som teoretisk ansats. Studiens resultat visade att fritidshemslärares upplevelse om inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem var varierande. De fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum är lämpliga för undervisning i fritidshem menade att det berodde på fungerande arbetslag, samverkan och inflytande över planeringen av lokalerna. Fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum inte lämpar sig för undervisning i fritidshem grundar den uppfattningen på brist på utrymme och rum, bristen på personal, åtstramad budget, avsaknaden av variation av rum, tema-rum, lugna rum, IKT-rum, och rum för värdegrundsarbete. Variation och fler antal rum samt en egen lokal var något som var eftersträvansvärt enligt fritidshemlärare. Sammanfattningsvis visar denna studie att den fysiska inomhusmiljön, materiella och fysiska förutsättningar och främst organisatoriska faktorer i form av samverkan kring samma lokaler med andra verksamheter, som ryms i samma lokaler, upplevs påverka rum och lokalernas lämplighet för fritidshemmets didaktiska praktiker enligt.

Gaffeltruckar är motordrivna fordon som används flitigt inom industrin för att transportera gods. Automatiseringen av dessa är ett steg i linje med digitaliseringen av industrin och ett prioriterat säkerhetsarbete, och då semiautonoma truckar anses säkrare ökar både utbud och efterfrågan på dessa. Syftet med denna rapport var att undersöka hur företag involverar användare samt integrerar säkerhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess av semiautonoma gaffeltruckar för att minimera risken för personskador. Även synen på automatisering bland användare och tillverkare studerades, samt vilka möjligheter och utmaningar som automatiseringen medför. Forskningsfrågorna besvarades med hjälp av en litteraturstudie och en intervjustudie med fem respondenter från tre olika företag. Resultaten från intervjustudien sammanställdes och jämfördes med den teoretiska referensramen i en efterföljande analys och diskussion. Studien visade att säkerhetsaspekterna beaktas och integreras systematiskt i början av produktutvecklingsprocessen. Tillverkarna såväl som användarna ansåg att säkerhet är en allt viktigare aspekt som upplevs ha blivit mycket bättre under bara de senaste tio åren och säkerhetsaspekterna har utvecklats till att bli mer av hygienfaktorer som måste uppnås på grund av lagkrav och regleringar. En upptäckt som gjordes var därför att användare i regel inte involveras i syfte att integrera säkerhetsfunktioner utan snarare för att möta behov som är svårare att definiera och som handlar om hur produkten ska kännas och upplevas vid användning; såsom körkänsla och ergonomi. Det finns goda möjligheter att öka säkerheten med hjälp av automatisering av gaffeltruckar. Många tillbud och olyckor uppstår på grund av mänskliga faktorer, såsom missförstånd och ouppmärksamhet. Att reducera eller eliminera den mänskliga delen skulle troligen bidra till färre problematiska situationer och misstag, vilket kan rädda liv. Andra möjligheter är kopplade till produktivitet, där det bland annat finns ekonomiska vinster att hämta när industrin effektiviseras. Samtidigt finns det alltid utmaningar i samband med stora digitala omställningar. Automatiseringen av materialhanteringen innebär en investering som behöver godkännas och genomföras, vilket även kräver förarbete och efterforskning. Just bristande kunskap var något som framhävdes som ett hinder, men varken bland användare eller tillverkare ansågs hindrena större än möjligheterna. / Forklifts are motor-driven vehicles which are frequently used for the transportation of goods in the industry. The automation of these is a step in the right direction when it comes to digitalization and prioritized safety work, and as semi-autonomous forklifts are regarded as safer, both the supply and the demand for them are increasing. The aim of this report was to investigate how companies involve users and integrate safety aspects in their product development process of semi-autonomous forklifts to minimize the risk for bodily injuries. Furthermore, the view on automation among users and manufacturers was studied, along with the possibilities and challenges automation entails. The research questions were answered through a literature study and an interview study with five respondents from three different companies. The results from the interview study were compiled and compared with the theoretical source in a subsequent analysis and discussion. The study showed that safety aspects are regarded and integrated systematically during the start of the product development process. The manufacturers as well as the users believed that safety is an aspect which is becoming more and more important and which is perceived as having improved immensely during the last ten years. The safety aspects have evolved into more of hygiene factors which need to be reached due to legislative demands and regulations. A finding from this study was therefore that users were not involved with the purpose to integrate safety functions but rather to meet demands which are more difficult to define and which concern how the product should feel and be perceived in usage, such as driving sense and ergonomics. There are good possibilities to increase safety by automation. Many mishaps and accidents originate from human factors, such as misunderstandings and lack of attention. Reducing or eliminating the human contribution would probably lead to fewer problematic situations and mistakes, which could save lives. Other possibilities are in productivity, where there are financial profits to gain when streamlining the industry. However, there are always challenges related to large, digital transitions. Automation of the material handling means an investment which needs to be approved and realized, which also requires preparatory work and research. Lack of knowledge was a suggested obstacle, but neither the users nor the manufacturers considered the obstacles larger than the possibilities.

Syftet med studien är att ta reda på hur olika fritidshemsverksamheter anpassar en del av den fysiska inomhusmiljön för att kunna erbjuda utrymmen för barnens livligare lek och fysisk rörelse. Jag besökte tre fritidshemsverksamheter som har varierande förutsättningar när det gäller tillgång till lokaler, lokalernas storlek och antal och elevgruppens storlek. Genom intervjuer bland fritidspedagogerna och observationer gällande lokalernas möblering, inredning och användning definierade jag fem typer av utrymmen. Dessa utrymmen presenteras samlade under varsin rubrik och analyseras utifrån arkitekturperspektivet. Resultatet av min studie visar att pedagogerna i alla tre fritidshemsverksamheter är medvetna om att barnen behöver få möjligheter att vara fysiskt aktiva och leka livligare lekar även inomhus. För att kunna erbjuda utrymmen för livliga lekar och fysisk rörelse inomhus, har de besökta fritidshemmen gjort olika lösningar och anpassningar utifrån skolbyggnadernas inbyggda möjligheter. Ett gemensamt tankesätt kring lokalernas användning och inredning är att olika aktiviteter ska ske i olika lokaler eller olika delar av ett större utrymme. Vissa avdelningar synliggjorde gränser genom att skapa rum i rummet för att ge plats för en varierad och mer flexibel verksamhet. / The aim of this study is to find out how different after-school centres adjusts parts of the physical indoor environment in order to be able to offer space for childrens’ livelier play and physical activity. I visited three after-school centres with various conditions of their access to rooms, the size and number of rooms and the size of the children groups. Through interviews among the leisure-time teachers and observations concerning the furnishing, the design and the use of the rooms, I defined five different types of areas. These areas, presented under one heading each, are analysed from an architectural perspective. The result of my study shows that the pedagogues in all three after-school centres are aware of the fact the children need to have possibilities to be physically active and play livelier games even indoors. In order to be able to offer space for lively play and physical activity indoors, the afterschool centres I visited, created various solutions and adjustments based on the school buildings inbuilt possibilities. A common way of thinking about the usage and furnishing of the rooms are to let various activities take place in different rooms or in some parts of a larger area. Some of the departments made visual borders by creating rooms in a room in order to provide place for a wider range of activities and more flexibility in the usage of the rooms.

I den här texten beskriver jag min studie om hur fyra olika Grade R-pedagoger i Sydafrika arbetar med barns språkutveckling, vilka metoder och artefakter de använder samt varför. Under utbildningen till förskollärare har vi fått lära oss vikten av den pedagogiska verksamhetens miljö, den ska bland annat vara stimulerande och inspirera barn till att utforska och lära (Skolverket, 2016). Detta arbete belyser miljöns vikt och användning ur ett lärarperspektiv eftersom det är deras erfarenheter och arbetssätt jag vill ta reda på. Barns språkutveckling är viktig för deras lärande och nu för tiden blir verksamheten alltmer flerspråkig vilket ger oss pedagoger ett visst ansvar att se till att varje individ utvecklas både inom svenskan och sitt modersmål. Till insamlingen av det empiriska materialet valde jag att använda mig av både semistrukturerade intervjuer och observationer som metod. Min studie analyseras och beskrivs sedan ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande där användning av miljö och artefakter är en viktig del i lärandet. I resultatet beskrivs att pedagogerna anser miljön väldigt betydelsefull eftersom det underlättar det språkliga lärandet både i planerade aktiviteter och i leken, men att man som pedagog inte bara ska förlita sig på en välplanerad lärandemiljö. / In this text I’m describing my study on how four different Grade R preschool educators in South Africa work with the children’s language development. What methods and artifacts they use, and why. During our education to become preschool teachers we have learned the importance of the educational environment, which should stimulate the children to explore and learn (Skolverket, 2016). This text will highlight the importance of using the environment from a teacher perspective, as it is their experiences and methods I want to find out. The language development of children is important for further education and nowadays the preschools are becoming more multilingual, giving us educators a certain responsibility to ensure that each individual evolve in both their mother tongue and the second language. I chose to use both semi structured interviews and observations as my method of collecting data. My study is both analyzed and presented from a sociocultural perspective on learning, where using the environment and artifacts is an important part. The result will show that the preschool educators consider the environment very important, because it facilitates linguistic learning both in planned activities and in free play, but also to not only rely on a well-planned learning environment alone.

Undersökningen har bearbetat förväntningar och förbättringar på planlösningar i flerbostadshus. Enkätundersökning bland allmänheten och de boende i Vikaholm, Växjö, samt intervjuer med arkitekter användes för att få synpunkter på förbättringar. Även intervjuer med de boende utfördes för att få mer utvecklande och motiverande svar än enbart från enkätundersökningen. Framtagning och utformning av planlösning har utformats efter de önskemål och synpunkter som framkommit i undersökningen. Planlösningarna är yteffektiva och är utformade med hänsyn till bland annat omätbara värden som finns i en bostad, det vill säga rumsliga kvalitéer som är mindre uppenbara och svåra att kvantifiera. Olika punkter som bekvämlighet, bättre möblerbarhet och mer förvaringsmöjlighet har gjort att bostaden har fått en annan utformning än de ursprungliga planlösningarna. Flexibla och generella rum som följer krav vid utformning och som inte har onödiga ytor har varit målet med arbetet. Arbetets resultat kan användas till andra framtida planlösningar än till det flerbostadshus som legat som grund för detta examensarbete. / The survey has processed expectations and improvements on floor plans in a multi-family house. A survey by the public and residents in Vikaholm, Växjö, and interviews with experts were made to get views of improvements. Also interviews with residents were also made to get more developing and motivational answers than just from the opinion poll. The design and layout of the planning has been designed according to the desires and views expressed in the survey. The plan solutions are highly space-efficient and are designed with regard to, inter alia, intangible values that exist in a dwelling, which is spatial qualities that are less obvious and difficult to quantify. Different items such as comfort, better furnishing and more storage have made the accommodation a different design than the original floor plans. Flexible and general spaces that meet design requirements and have no unnecessary surfaces have been the aim of the work. The results of the work can be used for other future floor plans than for the multi-family house that has been the basis for this degree project.

Studiens syfte är att beskriva, analysera och diskutera toddlares icke verbala kommunikation med varandra i förskolan, om det finns skillnader i kommunikationen inomhus och utomhus samt hur den icke verbala kommunikationen kan möjliggöra delaktighet i leksituationer. Studien har utförts med en kvalitativ metod i form av observationer av toddlare. Studiens resultat visar att toddlare använder en mängd olika kroppsliga uttryck för att kommunicera med varandra i lek såsom blickar, att peka, riktade kroppar, mimik etc. Det fanns inga skillnader i hur toddlare kommunicerar inomhus och utomhus men kommunikationen ter sig förflyta enklare inomhus. Den icke verbala kommunikationen och ett delat fokus under leksituationer kunde förenkla samspelet mellan toddlare. Detta kan i sin tur förstås som något som ökar delaktigheten. Med hjälp av den icke verbala kommunikationen kunde toddlare hjälpa, tolka och anpassa sig efter varandra i leksituationer. Slutsatsen är att toddlare är sociala och kommunikativa även utan att använda det verbala språket och uppfattningen av vad det innebär att prata behöver problematiseras.

The purpose of the study is to investigate how play is affected by the physical indoor environment in leisure-time centers with a focus on promotional and inhibitory factors. The survey is based on qualitative interviews with five educators who shared their perceptions and experiences within the subject. The study's results show a large agreement on enabling and limiting factors where variation, flexibility and students' participation in the environmental design are crucial for the stimulus of play. When these factors are missing, play is considered to be inhibited because the environment is not perceived to meet what is needed to be a rewarding play environment for the students. The result is related to environmental psychological theory and analyzed using an affordance perspective to understand how the students' different experiences of the environment affect the environmental offering for play.

Mobile penetration rates have already exceeded 100% in many countries. Nowadays, mobile phones are part of our daily lives not only for voice or short text messages but for a plethora of multimedia services they provide via their internet connection. Thus, mobile broadband has become the main driver for the evolution of mobile networks and it is estimated that until 2018 the mobile broadband traffic will exceed the level of 15 exabytes. This estimation is a threat to the current mobile networks which have to significantly improve their capacity performance. Furthermore, another important aspect is the fact that 80% of the mobile broadband demand comes from indoor environments which add to the signal propagation the burden of building penetration loss. Keeping these facts in mind, there are many potential solutions that can solve the problem of the increasing indoor mobile broadband demand. In general, there are two approaches; improve the existing macro-cellular networks by for example enhancing them with carrier aggregation or enter the buildings and deploy small cell solutions such as femtocells or WiFi APs. Both the academia and the industry have already shown interest in these two approaches demonstrating the importance of the problem. Various research papers and reports have been produced describing the technologies and presenting their capability to satisfy the perpetual increase in mobile broadband demand. However, according to the best of our knowledge, no research has been done so far that compares the two different approaches with a techno-economic perspective. Hence, the contribution of this thesis project is a holistic techno-economic study of the two approaches (macrocells with carrier aggregation and small cells) to encounter the tremendous growth of indoor mobile broadband demand. In order to achieve this goal, an indoor deployment scenario is presented and the different indoor and outdoor solutions are applied and studied in terms of radio performance (capacity) as well as total cost of ownership. The final result of the project is a comparison of the two approaches as well as a proposed strategy to deal with the problem. The result will help network operators to plan the evolution of their networks, vendors to focus their production as well as regulatory bodies to set the rules and supervise operators’ deployments. The simulations have shown that all the examined technologies are capable of supporting the mobile broadband demand of the studied scenario but macrocells enhanced with carrier aggregation is the most cost effective solution. However, if the requirements for guaranteed data rate and thus the QoS provided increase then eventually MNOs will have to abandon outdoor solutions and extend their infrastructure inside the buildings where the mobile data traffic is mainly generated. / Graden av mobilpenetration har redan nått över 100% i många länder. Nuförtiden är mobiltelefoner en del av vårt dagliga liv inte bara för röstsamtal eller korta textmeddelanden men också för en lång rad multimediatjänster som de tillhandahåller via sin Internetuppkoppling. På grund av detta har mobilt bredband blivit den huvudsakliga drivkraften för utvecklingen av mobila nätverk och det uppskattas att fram till 2018 kommer den mobila bredbandstrafiken överstiga 15 exabyte. Denna uppskattning är ett hot mot de nuvarande mobila nätverken som måste öka sin kapacitet avsevärt. Utöver det är en annan viktig aspekt det faktum att 80% av efterfrågan på mobilt bredband kommer från inomhusmiljöer vilket ger spridningen av radiosignaler problem med minskad penetrationsförmåga orsakad av byggnaden. Med hänsyn till dessa faktorer finns det många potentiella lösningar som kan åtgärda problemet med den ökande efterfrågan på bredband i inomhusmiljöer. Generellt sett finns två tillvägagångssätt; förbättra de existerande makrocells-baserade nätverken exempelvis genom att förstärka dem med carrier aggregation alternativt att i byggnader installera lösningar baserade på små celler som femtoceller eller WiFi-accesspunkter. Både den akademiska världen och industrin har redan visat intresse för dessa två tillvägagångssätt vilket visar att detta är ett viktigt problem. Ett antal forskningsartiklar och rapporter har producerats vilka beskriver teknologierna och deras förmåga att tillfredställa den ständigt ökande efterfrågan på mobilt bredband. Med det sagt, enligt vår kunskap i dagsläget har dock ingen forskning hittills utförts som jämför dessa två tillvägagångssätt från ett teknoekonomiskt perspektiv. Följaktligen är det bidrag denna uppsats ger en holistisk teknoekonomisk studie av de två metoderna (makroceller med carrier aggregation och lösningar baserade på små celler) för att möta den mycket stora ökningen av efterfrågan på mobilt bredband inomhus. För att uppnå detta mål presenteras ett scenario med installation i inomhusmiljö och de olika lösningarna för inomhus- och utomhusmiljöer appliceras och studeras med hänsyn till radioprestanda (kapacitet) och även total ägandekostnad. Projektets slutgiltiga resultat är en jämförelse mellan de två metoderna och ett förslag på en strategi som kommer hjälpa nätverksoperatörer att planera utvecklingen av sina nätverk, leverantörer att fokusera sin tillverkning och tillsynsmyndigheter att upprätta regler samt övervaka att dessa efterföljs. Simuleringarna har visat att alla de granskade teknikerna klarar av att uppfylla efterfrågan på mobilt bredband i de studerade scenariona men att makroceller med carrier aggregation är den mest kostnadseffektiva lösningen. Men om kraven på garanterad datahastighet, och med det den QoS som tillhandahålls, ökar så kommer MNOs till slut att behöva överge utomhuslösningar och utöka deras infrastruktur inuti byggnader där den mobila datatrafiken i huvudsak genereras.

Abstrakt Syftet med examensarbetet har varit att bidra med kunskap om fritidslärares förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Studiens syfte uppnås med hjälp av frågeställningarna som fokuserar på vilka förutsättningar fritidslärarna har och ges i dagsläget enligt rektorerna och fritidslärarna.  För att ta reda på det här har en kvalitativ studie genomförts på två olika skolor som har genererat fyra intervjuer med fritidslärare och två intervjuer med rektorer. Intervjuerna genomfördes genom fysiska besök på skolorna där informanterna arbetade och därmed kunde den fysiska inomhusmiljön observeras. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och har genererat två teman. Temana har sedan analyserats med Engeströms verksamhetsteori (1987) där har tre primära- och fyra sekundära motsättningar identifierats i fritidslärarnas förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön.  I resultatet framkommer det att rektorerna har fullt förtroende för fritidslärarna när det kommer till inköp av förbrukningsmaterial och möblering av den befintliga fysiska inomhusmiljön. Enligt fritidslärares utsagor ökar möjligheten att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön när fritidslärarna delar en samsyn och planeringstid med klasslärare och har tillgång till egna lokaler. De förutsättningar fritidsläraren inte kan påverka är hur stor budget de har tillgång till, avtal, lokaltillgång och deras tjänsts utformning gällande planeringstid och undervisningstimmar i klass. Genom att svara på studiens syfte har studien kunnat bidra till ökad kunskap om fritidslärarens förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön. / The purpose has been to contribute with knowledge about leisure teachers' conditions to influence the design of the physical environment at the leisure center. The purpose of the study is achieved with the help of the questions that focus on what conditions the leisure teachers have and are currently given according to the principals and the leisure teachers. To find out, we performed a qualitative study at two different schools that generated four interviews with leisure teachers' and two interviews with principals. The interviews were at the schools where the informants worked and thus the physical environment could be observed. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis and has generated two themes. Themes have been analyzed with Engeström's Activity theory (1987), where we have identified three primary and four secondary contradictions in the leisure teachers' conditions to influence the design of the physical indoor environment. The results show that the principals have full trust in the leisure teachers when it comes to purchasing consumables and furnishing the existing physical environment. The possibilities to influence the design of the physical environment increases when the leisure teachers share consensus and planning time with the classteacher and have access to their own premises. Additionally, the leisure teachers' express that they do not have influence over the budget they have access to, agreements, premises access and the design of their time schedule in terms of planning and teaching hours in class. By responding to the purpose of the study, we have been able to increase knowledge about the leisure teachers' conditions to influence the physical environment.

Målet med detta examensarbete var att ta fram ett koncept på möbelset som passar in i framtidens förskolor, samt att leverera CAD-modeller och tillverkningsunderlag. Detta möbelset skall enligt en kvantitativ definition kunna främja för lärandeförmågan hos användaren, med tanke på funktion, säkerhet, och tillgänglighet. Uppgiften startades med Furneas initiativ att ta sig in på möbelmarknaden i Mellansverige och Stockholmsområdet med en ny produkt som kan möta de behov som kännetecknas av framtidens hållbara förskolor. Arbetet gjordes i fyra olika faser; planering, faktainsamling, genomförande, och analys. I planeringsfasen fastställdes strukturering och metodik av hela arbetet. I faktainsamlingsfasen gjordes litteraturstudier med avseende på pedagogiska inriktningar, miljö, säkerhet, ergonomi, och material. Det gjordes även intervjuer av förskolepedagoger angående nuvarande användning av bord i förskolan, och på företag rörande möbeltillverkning och förskolor. Genomförandefasen använder den insamlade datan för att skapa en funktionsanalys och kravspecifikation på möbelns design, och sedan komma fram med koncept på möbelsetet. I fasen ingår även att konstruera koncepten med CAD och 3D-printing. Analyser användes för att få fram konceptet som bäst möter användarens behov och modifiera konceptet till det slutgiltiga resultatet. För detta används sållningsmatriser, simuleringsprogram för att göra hållfasthetsberäkningar, samt DFMEA, en felorsaksanalys för produktutveckling. Resultatet av detta arbete presenteras med figurer och beskrivningar av möbelsetet. / The aim of this thesis was to develop a concept for a furniture-set that fits in with the preschools of the future, as well as to deliver CAD models and manufacturing documentation. According to a quantitative definition, this furniture should be able to promote the learning ability of the user, regarding function, safety, and accessibility. The task was started at Furnea's initiative to enter the furniture market in central Sweden and the Stockholm area with a new product that can meet the needs that are characterized by future sustainable preschools. The work was done in four different phases; planning, fact collection, implementation, and analysis. During the planning phase, structuring and methodology of the entire work was established. In the fact-finding phase, literature studies were conducted regarding educational orientations, environment, safety, ergonomics, and materials. Interviews of pre-school educators regarding the current use of tables in the preschool, and on companies concerning furniture manufacturing and preschools, were also conducted. The implementation phase uses the collected data to create a functional analysis and requirement specification for the furniture design, and then come up with a concept on the furniture. The phase also includes constructing the concepts with CAD and 3D printing. Analyses were used to bring out the concept that best meets the user's needs and modify the concept to the result. For this purpose, screening matrices, simulation programs for making strength calculations, and DFMEA, an error cause analysis for product development, were used. The result of this work is presented with figures and descriptions of the furniture.