Undersökningen syftade till att få inblick i hur musiklärare tolkar kursplanen för musik, vilka metoder de använder sig av och vilka ramfaktorer som påverkar instrumentalundervisningen. Genom tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer har studien kunnat lyfta fram några faktorer som mest påverkar att lyckas i instrumentalundervisningen i grundskolans mellanstadium. Speciellt gruppstorleken har visat sig vara en faktor som i hög grad påverkar hur undervisningen utformas. En stor elevgrupp minskar musikundervisningens kvalitet och möjlighet till individuell kontakt med eleverna och därför är mindre undervisningsgrupper i grundskolans mellanstadium att föredra då det gäller instrumentalundervisningen. Tillgången till instrument och övningsrum är också viktiga komponenter för hur musikundervisningen kan genomföras. Det har även framkommit att strukturen på och innehållet i undervisningen i musik skapas fritt av läraren. I svenska skolan finns det ingen allmänt använd lärobok för musikämnets instrumentalundervisning varför det är läraren som själv väljer repertoar och metod enligt egna referensramar. / The aim of the study was to gain insight into the ways music teachers interpret the curriculum for musical education, which methods they employ, and the boundary conditions that influence the instrumental education. Through three semi structured qualitative interviews, this study has been able to identify the most important conditions that influence the possibilities of success in middle school instrumental education. Group size in particular was found to be a variable with profound effect on how the education is structured. Large student groups decrease the quality of the education and diminish the possibilities for individual contact with the students, and for this reason smaller groups are preferred in instrumental education. The availability of instruments and of practice rooms are also important determinants for how the education can be implemented. It was also found that the structure and content of the musical education is created independently by the teacher. Swedish schools do not have a universally used text book for instrumental education, rather the teacher herself chooses the repertoire and the teaching method according to her own frames of reference.

Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur piano- och gitarrlärare ser på och upplever sig arbeta med individualisering i gruppundervisning. Metoden som använts är enskilda intervjuer i semistrukturerad form. Resultatet från studien visar att de intervjuade instrumentallärarna diskuterar flera olika typer av strategier för individualisering som de säger sig arbeta med i gruppundervisning. Varierande kunskapsnivå inom elevgruppen är något som samtliga informanter menar kan vara en svårighet med undervisningsformen och fem av de sex intervjuade lärarna uppger också att de delar in sina elevgrupper efter kunskapsnivå. Informanterna är eniga om att gruppundervisning ger goda förutsättningar för samspel, dock upplever de att undervisningsformen försvårar arbetet med elevers instrumenttekniska färdigheter. Några av informanterna uttrycker också att de använder olika didaktiska strategier för individualisering i gruppundervisning som innefattar vad vi tolkar som kamratlärande och scaffolding. Analys av insamlad empiri kopplad till studiens teoretiska utgångspunkter antyder att tillgång till gemensamma kulturella redskap, lärare och elever emellan, kan gagna elevers musikaliska utveckling. Vidare diskuteras en möjlig komplexitet i de avvägningar en lärare behöver göra i samband med tillämpning av didaktiska strategier som syftar till att möjliggöra scaffolding elever emellan. Dessutom diskuteras huruvida lärande i grupp kan ha möjligheter att ge elever större musikaliska upplevelser än vad som är möjligt i individuell undervisning.

Denna uppsats ämnade att undersöka hur gymnasieelever beskriver kombinationen av enskild och gemensam instrumentalundervisning i deras huvudinstrument samt hur de motiveras i de olika lektionsformerna. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som anknyter till instrumentalundervisning och dess former. Utifrån uppsatsens teoretiska ramverk och genomförandet av tre fokusgruppintervjuer med gymnasieelever framgick det att elevernas syn på kombinationen varierade beroende på om de hade samma eller olika lärare i de olika lektionsformerna. Det fanns också variationer i beskrivningarna mellan trumeleverna och gitarreleverna då instrumentspecifika faktorer påverkade genomförandet av lektionerna. Eleverna beskriver även skillnader i motivationen mellan de olika undervisningsformaten. Utifrån litteraturen och det teoretiska ramverket kopplat med empirin visar resultatet elevernas syn på hur kombinationen speglar hur de anser skolan strukturerat dekontexualiseradet av musikyrket. Kombination ger även eleverna möjligheter att bli varandras handledare i den praxisgemenskap de ingår i, vilket skapar tillfällen för scaffolding, det vill säga stöttning, och appropriering mellan eleverna. Skillnaderna i motivationen för de olika undervisningsformerna varierade på grund av aspekter såsom prestation, anonymitet och lust.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sound och klang kan vara ett fokus i elgitarrundervisning, hur elever upplever detta samt hur detta kan ställas i relation till deras åsikter och tankar om sound och klang. Arbetet har utgått ifrån dessa frågeställningar:- Vilka utmaningar och möjligheter följer med att undervisa i elgitarr med fokus på sound och klang?- Hur uppfattar elever sound och klangs relevans i gitarrundervisning? Tre deltagare fick två lektioner vardera där den första lektionen koncentrerade sig på det ljudtekniska inom elgitarr – gitarrens inställningar samt elgitarrförstärkarens inställningar och hur det låter. Lektion två hade fokus på klang och det speltekniska där hur och var en spelar på gitarren stod i fokus för att deltagarna skulle få uppleva skillnader i hur det låter. Datainsamlingen bestod av ljudupptagningar av båda lektionstillfällena och kvalitativa intervjuer som fördes i både semi- och ostrukturerad form med respondenterna som sedan sammanställdes utifrån tre teman: Tankar om sound, tankar om klang och upplevelse av undervisning. Resultatet tyder på att respondenterna anser att sound och klang på elgitarr eller andra instrument generellt ska komma efter färdighetsövning, alltså spela rätt toner och rytmer. Resultatet visar dock att respondenterna tycker att klang och sound är av vikt när de pratar om sitt huvudinstrument men gör inte samma distinkta koppling till elgitarr och de lektioner de haft. Resultatet visar även att respondenterna ser elgitarren som ett självständigt instrument och förstärkaren som ett enskilt tillbehör eller verktyg och inte som en del av instrumentet som helhet. Eftersom deltagarna har erfarenhet av traditionell instrumentalundervisning hade de önskat mer spelande även om de tyckte att fokuset på sound var en intressant och nytän-kande idé för elgitarrundervisning.

Syftet med denna studie är att utifrån Paul Ricoeurs trefaldiga mimesis-begrepp, utforska hur några musiklärare integrerar och motiverar komposition som ett inslag i instrumentalundervisning. För att nå studiens syfte har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra musiklärare som aktivt använder sig av komposition i sin instrumentalundervisning. I resultatet framkommer att informanterna betraktar komposition som en viktig del i skapande av musikalisk identitet och musikaliskt omdöme, de jämför musik med språk och ser komposition och improvisation som nära besläktade. Det framkommer även ett antal konkreta arbetssätt, bland annat beskrivs hur informanterna arbetar med improvisation som ett verktyg för komposition.  I studiens sista kapitel diskuteras bland annat synen på skapande, musik som språk och musikalisk identitet och omdöme. / The purpose of this study is that based on Paul Ricoeur threefold mimesis-concept, exploring how some music teachers integrate and motivate composition as an element of instrumental tuition. To achieve the purpose of the study qualitative research interviews were conducted with four music teachers who actively use composition in their instrumental tuition. The result shows that the informants consider the composition as an important part in the creation of musical identity and musical judgement, they compare music with language and sees composition and improvisation as closely related. It also reveals a number of specific approaches, including how the informants use improvisation as a tool for composition. The study's final chapter includes a discussion of the view of creativity, music as a language and musical identity and judgement.

Studiens syfte är att undersöka instrumentallärares uppfattningar och erfaranheter av att arbeta med rytmik i instrumentalundervisning. Undersökningen grundar sig i intervjuer av fyra instrumentallärare. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden, rytmikinspirerad undervisning och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt har ett fenomenologiskt perspektiv med ett livsvärldsperspektiv använts för att ta del av instrumentallärarnas erfarna livsvärld i användningen av rytmikinspirerad undervisning. Metoden som används i föreliggande studie är semistrukturerade intervjuer som presenteras i metodkapitlet. Här presenteras studiens analyssätt som är tematisk analys. Metodkapitlet ger även en presentation över de fyra intervjupersoner som ligger till grund i föreliggande studie. I resultatkapitlet presenteras instrumentallärarnas användande och syn på rytmikinspirerad undervisning. Kapitlet är uppdelat i tre teman: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning, erfarandet av rytmikinspirerad undervisning ochbegränsningar. Resultatet visar att lärarna använder sig av rytmikinslag på liknande sätt men olika mycket.  Erfarandet av rytmikinspirerad undervisning som framkommer är klapp, stamp, gå i puls och att kroppen används för i utlärning av takt, periodkänsla och gestaltning. I resultatet framkommer även att de flesta lärarna vill använda sig av rytmikinspirerad undervisning, men på grund av begränsningar såsom tid, rum och okunskap gör de inte det. Dessa lärare vill även ha mer fortbildning för att lära sig mer om rytmik och hur det kan integreras med de instrument de undervisar i. I diskussionen lyfts studiens frågeställningar fram i två teman utifrån studiens frågeställningar: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning  ocherfarandet av rytmikinspirerad undervisning. / The aim of this study is to explore the instrumental teachers' perceptions and experience of working with rhythm in instrumental teaching. To investigate the this purpose, four instrumental teachers have been interviewed about rhythmically-inspired teaching. The background chapter describes the Dalcroze method, rhythmically-inspired teaching and previous research on rhythmics. The theoretical starting point for this study is a pheomenolocical perspective with a life-world perspective used to take part in the instrumental teachers' experience in the use of rhythmically-inspired teaching. The method used in this study consists of semi-structured interviews and is presented in the method chapter. Thematic analysis is also presented as the studys method of analysis. The result chapter presents the instrumental teachers' use and view of rhythmically inspired teaching. The chapter is divided into three themes: the view of rhythmically-inspired teaching, the use of rhythmically-inspired teaching andconstraints. The results show that the teachers use rhythmic themes in a similar way. However they use it in various amount. Rhythmically-inspired teaching that emerges is handclaps, stamp, pulse and the body is used for the learning of pace, periodicity and gesture. Evident in the analysis is that most teachers in the study want to use rhythmically inspired teaching but due to limitations such as time, space and ignorance, they do not. These teachers also want more education to learn more about rhythmics and how it can be integrated with the instruments they teach. In the discussion, the study's research questions are divided in two themes: the use of rhythmically-inspired teaching and the view of rhythmically-inspired teaching.

Syftet med studien är att utforska och beskriva hur några cellolärare ser på fenomenet den spelande kroppen. I arbetets bakgrundskapitel ges en forskningsöversikt av musikers hälsa och skadeförebyggande instrumentalundervisning samt ett avsnitt om ”musikerergonomi”. Bakgrunden visar att musiker är en yrkesgrupp som har en stressig och pressande arbetsmiljö. Detta i kombination med hög belastning på vissa kroppsdelar leder till problem med bland annat smärtor. Studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv är fenomenologi där ett livsvärldsperspektiv är utgångspunkten tillsammans med Merleau-Pontys och syn på kroppen som subjekt. I metodkapitlet presenteras studiens valda metod vilken är semistrukturerad intervju som i föreliggande studie videofilmas. I resultatet presenteras cellolärarnas syn på den spelande kroppen i tre meningsenheter. Den första, den levande kroppen tar upp kroppen som helhet, andning och kroppars olikheter. Där visas att cellolärarna har en helhetssyn på kroppen där cellisters olikheter behöver tas i beaktning och andningen ses som central. Andra meningsenheten kroppskännedom delas in i avsnitten att närvara i sin kropp, vanans makt, när kroppsligt engagemang blir negativt och när det gör ont. Meningsenheten beskriver hur cellolärarna ser på att uppleva den egna kroppen och känna efter samt vikten av att vara vaksam på smärtor och spänningar. I den tredje och sista meningsenheten kroppslig omsorg presenteras samspel mellan kropp och cello, avspänning, uppvärmning, stretch och yoga och annan träning. Där presenteras cellolärarnas syn på hur cellospelet kan ske med fokus på avspänning samt övningar med och utan instrument för att ta hand om kroppen. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur och ett fenomenologiskt perspektiv. Diskussionen delas in i två delar där den första den spelande kroppen, visar hur kroppen ses om en helhet med sittställning och andning som centrala delar. Därtill erfar cellolärarna att grundkonditionen är av vikt för den spelande kroppens välbefinnande. I den andra delen kroppens syntes visas hur kroppsmedvetenhet och vanor är faktorer som enligt cellolärarna skapar förutsättningar och välmående för den spelande kroppen. Avslutningsvis diskuteras hur cellon som yttre objekt kan införlivas i den levande kroppen och på så vis bli en del av en helhet i form av den spelade kroppen. / The aim of this study is to explore and describe the views of some cello teachers on the phenomenon the playing body. In the background chapter of the work you will find a presentation of previous research of musicians’ health and injury prevention in music education and a section about “musician ergonomics”. The background shows that being a musician is an occupation with a stressful and pressing work place environment. This in combination with high strain on some body parts leads to problems such as pain. The science philosophical perspective of the study is phenomenology where a life-world perspective is the starting point together with Merleau-Ponty´s view on the body as the subject. In the method chapter, the method of the study is presented which consists of semi-structured interviews that are documented with video. In the result, the cello teachers’ views on the playing body is presented in three meaningful units. The first, the living body takes up the body as a whole, breathing and bodies differences. There it is shown that the cello teachers have a holistic approach on the body where cellists’ differences need to be taken into account and the breathing is seen as essencial. The second meaningful unit body awareness is divided into to be present in the body, force of the habit, when bodily involvement becomes negative and when it hurts. The meaningful unit describes how the cello teachers view the experience of the own body and being attentive to feelings and the importance of being alert to pain and tension. In the third and final meaningful unit bodily care, interaction between body and cello, relaxation, warm-up, stretch and yoga and other exercise, are presented. It introduces the celloteachers’ view on how cello can be played with focus on eliminating tensions and exercises with or without instruments for bodily care. Lastly the result is discussed in relation to previously presented literature and a phenomenological perspective. The discussion is divided into two parts, where the first, the playing body, shows how the body is seen as a whole, with sitting position and respiration being central subjects. In addition the cello teachers witness that basic condition is of importance for the well-being of the playing body. In the second part the synthesis of the body it shows how bodily awareness and habits are factors that according to the cello teachers create opportunities and well-being for the playing body. Finally there is discussion on how the cello as an exterior object can be incorporated with the living body and in that way become part of a whole in the shape of the playing body.

This essay is about the municipal music and culture schools’ teaching of students during their ordinary school day in elementary schools. There is a debate going on concerning if it is according to the law or not when students leave their class to get instrumental or song lessons. The music and culture schools has been teaching students in their ordinary schooldays since a long time in Sweden and my intention is to examine the attitudes for or against music teaching in ordinary schooldays. For this purpose, I choose to interview principals and teachers from elementary schools in different parts of Sweden. There are differences between the schools in my examination according to size and if they are situated in a city or in the countryside. Common to all the choosen schools is that they all have students leaving their scheduled school day for instrumental or song lessons. The result of this examine is not clear but shows differences between the schools concerning the principals’ and teachers’ attitudes for or against music lessons during the school day. A tendency I notice is that the principals and teachers in countryside schools are more positive than those in the city schools. The result does not show a generalized image of attitudes when my selection is too small but shows an image of each of the principals and teachers’ attitudes about music and culture school teaching. At the end I am discussing the uncertainty that is present in the schools about how to relate to culture schools’ teaching of students during their ordinary school day. From the government and the inspecting authority, the frames are conflicting with each other and causes this uncertainty in how to act. / Uppsatsen handlar om de kommunala musik- och kulturskolornas undervisning av elever under ordinarie skoldag i grundskolan. Skolinspektionen utfärdar ett vite om 500 000 kronor i juni 2019 gentemot Gislaveds kommun eftersom musikskolan där undervisar under skoltid. Elever som går ifrån ordinarie undervisning riskerar att inte nå målen i skolan menar Skolinspektionen och att sådan frånvaro strider mot skollagen. Musik- och kulturskolorna har under lång tid undervisat vissa elever under deras ordinarie skoldag och för att ta reda på attityderna för eller emot detta har jag valt att intervjua rektorer och lärare i grundskolan. Skolorna som blir föremål för mina intervjuer ligger i olika delar av landet och uppvisar skillnader i storlek och om de ligger i tätort eller på landsbygden. Alla skolorna har det gemensamt att de har elever som går till sin kulturskolelektion på skoltid. Syftet är att undersöka hur grundskolans rektorer och lärare ser på kulturskolornas närvaro under skoldagen, och om hur de ställer sig till att elever går till sina kulturskolelektioner under ordinarie skoltid. Resultatet av undersökningen är inte entydigt utan visar på en splittring mellan skolorna i hur rektorer och lärare ser på kulturskolornas undervisning under skoldagen. Tendensen är att man i glesbygdsskolor är mer positiv och i tätort mer negativ till kulturskoleundervisning på skoltid. Arbetet ger ingen generell bild av attityder eftersom urvalet är för litet men det ger en bild av de enskilda rektorernas och lärarnas attityder till kulturskoleundervisning på skoltid. I diskussionen diskuterar jag den osäkerhet som råder kring hur man i skolan kan förhålla sig till kulturskoleundervisning på skoltid. Ramarna för hur skolorna kan agera är motstridiga med regering och inspekterande myndighet som resonerar olika i frågan.

Instrumental and vocal music education is an activity that most often starts with a newly found interest that a student wants to learn more about. Unfortunately some students stop in the beginning of their journey because the education in some cases will not mirror that inte- rest. The purpose of this essay is to find out how music teachers can construct their teaching to be focused on their students and the reason why they picked up an instrument in the first place. The focus of the essay is primarily on high school education and how teachers combine their students ́ interests with the demands of the school system. To achieve this, teachers and students were interviewed and the findings were later analysed through different pedagogical theories. The biggest conclusion was that the relationship between the teacher and the student had to be an open one, taking the students ́ influence into account. It also became clear that not all students can be fitted into the narrow school system and that teachers because of this sometimes need other ways to shed light on their students ́ knowledge. The essay brings an in-depth picture of students ́ influence on instrumental and vocal music education and how this can become a natural part of the teachers ́ work.

Denna studies syfte är att kartlägga förekomsten av fysiska besvär hos tvärflöjtlärare på Sveriges kommunala musik- och kulturskolor samt deras kunskap om, användning av och undervisning om ergonomi och förebyggande av skador. De frågeställningar som tas upp i arbetet är hur vanligt förekommande det är med fysiska besvär bland tvärflöjtlärare, huruvida de har fått adekvat ergonomikunskap för den profession de utövar, om de arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär och i vilken utsträckning de inkluderar ergonomi i sin undervisning. Studien är en kvantitativ surveyundersökning och den genomfördes i form av en webb-enkät. Resultatet visar att 49 % av de tillfrågade tvärflöjtlärarna lider av fysiska besvär som de kopplar till tvärflöjtspelet. Besvären sitter framförallt i axlar, nacke/hals och rygg. 60 % av tvärflöjtlärarna arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär, varav de vanligaste vardagliga åtgärderna handlar om att ta regelbundna pauser under tvärflöjtspelet och att regelbundet utöva någon fysisk träningsform. De vanligaste ergonomiska momenten som lärare tar upp med sina elever är övningsrutiner, kropps- och instrumenthållning, stretch- och avslappningsövningar samt vikten av fysisk träning. Resultatet visar även att många tvärflöjtlärare skulle vilja eller behöva bättre kunskaper om ergonomi eftersom musikutbildningar generellt förbereder musiker dåligt på de kroppsliga utmaningar som yrkeslivet innebär. I slutdiskussionen poängteras även att sjukvården behöver få bättre kunskap om musikerskador för att dessa ska kunna förhindras och botas, och att musiklärares arbetsvillkor måste uppmärksammas för att antalet skador ska kunna minimeras. / The purpose of this study is to map the occurrence of physical ailments among flute teachers in Swedish community schools of music and art, as well as their knowledge of, their use of and their teaching in ergonomics and injury prevention. The questions raised are how commonly occurring physical ailments are among flute teachers, whether or not they have received adequate knowledge in ergonomics for the profession they practice, if they work with preventive measures against physical ailments and to what extent they include ergonomics in their teaching. The study is a quantitative survey in the form of a web questionnaire. The results show that 49 % of the surveyed flute teachers suffer from physical ailments, which they connect to flute playing. The problems are mainly located in the shoulders, the neck and the back. 60 % of the flute teachers work with preventive measures against physical ailments, of which the most common everyday actions are regular breaks during flute practice and physical exercise on a regular basis. The most common ergonomic factors that teachers communicate to their pupils are practice routines, body posture, instrumental grip, stretching and relaxation exercises and the importance of physical training. The results also show that many flute teachers would want or need better knowledge of ergonomics, because music education generally prepares musicians poorly for the physical challenges of the professional life. In the concluding discussion is emphasized that healthcare needs to be better informed of musicians’ injuries for these to be prevented and cured, and music teachers’ working conditions require attention to minimize the number of injuries.