Syftet med studien är att beskriva och analysera grundskollärares upplevelser och erfarenheter av hur grundskollärare lyckas inkludera elever som läser efter grundsärskolans läroplan i en grundskoleklass utifrån följande forskningsfrågor.  Vilka utmaningar upplever grundskolläraren det finns med att undervisa utifrån två läroplaner?  Hur genomför och planerar grundskolläraren undervisning för den integrerade grundsärskoleeleven på individ, grupp och skolnivå?  Vilka möjligheter och hinder upplever grundskolläraren att det finns med integrerade grundsärskoleelever i grundskolan? För att nå syftet i denna studie är tolv kvalitativa intervjuer genomförda med grundskollärare som undervisar en grundsärskoleintegrerad elev inom årskurserna 1-6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Nilholm och Göranssons (2013) tre definitioner på inkludering: den gemenskapsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen samt den placeringsorienterade definitionen. Examensförordningen tydliggör att specialläraren bland annat ska ha kunskaper och färdigheter för att handleda och stötta kollegor i deras arbete kring grundsärskoleintegrerade elever. Studiens resultat visar att arbetet varierar hur grundskollärare arbetar med grundsärskoleintegrerade elever i grundskolan. Den största oron hos studiens forskningspersoner är ängslan och frustration över att tiden inte räcker till att planera undervisningen för den grundsärskoleintegrerade eleven. Det framkommer av studiens resultat att de integrerade grundsärskoleelever oftast är lokalintegrerad utanför klassrummet. Studien beskriver även forskningspersonernas upplevelser av möjligheter respektive hinder med att undervisa grundsärskoleintegrerade elever i grundskolan. / The purpose of this study is to describe and analyze elementary school teachers' experiences including students studying the special needs curriculum in their own class, based on the following research questions.  What challenges do elementary school teacher have integrating the two curriculums in one class?  How does the elementary school teacher implement and plan lessons for the integrated special need pupils on an individual, group and school level?  What opportunities and obstacles do elementary school teacher experience with a special needs pupil in an integrated class? To achieve the purpose of our study, we have conducted qualitative interviews with elementary school teachers who teach at a basic school for grades 1-6. As a theoretical point of departure, we have chosen to use Nilholm and Göranssons (2013) three definitions of inclusion; the community-oriented definition, the individual-oriented definition and the investment-oriented definition. The degree regulation clarifies special needs teachers with a focus on developmental disorder. The specialist teacher must, among other things, have the skills to guide and support colleagues in their work around special needs pupils that have been included in the classroom. The study's results show that work varies over how elementary school teachers work with students following the rules of the basic school law. The biggest concern of the study's research is the teachers’ anxiety and frustration that time is not enough to plan lessons for the special needs pupil. It is apparent from the study result that special needs pupils are still locally included outside the classroom. The study also describes the researchers' experiences of opportunities and obstacles to teach special need pupils in elementary school.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare kan arbeta med att utveckla undervisningen i grundsärskolan för att ge eleverna möjligheter att utvecklas i läsning. För att ta reda på det har jag genomfört en Learning study. Jag har sedan analyserat resultatet med hjälp av Variationsteori. Det sammantagna resultatet visar att det gynnar eleverna om undervisningen varieras utifrån elevernas sätt att förstå och uppfatta det som eleven ska lära sig. I studien framkommer att visuellt stöd och digitala verktyg kan öka elevernas möjligheter att utvecklas i läsning. Studien samt tidigare forskning visar att undervisningen bör utgå från att eleven ska lära sig både ordbilder och enskilda bokstavsljud. Lärare som deltagit i studien efterlyser ytterligare kompetens för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen samt hur undervisningen kan utformas för att träna den fonologiska medvetenheten. / The aim of this study is to investigate how some teachers can work to elaborate teaching to provide student with intellectual disabilities and autism spectrum disorder opportunities to develop reading skills. To find out, I have completed a Learning Study. I have then analyzed the result using Variation Theory. The overall result shows that it benefits the students if the teaching is varied based on the students' ways of understanding and perceiving what the student will learn. The study found that visual support and digital tools can increase students' ability to develop in reading. The study and previous research show that the teaching should include that the student should learn both word images and individual letter sounds. The teachers who participated in the study require further skills in order to be able to use digital tools in teaching as well as how teaching can be designed to practice phonological awareness.

Abstract The purpose with this study is to illustrate how six teachers precieves learning environment for pupils with intellectual disabilities who are placed in elementary school. The study take stand from four questions; What are these six teachers opinions about learning environment for pupils with intellectual disabilities? What methods are used to respond to the needs of the pupils with intellectual disabilities? What are the teachers opinions about inclusion? On what basis are inclusion possible for pupils with intellectual disabilities? The study is a qualitative study, based on six interviews with semi structure; Five interviews with teachers, who have experiences of pupils with intellectual disabilities, who are placed in elementary school. One interview with a special need teacher, working with one pupil who are placed in elementary school. The analysis of this study is made with the perspective from the salutogenic theory of Aaron Antonovsky (SOC- Sence of Coherence). The main concepts in this perspective are manageability, comprehensibility and meaningfulness. All the data has been transcribed, and analysis is made from the salutogenic perspective. The result of this study shows that teachers are trying to respond to the needs from pupils with intellectual disabilities. They try to structure the learning environment in their classrooms. Each interview tells that learning environment is a complex concept. The learning environment doesn’t end in the classroom. Corridors, the school restaurant and the schoolyard is also important areas to adjust for all pupils in school, and especially for pupils with intellectual disabilities. Participation is made from adjusted learning environment, but also from social contact, which is an important part of learning. The teachers underlines the fact that the school is supposed to be adjusted for all the pupils who are in it. The school should be experienced with comprehensibility and meaningfulness. This study shows that teachers has got high ambitions when it comes to adjust the learning environment for pupils with learning disabilities. The study also shows that the teachers, quite often, doesn’t get the basis to implement an adjusted learning environment. This study can make a clearer picture of how we can adjust our learning environment for all the pupils who are in it. The learning environment should take stand from manageability, comprehensibility and meaningfulness. That increases the feeling of participation for every pupil, even pupils with intellectual disabilities. / Sammanfattning Syftet med studien är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om, och i så fall hur, lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever som är placerade i grundskolan. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad framkommer i de sex pedagogernas utsagor om vad de anser är en tillgänglig lärmiljö? Genom vilka olika arbetssätt anpassar pedagogerna sin undervisning för att möjliggöra tillgänglighet för grundsärskolans elever? Vad framkommer hos pedagogerna i deras uppfattningar om inkludering? Vilka förutsättningar för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer upplever pedagogerna att det finns? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med placerade elever i grundskoleklass samt en resurspedagog som arbetar med en placerad grundsärskoleelev. Analys- och tolkningsarbetet utgår från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM – Känsla Av SAMmanhang. De begrepp som valts ut från detta perspektiv är, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Datamaterialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån det salutogena perspektivet.   Studiens resultat visar att pedagoger försöker att anpassa undervisningen och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummet. De upplever att begreppet tillgänglig lärmiljö är ett stort begrepp som innehåller många olika delar. Förutom arbetet med tillgänglighet i klassrummet anses också att arbetet på hela skolan, inklusive skolgårdsmiljö och korridorer ingår i begreppet tillgänglig lärmiljö. Även den sociala samvaron anses vara en viktig del för att eleverna ska känna delaktighet. Pedagogerna trycker på att den tillgängliga lärmiljön innebär att skolan ska vara anpassad för alla elever, så att alla elever ska få möjlighet att kunna nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna i studien anser att tillgänglighet är att känna delaktighet, och att vara en del av ett socialt sammanhang. Lärmiljön ska utgöra en begriplig och meningsfull kontext. Denna studie kan medverka till att skapa en tydligare bild av möjligheter men också hinder för att nå till målet om en skola för alla. Genom att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i grundsärskolan skapas en tillgänglighet som innebär ökad delaktighet.

SAMMANFATTNING Introduktion: Information, förberedelse, trygghet och möjlighet till delaktighet i kontakt med hälso- och sjukvården är en rättighet enligt lag. För personer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses inte detta till fullo och deras upplevelser av hälso- och sjukvårdsbesök är oftare negativa enligt tidigare forskning. Ett av de första stegen i kontakt med hälso- och sjukvården är kallelsebrevet. Därför är det viktigt att undersöka hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever och tar del av de kallelsebrev de får från hälso- och sjukvården och hur de önskar att en kallelse skulle vara utformad för att tillgodose deras behov och möjlighet till Känsla Av Sammanhang, KASAM.  Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig till medelsvår intellektuell funktionsnedsättning uppfattar den kallelse och information som ges inför möten med hälso- och sjukvården och hur de skulle vilja att det fungerade.  Metod: Kvalitativ explorativ studie med deduktiv ansats där datainsamlingsmetod utgörs av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys  Resultat: Sammantaget visar studiens resultat att erfarenheterna kring att få kallelse till hälso- och sjukvården varierade och att det fanns olika behov och önskemål. Studiedeltagarnas beskrivna erfarenheter pekade på brister rörande uppfattad information inför ett hälso- och sjukvårdsbesök. De hade olika önskemål om kallelseväg samt kallelsens utformning. Bildstöd var dock ett återkommande önskemål.  Slutsats: Beskrivna erfarenheter pekade på att information och förberedelse när personer med IF kallas till ett hälso- och sjukvårdsbesök, är ett område som i större omfattning behöver undersökas och utvecklas. Att få kallelser med bildstöd förefaller vara ett önskemål hos en del personer med IF. I studiens resultat framträder dock vikten av att inte generalisera målgruppen. Ansvaret för att kallelserna innehåller tillräcklig information och är utformade så att mottagaren kan uppfatta innehållet vilar på hälso- och sjukvården. För att uppfylla detta ansvar med evidens krävs ytterligare studier i större format. / ABSTRACT Background: Information, preparation, security and the opportunity to participate in contact with health care is a privilege according to law. For people with intellectual disabilities, ID, this is not fully meet and their experiences of health care visits are more often negative according to previous research. One of the first steps in contact with health care is the letter of invitation. Therefore, it is important to examine how persons with intellectual disabilities experience and take part in the letters of invitation they receive from the health service and how they wish that a summon should be designed to meet their needs and opportunity for Sense of Coherens, KASAM. Aim: To investigate how persons with mild to moderate intellectual disabilities perceive the calling and information given before meetings with the health service and how they would like it to work.                                                                                             Method: Qualitative exploratory study with deductive approach where data collection method consists of semi-structured interviews with subsequent content analysis. Results: Overall, the results of the study show that the experiences of receiving a call to the health service varied and that there were different needs and wishes. The study participants' described experiences pointed to shortcomings regarding perceived information prior to a health and medical visit. They had different wishes about the path and the design of the calling. Image support was, however, a recurring wish. Conclusion: Described experiences pointed out that information and preparation when persons with ID are called to a health and medical care visit, is an area that needs to be investigated and developed to a greater extent. Receiving invitations with image support seems to be a wish of some persons with ID. The results of the study, however, emphasize the importance of not generalizing the target group. The responsibility for ensuring that the notices contain sufficient information and are designed so that the recipient can perceive the content rests with the health service. To fulfill this responsibility with evidence, further studies in a larger format are required.

I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord.   Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning.   Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. / In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words.   The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities.   The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

This qualitative study explores how staff at a group home for young adults with intellectual disabilities describe their work and the opportunities and obstacles they experience during everyday work with the residents. The data in the study consists of four semi-structured interviews with staff at a newly established group home. From the perspective of implementation research and a selection of key factors, staff stories are analyzed and a discussion of the prerequisites for implementing a new way of working is discussed. The results of the study show that the staff are committed and express that they want to strengthen the living conditions of the residents, but also that staff practice is multifaceted and that staff respond to the needs of the residents in different ways. Introducing a new way of working does not directly mean that the work will change or improve, but based on comparing staff's stories to key factors in implementation research, it is reasonable to assume that there are good opportunities for the implementation of a new way of working to be succesful. / I denna kvalitativa studie undersöks hur personal, på en gruppbostad där det bor unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, beskriver sitt arbete och vilka möjligheter och hinder de möter i det vardagliga arbetet tillsammans med det boende. Studiens empiri består av fyra semistrukturerade intervjuer med personal från på en nyetablerad gruppbostad som ska införa ett nytt arbetssätt. Utifrån ett implementeringsperspektiv och ett antal framgångsfaktorer har personalens berättelser analyserats och en diskussion över förutsättningar att implementera ett nytt arbetssätt har förts. Studiens resultat visar att personalen är engagerade och uttrycker att de vill bistå och stärka de boende, men också att arbetet är mångfacetterat och att personalen har olika sätt att bemöta de boendes behov. Att införa ett nytt arbetssätt innebär inte direkt att arbetet kommer att förändras eller förbättras, men utifrån personalens berättelser som jämförts med framgångsfaktorer inom implementeringsteori kan det tolkas finnas goda förutsättningar att implementeringen av det nya arbetssättet kan bli framgångsrik. / Active support – ett arbetssätt för inflytande och ökad delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende

Syftet med studien är att synliggöra lärares perspektiv på hur feedback görs föratt stödja elevens lärande i grundsärskolans undervisning. Två frågeställningarhar formulerats utifrån syftet: Med vilka olika verbala och icke-verbala uttryckkommunicerar lärare feedback till eleverna i undervisningen? och Hur beskriverlärare i grundsärskolan den feedback de ger sina elever? Studien har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 10 intervjuer med lärareinom grundsärskolan har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är detsociokulturella perspektivet, där vi använt oss av sociokulturella begrepp somkommunikation och interaktion, proximal utvecklingszon och scaffolding i våranalys. Det insamlade datamaterialet har sedan transkriberats och analyserats. Ivår argumentation har vi tolkat det analyserade datamaterialet utifrån detsociokulturella perspektivet.Studiens resultat visar att feedback i grundsärskolan är beroende av att lärarehittar sätt att kommunicera och interagera med eleverna för att kunna gefeedback. För att lyckas med detta behöver lärarna börja med att bygga relationtill sina elever. Både lärare och elever kommunicerar på olika sätt medvarandra. Utöver verbal kommunikation används ofta bildstöd, tecken som stödoch kroppsspråk. Lärarna i studien beskriver sin feedback som individuelltanpassad utifrån varje elevs personlighet, kommunikationssätt ochutvecklingsnivå. De menar vidare att feedback ges som ett strukturellt stödunder elevens hela skoldag och som en motor för att orka jobba lite till. Mångaav lärarna menar att feedback i grundsärskolan ska utformas så att denfokuserar på och förstärker positiva beteenden eller goda prestationer. / The purpose of this study is to describe teachers' perspectives on how to offerfeedback to students with intellectual disability. Two questions have beenformulated based on this objective: What different verbal and nonverbalresources does the teacher use to communicate feedback to the students duringteaching? And how do teachers describe the feedback they give to students withan intellectual disability? A qualitative approach has been used, wheresemi-structured interviews of 10 interviews with teachers of students withintellectual disability have been conducted. The theoretical starting point is thesociocultural perspective, where we have used sociocultural concepts such ascommunication and interaction, proximal development zone and scaffolding toanalyze our results. The collected data has been transcribed and analyzed. Ourresult is an argumentation based on the sociocultural perspective.The study's results show that teachers need to find suitable ways tocommunicate and interact in order to provide feedback when teaching studentswith intellectual disability. By establishing a relationship, teachers can find away of communication that works. Both teachers and students communicatewith each other in different ways. In addition to verbal communication, imagesupport , sign language and body language are often used. The teachers in thisstudy explain that their feedback is individually designed to fit every student’spersonality, level of communication and development. They further describehow feedback is provided in the shape of structural support throughout thestudents' school day and as motivation to encourage them to do extra work.Many of the teachers believe that feedback should be designed to focus on andreinforce positive behaviors and good performances.

The aim of this study is to illustrate how drama can be used as a pedagogical tool in compulsory school for pupils with learning disabilities, and the conditions needed for drama to become a meaningful element in teaching. Five qualitative interviews were conducted with teachers with experience of drama in special school teaching. The questions of the study ask what emerges in the teachers´ descriptions regarding the value of, and conditions for, drama in compulsory school for pupils with learning disabilities, and which didactic considerations and choices the teachers give expression to current drama in their own teaching. As a starting point for the study and as an aid in the analysis work, Dillon´s (2009) curriculum theory, sociocultural perspective on learning and Vygotsky´s (1930/1995) theory of imagination and culture have been used. The results, based on an analysis of the teachers´ descriptions, indicate that the teachers see drama as an opportunity for learning through participation in interaction and drama as a mediating tool for learning. The most important prerequisites for drama, according to the teachers, are competence, courage, and commitment on the part of the teacher, as well as support from people around and governing documents. The didactic considerations and choices that the teachers express are about scaffolding in and through drama as well as about drama in the proximal development zone. Based on the results of the study, theory, and previous research, it is concluded that drama has beneficial effects, but risks reduced space in compulsory school for pupils with learning disabilities. It is also concluded that knowledge in drama should be spread among teachers and that more research is needed to strengthen and preserve the place that drama has in compulsory schools for pupils with learning disabilities.

The purpose of the thesis was to find out teachers' perception of the phenomenon of alternative and complementary communication (AAC) and how AAC enables pupils to develop their communicative and linguistic abilities. The study has a qualitative approach and it is based on a phenomenographic research approach and a socio-cultural perspective. The empirical data collection was done through interviews with eight teachers. The teachers work at or have experience of special needs schools for pupils with intellectual disability and pupils who lack verbal communication.  To analyze the material, thematic analysis was used. Through the interviews, it emerged from the teachers' statements that the phenomenon of AAC supports pupils who lack verbal communication to learning and social interactions. This, in turn, enables participation and independence. Based on the analysis of the results, four levels of description categories of AAC were made visible. Description category one is the most basic level and description category four the most advanced. Based on the results of the study, it is made visible that students should be offered communicative and linguistic development through the support of individualized AAC, practiced on their communicative and linguistic abilities based on the proximal development zone. It emerged from the result that categories one and two do not develop students' linguistic abilities in a qualified way, since within these categories of description, communication consists primarily of one-word sentences and does not contain grammar, word classes or sentence structures. Under category one you find AAC methods where students are offered communication through single images and objects.  Categories three and four include communication tools that contain linguistic development possibilities, such as alphabets, text, written language and speech synthesis that enable multi-word sentences. Based on the informants' statements, the need for AAC methods that develop the students' linguistic abilities is made visible. It also emerged that the collaboration with habilitation and speech therapists was a crucial factor in being able to offer students communication tools from categories three and four.

Endast 10% av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning uppger att de får det stöd de är i behov av i sitt föräldraskap. Det har skett ett skifte i synen på individer med intellektuell funktionsnedsättning vilket inkluderar möjligheter till föräldraskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom socialt arbete upplever det givna stödet till föräldrar med intellektuell funktions-nedsättning. Studien har haft en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade inter-vjuer har utförts med socionomer som kommer i kontakt med familjerna i sitt arbete. Resultatet visar på att det blir den professionellas egna förmåga och handlingsutrymme att forma och utföra arbetet, samt hur organisationen påverkar utformningen av arbetet. Även om det har skett en förändring kring synen på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning visar studien att arbetet behöver utvecklas för att möjliggöra ett tillräckligt stöd kring föräldraskapet. / Only 10% of parents with an intellectual disability state that they get the support they are in need of. There has been a shift in the view of people with intellectual disabilities, which includes the right of parenthood. The aim of this study is to investigate how social workers experience the given support to parents with an intellectual disability. The study has been conducted using a qualitative approach in which seven semi-structured interviews were held with social workers who come in contact with the families in their work. The results show that it is the professionals’ own ability and discretion to design the work and how the organ-ization affects the work. Even though there has been a shift in the view of parents with intellectual disabilities rights the study shows that there is more work to be done to give enough support to the parents.