Våld mot människor med intellektuell funktionsnedsättning är ett allvarligt samhällsproblem. Omfattande tidigare forskning visar att denna grupp är överrepresenterade som offer för våld och övergrepp såväl inom som utanför funktionshinderomsorgens domän. Trots detta saknas forskning om våldets fenomenologi och kontextensens betydelse för våld inom funktionshinderomsorgens område. Denna scoping review syftar till att undersöka våldets karaktär på stöd- och omsorgsboende för individer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta arbete visar på att dessa boende är miljö där våld av både interpersonell och institutionell karaktär frodas. De boendes utsatthet förstärks av faktorer såsom graden av funktionalitet och kön. Våldets negativa effekter ses även förstärkta av den omständighet att det inte sällan är omsorgsorganisationen eller enskilda representanter för denna som står för utförandet av våldshandlingar. Genom att belysa risk- och skyddsfaktorer kopplade till våld och makt inom funktionshinderomsorgen och omsorgsboenden framträder bilden av den organisatoriska kulturen som en central faktor när det gäller våld och missförhållande kopplat till miljön på stöd- och omsorgsboenden. Trots att lagstiftning och riktlinjer inom funktionshinderomsorgen har utvecklats väsentligt de senaste årtiondena så tycks ett fostrande ideal med institutionella anor leva vidare inom delar funktionshinderomsorgen. / Violence against people with intellectual disabilities is a significant social problem. Extensive previous research shows that this group is over-represented as victims of violence and abuse both within and outside the domain of disability services. Despite this, research on the phenomenology of violence is lacking. This scoping review aims to examine the nature of violence in residential care settings for individuals with intellectual disabilities. This review shows that these settings for are an environment where violence of both an interpersonal and institutional nature thrives. Residents' vulnerability is reinforced by factors such as their level of functionality and gender. The negative effects of violence are also amplified by the fact that it is frequently the care organisation or individual representatives of the organisation who carry out acts of violence. By highlighting risk and protection factors linked to violence and power in disability care and residential care settings, the picture emerges of an organisational culture as a central factor in violence and abuse linked to the environment in residential care settings. Legislation and guidelines in disability care have developed considerably in recent decades, but still an educationist ideal with institutional roots lives on both inside and outside disability care.

Bakgrund: Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat globalt. Då dessa personer lever längre än tidigare, har behovet av vård ökat för denna patientgrupp. Kommunikation utgör grunden för delaktighet och personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp till följd av nedsatta färdigheter i att kommunicera. Sjuksköterskor får under utbildningen elementär kunskap om att vårda patienter oavsett sjukdom, men begränsad undervisning ges gällande intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. 12 artiklar från databaserna CINAHL och PsychInfo analyserades genom Fribergs fem steg. Personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kommunikation och kompetens (sjuksköterskors kunskapsbrist, otillräcklig utbildning & erfarenhet), organisationen påverkar omvårdnaden (tidsbrist & arbetsbelastning, teamsamverkan), trygghet genom kontinuitet (patientrelationens inverkan på kommunikationen, sjuksköterskors relation med anhöriga och stödpersonal).  Slutsats: Sjuksköterskor upplever hinder för att kommunicera med personer som har intellektuell funktionsnedsättning, till följd av brist på kunskap, erfarenhet och utbildning. Att lära känna patienten och anhöriga visar sig vara av stor vikt men begränsas på grund av organisatoriska brister som tidsbrist och personalresurser. / Background: The amount of people with intellectual disability has increased globally. Communication is the foundation of participation and people with intellectual disability, represent a vulnerable group due to impaired communication skills. During the nursing education, nurses gain elementary knowledge about caring for patients regardless of illness, but limited education is given regarding intellectual disability. Aim: To describe nurse’s experience of communicating with adults who have an intellectual disability in healthcare. Method: A qualitative literature review was made using an inductive approach. 12 articles from the databases CINAHL and PsychInfo were analysed using Friberg’s five step. Person-centred care was chosen as the theoretical framework.Result: Three main themes emerged: communication and competence (nurses lack of knowledge, insufficient education and experience), the organization impacts the healthcare (time shortage and workload, teamwork), safety through continuity (the patient relations impact on communication, and nurse’s relation with relatives and carers). Conclusion: Nurses experience barriers to communicate with people with intellectual disability because of insufficient knowledge, experience and education. Getting to know the patient and their relatives appears to be of great importance but is limited due to organizational deficiencies such as time shortage and staff resources.

The purpose of this study was to provide a greater understanding of what the child's perspective means in child care investigations when the parent has an intellectual disability. Five interviews with social workers who are or have been active in child care investigations were conducted. The results showed that the social workers often noticed that parents with an intellectual disability had a lack of parenting skills. The results also showed that there were difficulties in keeping focus on the child's perspective regarding children of parents with an intellectual disability. The most important finding was that all the interviewees considered it difficult to maintain focus on the child's perspective when the parents had an intellectual disability. / Studiens syfte var att ge en större förståelse kring vad barnperspektivet innebär i utredningar av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Fem intervjuer med socionomer som är eller har varit verksamma inom en utredningsenhet för barn och familj genomfördes. Resultatet av studien visade att samtliga socionomer ansåg att föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning hade en bristande föräldraförmåga. Resultatet visade vidare att det fanns svårigheter att beakta barnperspektivet gällande barn till föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens viktigaste resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att barnperspektivet var mer komplicerat att tillämpa vid utredning av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning.

The purpose of study is to investigate how guidance couselors in year 7-9 in primary school, work with students with intellectual disabilities, IF, to strengthen students´career management skills before various future choices, especially the choice of upper secondary special school. The study is carried out with qualitative semi-structured interviews with eight guidance counselors, all of whom have mentoring assignment for the special school. The result is analyzed on the basis of CIP theory, Cognitive Information Processing, which describes the decision-making process regarding elections and how career management skills develops during this process. The results show that guidance counselors work on the basis of sevrela different conditions and in differens ways. It is striking that guidance counselors work to create relationsships and broaden perspectives, in order to strengthen students´self awareness and develop knowledge about working life. Knowledge is the basis for students to be able to develop their career management skills. The study shows that guidance in compulsory school has challenges that limit the management space for students, wich affects the counselors´way of working. / Studiens syfte är att undersöka hur vägledare i år 7-9 i grundsärskolan, arbetar med elevermed intellektuell funktionsnedsättning, IF, för att stärka elevers valkompetens inför olikaframtida val, framför allt valet till gymnasiesärskolan. Studien är genomförd med kvalitativsemistrukturerade intervjuer med åtta stycken studie och yrkesvägledare som samtliga harvägledaruppdrag mot särskolan. Resultatet är analyserat utifrån CIP-teorin, CognitiveInformation Processing, som beskriver beslutsprocessen rörande val och hur valkompetensutvecklas under denna process. I resultatet framkommer att vägledare arbetar utifrån fleraolika förutsättningar och på olika sätt. Framträdande är att vägledarearbetar relationsskapande och perspektivvidgande, för att stärka elevernas självkännedom ochutveckla kunskaper om arbetslivet. Dessa kunskaper är grunden för att elever ska kunnautveckla sin valkompetens. Studien visar att vägledning i grundsärskolan har utmaningar sombegränsar handlingsutrymmet för elever vilket påverkar vägledarens arbetssätt.

I den svenska anpassade skolan finns det elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som behöver stöd i att få sina röster hörda. Dels för att forskningsläget gällande matematikundervisning i anpassad skola är gjord i liten omfattning, dels för att den forskning som finns fokuserar på procedurförmåga och automatiseringsförmåga. Det är tydligt att det finns ett stort behov av att undersöka matematikundervisning i anpassad skola. Denna studies syfte är att få fördjupad kunskap om hur lärare/speciallärare i matematik i anpassad gymnasieskola planerar och genomför en undervisning och bedömning som främjar elevers lärande i ämnet matematik. Specifikt är syftet att få kunskap om hur elever i anpassad gymnasieskola erbjuds en undervisningsmiljö som främjar deras matematikutveckling. Urvalet består av fyra lärare och tolv elever från nationellt program. Studien genomfördes med en trianguleringsmodell bestående av lärarintervjuer, lektionsobservationer och fokusgruppssamtal med elever. Resultatet i studien analyserades med tematisk analys. Som teoretiska perspektiv användes Öhmans utökade didaktiska triangel och sociokulturellt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns många matematikdidaktiska val som lärare kan göra för att underlätta för elever med IF i den anpassade gymnasieskolan. Resultatet visar även att det finns hinder som gör att matematikundervisningen inte blir som eleverna vill och kan genomföra. Både elevers och lärares undervisningspraktik, att planera och genomföra undervisning, påverkas av faktorer utanför klassrummet såsom skolans styrdokument och tillgång till individanpassat undervisningsmaterial. Studiens resultat visar att det finns ett fortsatt stort behov av att studera vidare interventioner i matematik som kan utformas tillsammans med lärare, speciallärare och elever med IF för att sedan kunna användas i matematikundervisningen.  Nyckelord: anpassad skola, intellektuell funktionsnedsättning, speciallärare, matematikundervisning / Students with intellectual disability (ID) in Swedish schools need to have their voices heard about their education. Since the research regarding intellectual disability linked to the design of mathematics education is made to a small extent and focusing on interventions that test students’ procedural skills and ability to automatise there is a need to research education of mathematics in special needs upper secondary schools. The aim of this study is to research how teacher and special needs teachers in special needs upper secondary schools plan, implement and assess in mathematics education for students with ID. It´s also to find out what the students’ perception of the education are. Four teachers and twelve students from special needs upper secondary schools participated in the study.  The study was conducted using a triangulation model consisting of interviews with teachers, observations in classrooms and focus groups with students. The data from the study was analysed using thematic analysis. Theories used where the extended didactic triangle by Öhman and the sociocultural perspective. The result shows that there are many mathematical didactic choices that teachers can make to facilitate learning for students with ID in special needs upper secondary schools. The study’s results also reveal obstacles that prevent mathematics education from aligning with students’ desires and capabilities. Both students and teachers teaching practise, to plan and implement teaching, is affected by external factors beyond the classroom as policy documents and individualised education material. The result shows that there is a further need to study interventions in mathematics that are developed with teachers, special needs teachers and students with ID that can be used in the mathematics education. Keywords: special needs school, intellectual disability, special needs teacher, mathematics education

Sammanfattning Bakgrund: Omvårdnadens ansvarsområden är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Trots att barn med intellektuella funktionsnedsättningar har likvärdiga rättigheter till vård visar internationella studier på brister i anpassad vård. Sjuksköterskor tycker ofta att det är svårt, utmanande och tidskrävande att ta hand om dessa barn. God omvårdnad bygger på att främja goda relationer mellan barnen, deras föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med intellektuell funktionsnedsättning på barnklinik.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med 14 specialistsjuksköterskor från två barnkliniker omfattande både slutenvårdsavdelningar och öppenvårdsmottagningar. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Datainsamlingen resulterade i två kategorier, med tillhörande underkategorier. Den första kategorin beskriver att det krävs en individanpassning för att mötet ska bli bra, där relationsskapande och anpassning av kommunikation har stor betydelse. Den andra kategorin beskriver att omgivningsfaktorer har betydelse för mötet, där förberedelser och föräldramedverkan är viktiga komponenter för barnets trygghet. Även kunskap och erfarenhet hos specialistsjuksköterskan är av betydelse.  Slutsats: Studien visar vikten av att specialistsjuksköterskan individanpassar mötet med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Med hjälp av en personcentrerad omvårdnad kan barnets individuella behov tillgodoses. Nyckelord: Intellektuell funktionsnedsättning, pediatrisk omvårdnad, personcentrerad omvårdnad, specialistsjuksköterska. / Summary Background: Nursing's responsibilities encompass promoting health and preventing disease. Despite children with intellectual disabilities having equivalent rights to care, international studies reveal care adaptation shortcomings. Nurses often find providing care for these children difficult, challenging, and time-consuming. Effective nursing relies on fostering good relationships between the children, their parents, and nursing staff. Purpose: To describe specialist nurses experiences of meeting children with intellectual disabilities at a child´s clinic.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted, with 14 specialist nurses from two children´s clinics covering both inpatient and outpatient care. The analysis was conducted using qualitative manifest content analysis, according to Graneheim & Lundman.  Results: The data collection resulted in two categories, with associated subcategories. The first category describes that individual adaption is required for the meeting to be good, where relationship building, and adaption of communication are of great importance. The second category describes that environmental factors are important for the meeting, where preparations and parental involvement are important components for the child´s safety. The specialist nurse´s knowledge and experience are also important.  Conclusion: The study shows the importance of the specialist nurse individually adapting the meeting with children with intellectual disabilities. With the help of person-centred care, the child's individual needs can be met.    Key words: Intellectual disability, pediatric nursing, person-centered care, specialist nurse

The number of people with intellectual disabilities having children has increased since the abolition of the forces of sterilizations in Sweden and with the improved right and living conditions. Previous studies showed that this is a large client group within social services and that parents feel mistrusted in their interaction with the authorites despite improved living conditions. Our qualitative study aimed to investigate social workers' experiences of assessing children's needs and parental capacity in families where one or both parents have intellectual disabilities and to identify the social worker’s state of knowledge working with this target group. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with professionals working and investigating these families. The empirical data has been analyzed with Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucrats which highlights the social workers discretion in their work which can be considered to be complex. The results provide a deeper understanding of the experiences, challenges and knowledge social workers have working with families where the parents have an intellectual disability.

Denna studie syftar till att synliggöra lärares erfarenheter av hur elevers kommunikationmöjliggörs med hjälp av bildstöd i träningsskolan. I träningsskolan har alla elever enintellektuell funktionsnedsättning men denna studie belyser också icke verbala elever, samtelever med Autism Spektrum Tillstånd (AST). Alla elever har en grundläggande rätt attkommunicera, och bild anses enligt forskning vara ett bra verktyg i kommunikationen bådevid intellektuell funktionsnedsättning och vid AST. I denna studie ger sex lärare sinaerfarenheter av Alternativ och Kompletterande Kommunikation och hur bildstöd fungerar somstöd för kommunikation och socialt samspel. Lärarna beskriver också till vilka syften och ivilka sammanhang bildstöd används. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och analysen ärgjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Lärarna har erfarenheter av att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Resultaten visar att bildstöd löper som en röd tråd i träningsskolan och möjliggörkommunikation för många icke verbala elever med intellektuell funktionsnedsättning ochAST. Lärare använder bild till i stort alla aktiviteter under en skoldag. Olika bilder användsoch bidrar både till elevers kunskapsinhämtning och sociala samspel, främst tillsammans medläraren. Det är viktigt att bygga på elevers intressen och motivation. Det kan emellertid varasvårt med tvåvägskommunikation, lärare har erfarenheter av att elever har svårt att självainitiera kommunikation. De elever som tar initiativ kommunicerar ofta med Picture ExchangeCommunication System (PECS). Bildscheman fungerar som lärares information till elever.Lärare uttrycker att utan bildstöd skulle det vara svårare med kommunikation i träningsskolan. / This study aims to display teachers’ experiences of how students’ communication is madepossible with help of visual support in compulsory school for pupils with learning disabilitieswith orientation training school. In the training school every student has an intellectualdisability, but this study also highlights nonverbal students and students with AutismSpectrum Disorder (ASD). All students have a fundamental right to communicate, and visualsupport is, according to the research, a good tool for individuals with both intellectualdisability and ASD. In this study, six teachers give their experiences of how Argumentativeand Alternative Communication and visual support provides support for communication andsocial interaction. The teachers also describe for what purpose and in what context visualsupport is used. The study is based on qualitative interviews and the analysis is made from asociocultural perspective.The teachers have experience in usingArgumentative and Alternative Communication. Theresults show that visual support runs through every area of the compulsory school for pupilswith learning disabilities and enables communication for many nonverbal students withintellectual disabilities and ASD. Teachers use visual support in all activities throughout theschool day. Various pictures are used and contribute to students’ aquisition of knowledge andsocial interaction, together with the teacher. It is important to build on students’ interests andmotivation. However, it can be difficult with communication that goes two ways, teachershave the experience that students have difficulties initiating communication themselves. Thestudents who take their own initiatives often communicate through Picture ExchangeCommunication System (PECS). Visual schedules function as teachers’ information to thestudents. Teachers express that without visual support, the communication would be moredifficult in compulsory school for pupils with learning disabilities orientation training school.

Syftet med studien är att undersöka två lärares erfarenheter av att arbeta med svenskundervisning för elever med ett annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på två kvalitativa intervjuer med en speciallärare och en lärare som arbetar i grundsärskolan med elever som har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna analyseras med inspiration av ett intersektionellt perspektiv med fokus på att eleverna tillhör de båda kategorierna elever med ett annat modersmål än svenska och elever med en intellektuell funktionsnedsättning. I diskussionskapitlet ses resultatet sedan i relation till aktuell forskning och annan litteratur om flerspråkighet, svenska som andraspråk och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att informanterna bedriver svenskundervisning med stort fokus på elevernas individuella förutsättningar och förmågor. Om eleverna läser enligt kursplanen för svenska (SV) eller svenska som andraspråk (SVA) är för informanterna mindre viktigt. Informanterna menar att det kan föra med sig särskilda svårigheter att eleverna har ett annat modersmål än svenska. Till exempel är det extra svårt att utreda eleverna inför en eventuell inskrivning i grundsärskolan. Det är svårt att veta vilka insatser som ska göras för eleven när det är oklart om elevens svårigheter i skolan beror på språket eller på funktionsnedsättningen. Enligt ett intersektionellt perspektiv finns en risk att man glömmer att en elev har fler kategoritillhörigheter. Dessa olika kategoritillhörigheter påverkar varandra och den som tillhör flera minoritetsgrupper riskerar att utsättas för dubbelt förtryck. I forskningen hittas belägg för att elever med funktionsnedsättning och annat modersmål än majoriteten diskrimineras, både i Sverige och internationellt. Studien visar tydligt att mer kunskap behövs när det gäller elever med annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Lärare och annan personal i grundsärskolan behöver också mer kunskap om kursplanen i svenska som andraspråk. / The purpose of this study is to investigate two teachers' experiences regarding the subject Swedish with pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is a case study where the results are based on two qualitative interviews with a special education teacher and a teacher. They both work in the compulsory school for pupils with learning disabilities with pupils who have a different mother tongue than Swedish. The interviews are analyzed inspired by an intersectional perspective with focus on that the pupils both have a different mother tongue than Swedish and an intellectual disability. In the discussion chapter the results are seen in relation to current research and litterature on multilingualism, Swedish as a second language and intellectual disabilities. The result show that the informants conduct Swedish education with a strong focus on students' individual circumstances and abilities. If students study according to the curriculum for Swedish (SV) or Swedish as a second language (SVA) is less important for the teachers. The informants in this study believe that specific difficulties can arise from the fact that the pupils have a different mother tongue than Swedish. For example, it can be especially difficult to assess students for possible enrollment in compulsory school for pupils with learning disabilities. It is difficult to know what support should be given to the student when it is not clear if the student't difficulties in school are due to language or disability. According to an intersectional perspective there is a risk in forgetting that the student belongs to more than one category. These categories affect each other and those who belong to many minority groups are in risk of double oppression. Research shows that pupils with disabilities and a different mother tongue than the majority are discriminated both in Sweden and internationally. The study clearly shows that more knowledge is needed regarding pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. Teachers and other personnel in compulsory school for pupils with learning disabilities also need more knowledge about the curriculum in Swedish as a second language.

The purpose of this study is to examine how teachers at secondary special school, national programs describe their work to get students to understand and reach the curriculum requirements and grades in theoretical knowledge. The study shows teacher's description to help students to fulfill the theoretical goals, how teachers perceive “understanding of requirements and grades” within the theoretical knowledge as well as the teachers' conception of theoretical knowledge requirements. The study analysis is based on curriculum theory. The study is based on interviews with six teachers, at three schools in upper secondary schools national programs. Qualitative approach with interviews is used. Analysis of the study, based on a curriculum theory perspective, gives a picture of how the curriculum shape what and how theoretical knowledge are to be taught. A curriculum is always intelligible within its written contexts - a historical document. In the curriculum perspective the frame factor theory is prominent. The frame factor theory describes the outer limits which affect the conditions for the student to be able to reach the skills the curriculum requires. One finding is that upper secondary school is perceived to be as similar to ordinary secondary schools as possible. That curriculum and grading criteria are formed within equivalence perspective. Further results show that teachers find difficulty of teaching students in theoretical subjects. Partly because it is perceived difficult for students to understand the theoretical knowledge, and because the student groups are showing variation in levels of understanding. Further findings show how teacher´s creates opportunities for students to perform. The teachers show an image of being flexible and inventive. Teachers also expresses that students need more time to solve their tasks and do not always perform on the level of the subjects’ requirements. Teachers present the experience of the student not showing greater understanding of their grades or of their implications. Regarding the theoretical knowledge, the teachers' perception is that it is not the most primary skills for the student to reach or to get use from. Students described more use from substances or from parts directly useful in life. The teachers believe that it is important that the student feel self-confident in ones own identity, and not always have to be like everyone else. The teachers perceive difference as something positive. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sitt arbete med att få eleven att förstå och nå upp till läroplanens teoretiska kunskapskrav och betyg. Studien visar lärares beskrivning av hur de skapar förutsättning för elevens väg mot måluppfyllnad, hur lärarna uppfattar elevens förståelse för de teoretiska kunskapskraven och betyg samt lärarnas föreställning om teoretiska kunskapskrav. Studien analyseras utifrån läroplansteorin. Studien är en intervjustudie med sex lärare på tre olika skolor där nationella program inom gymnasiesärskolan finns. Den metod jag använt mig av i studien är kvalitativ metod i form av intervjuer.  Analys av studien utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv ger en bild av lärarens föreställning kring läroplanens vad och hur inom undervisning och teoretiska kunskapskrav. En läroplan är alltid tolkningsbar utifrån sitt upphovssammanhang – ett tidsdokument. Ramfaktorteorin är framträdande inom läroplansperspektivet. Ramfaktorteorin beskriver de yttre ramar som påverkar förutsättningar för eleven att möjliggöra läroplanens kunskapskrav. Resultat ur studien är att gymnasiesärskolan uppfattas sträva efter att vara så lik vanliga gymnasieskolan så möjligt. Att läroplan och betygskriterier formats utifrån likvärdighets-perspektiv. Ytterligare resultat visar att läraren upplever det som en svårighet i att undervisa eleven i teoretiska ämnen. Dels för att det uppfattas svårt för eleven att förstå teoretiska kunskaper och dels för att det inom elevgrupperna är en sådan skillnad i förkunskapsnivå.  Fler slutsatser visar hur läraren skapar möjligheter för eleven att nå kunskapskraven. Lärarna visar en bild av att vara flexibla och uppfinningsrika. Samtidigt uttrycker läraren att eleven behöver mycket tid på sig för att lösa sina uppgifter och inte alltid hinner de moment kunskapskraven uttrycker. Lärarna menar att eleven inte visar större förståelse inför sina betyg eller vad de används till. Angående de teoretiska kunskaperna är lärarnas föreställning att det inte är de mest primära kunskaper för eleven att tillgodogöra sig eller ha användning för. Eleven beskrivs ha mer nytta av ämnen eller moment vilka är direkt användbara i livet. Lärarna anser att det är viktigt att eleven får vara den person den är och att man inte alltid måste vara så lik alla andra. Olikhet ser de som något positivt.