Avsikten med denna studie har varit att undersöka musiklärarstudenters erfarenheter och upplevelser av övningsundervisning i gitarr. Studien utgick från frågeställningarna: Hur har lärarstudenterna upplevt sina erfarenheter av praktiserande kursmoment i instrumentalundervisning för gitarr och hur har detta påverkat det personliga didaktiska tänkandet? och Hur har de upplevt elevernas behov och förutsättningar att förstå och motiveras av undervisningen?. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer med fyra lärarstudenter vid Kungliga musikhögskolans ämneslärarutbildning. Resultatet från intervjuerna presenteras under fem teman: Praktikens roll, Personlig kunskapsutveckling, Trygghetsskapande undervisning, Motivation i individanpassning samt Kommunikation med tydlighet. Dessa teman diskuteras mot en bakgrund av relevant litteratur och forskning inom ämnesområdet för didaktik, instrumentalundervisning och utvecklingspsykologi. Studiens resultat visar att lärarstudenternas upplevelser innefattar en betoning på praktikens betydelse för utvecklingen av didaktiska förhållningssätt samt ett uppmärksammande av kommunikativa ställningstaganden för att underbygga förståelse, motivation och trygghet hos eleven.

Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv bidra med ökad förståelse för meningserbjudanden i gruppundervisning i trumset. Studien söker svar på hur meningserbjudanden tar sig uttryck i samtal om gruppundervisning med trumpedagoger. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar med trumundervisning i grupp på kulturskolan och gymnasiet. Resultatet från studien visar att meningserbjudanden framförallt tar sig uttryck på två olika sätt. För det första i diskussion om hantverksmässiga och speltekniska färdigheter och utveckling. Här tas möjligheterna med att trumset i sig är fler instrument upp och att det således innebär flera medierande verktyg för pedagogen att skapa meningserbjudanden med. Användandet av de medierande verktygen gör att pedagogerna kan erbjuda och möjliggöra meningserbjudanden i form av övningar, stycken och etyder som går att spela på flera delar av trumsetet och slagverksinstrument. Således visar det sig även att det kräver att det finns tillgång till de medierande verktygen i form av olika instrument samt att meningserbjudanden således formas efter de ramfaktorer som finns. För det andra tas meningserbjudande upp i diskussion om social utveckling. Här visar resultatet på att då undervisningen sker i grupp, kan det i sig innebära ett meningserbjudande för elevernas sociala utveckling. Resultatet visar att detta sker på olika sätt beroende på elevernas ålder och utvecklingsnivå vilket visar att meningserbjudanden formas utifrån den sociala situationen.

Syftet med denna studie var att genom aktionsforskning undersöka vilka påverkningsbara musikpedagogiska faktorer som visar sig gällande nivåanpassning av den Amerikanska jazzsaxofonisten George Garzones jazzimprovisationsmetod The Chromatic Approach (TCA). Aktionsforskning tillämpades som vetenskaplig metod där en progressiv nivåutveckling av varje students musikaliska möjligheter till anammande av TCA utarbetades. Tre interventioner genomfördes totalt, två med en Kungl. Musikhögskolestudent och en med en Gymnasiestudent. Bakgrunden till studien ligger i vikten av att som musiker få utveckla förmågan till genrebrytande improvisation, en motverkan mot att fastna i givna och stigmatiserade musikaliska bojor som kan kväva studentens nyfikenhet och lust till utveckling av den egna unika musikaliska rösten. Studiens resultat och analys visade på utkristalliserade faktorer som under utvecklingsprocessen arbetats fram och tydliggjorts där vikten av musikpedagogiska förberedelser med nykomponerade övningar behövdes för att nivåanpassa med hänsyn till instrumentteknisk nivå och även till respektive students musikteoretiska förkunskaper. I studiens avslutande diskussion problematiseras aktionsforskningsmodellen som vetenskaplig utgångspunkt för pedagoger som genom sin forskning får dubbla roller. Pedagogen och forskaren i samma person.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande. Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik. / The aim of the study was to gain greater insight into how teachers can help their students to get motivation to their own musicianship and joy of playing. With a phenomenographic approach and through qualitative interviews with four woodwind teachers at various music and culture schools, their views are analyzed of how they see their students' motivation and how they in their teaching can inspire students to continue playing. The result shows, that the major sources of motivation are goals, interactions, group membership and “I-can!” esteem. In conclusion I have categorized and discussed all interview responses in relation to the concepts of motivation and education.

This study examines the similarities and differences between four guitar teachers in Sweden and the U.S. The aim of the study is to examine how teachers motivate their pedagogical standpoints and to analyze how they experience the frame factors that limit their teaching. Data were collected through interviews with two Swedish teachers and two American teachers. The result shows that the teachers, despite their seemingly different contexts, actually have a lot of common strategies and approaches. Most significant is the tendency to let the students decide some of the content of the lessons. The study also shows that the diverse historical backgrounds that have influenced the teachers differently still have a great significance of how the teachers act in their own teaching.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att alla informanter använder flera resurser parallellt för att skapa förutsättningar för att elever ska lära sig öva. Hur balansen mellan resurserna ser ut varierar både beroende på vilken arbetsplats informanterna befinner sig på samt i vilken ålder eleverna är. Resultatet visar även att informanterna ser spelandet på instrumentet som ett hantverk och att övning krävs för att bli bättre på hantverket. I diskussionen jämförs lärarnas önskemål med utbildningarnas krav och riktlinjer samt elevernas sociala omgivning. Diskussionen belyser även övning i relation till design och multimodala resurser. / The purpose of this study is to examine music teachers’ views of and management of pupils’ exercise. Data were collected through interviews with four instrumental teachers working in arts school/high school/college or university. Two of the informants work mainly in the classical genre and two in both the classical genre and the Afro-genre. The interview method was qualitative, with an overall main question and then with open follow-up questions. The analysis of the data was performed from a perspective of design theory. The result shows that the respondents use multiple resources simultaneously to create the conditions for the students to learn how to practice. How the balance between resources looks vary both depending on the workplace of the informants and the age of the pupils. The result also shows that the informants see the playing of an instrument as a craft and that practice is necessary to becoming better at the craft. The discussion compares teachers’ preferences with the educational program requirements and guidelines as well as the pupils’ social environment. The discussion furthermore highlights exercise in relation to the design and multimodal resources.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik. De beskriver också sin syn på övning, tonbildning och sound samt sina upplevelser av att spela musik. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till mer instrumentspecifik forskning om övning samt inspirera utövare till att diskutera och dela med sig av sina varierade erfarenheter av övning. / The study aims to highlight some professional bass players approach to self-development and its connection with the exercise. The method that has been used is semi-structured interviews. The informants consist of three professional bass players who tell us about their views on practicing and development and what they consider to be important to develop as a bass player. The theoretical basis for this study is a hermeneutic perspective when the goal is to do a deeper analysis and interpretation of the interviewed life-world. The result shows that the interviewees think that the important building blocks in the development are to play with others and listen to music. They also describe their view of exercise, voice production and sound as well as their experiences of playing music. It is hoped that the study will contribute to more instrument-specific research on exercise and inspire practitioners to discuss and share their varied experiences of exercise.

Syftet med studien är att beskriva tre fiollärares förhållningssätt till musikteori i undervisningen. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur definierar fiollärarna begreppet musikteori? Vilka musikteoretiska element erfar fiollärarna att de integrerar i undervisningen?Hur erfar lärarna att de arbetar med musikteori i fiolundervisningen?och Vilka svårigheter förknippar lärarna med fenomenet musikteori i fiolundervisning? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre fiollärare. I resultatet beskrivs deras förhållningssätt till musikteori i undervisningen kategoriserade i fyra teman: Fiollärarnas definition av begreppet musikteori, Att arbeta med musikteori i fiolundervisning, Val av musikteoretiskt lektionsinnehåll och Svårigheter med musikteori i fiolundervisningen. I resultatet framkommer många skillnader och olikheter i de intervjuade lärarnas utsagor, men alla berör ämnet notläsning och betonar vikten av att koppla musikteoriundervisning till spel på fiolen. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv fenomenologi. / The purpose of the present study is to describe three violin teachers approach to music theory in teaching. The study has three research questions: How does the violin teachers define the term music theory? What kind of music theory elements do violin teachers experience that they integrate into their teaching? In what way do the teachers experience that they work with music theory in violin education?and What are the music teachers experiences of the phenomenon music theory in violin education?The theoretical foundation of the study is interpretativism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with the three violin teachers. In the result, their approach to music theory in violin teaching is categorized into four themes: The violin teachers definitions of music theory, To work with music theory in violin teaching,  choice of music theoretical lesson contentand Difficulties with integrating music theory in violin teaching. The results reveals that there is differences between the teachers' approaches. However, all the teachers reported that they emphasize note acquisition  and the importance of combining music theory with playing the violin. Finally, the results are discussed in relation to previous literature and research, as well as to phenomenological perspectives.