The purpose of the study is to contribute knowledge of some primary schools’ principals and special schools’ principals views on the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To collect data to the study, we have chosen to use a qualitative research interview as a method. The study is based on the views of 12 primary school principals and special school principals regarding the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To analyze the results, we use the framework factor theory, which is based on the idea that frames provide room for a process, which is based on the purpose of the study can be seen as the possibilities and conditions given for inclusion work. The result shows that the informants generally have a similar view on the concepts of integration and inclusion, however, the majority of the informants state that the consensus on inclusion work is generally poor at schools. Success factors the informants raise regarding the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school, among other things, the teacher’s competence, consensus, and collaboration. The result also shows that the informants have internal and external frames to relate to. Examples of internally impactful frameworks are the content of working hours and skills development as well as how the school should be managed and structured. Examples of external unaffected frameworks are governance documents, finances and working time agreements. The conclusion we can draw from the study is that the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school is difficult and complex. The informants have great opportunities to influence the inclusion work, which leads to both opportunities and challenges. One challenge that the result shows is the lack of time in the work of inclusion. / Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskole - och grundsärskolerektorers uppfattningar om inkludering av grundsärskoleelever i grundskolans verksamhet. För att samla in data till studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju som metod. Studien bygger på 12 grundskole- och grundsärskolerektorers uppfattningar gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan.  För att analysera resultatet använder vi oss av ramfaktorteorin som bygger på tankegången att ramar ger utrymme för en process, vilket utifrån studiens syfte kan ses som de möjligheter och förutsättningar som ges gällande inkluderingsarbetet.  Resultat visar att informanterna har liknande syn på begreppen integrering och inkludering, däremot fastslår flertalet av informanterna att samsynen kring inkluderingsarbetet överlag är dålig på skolorna. Framgångsfaktorer informanterna lyfter gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan är bland annat lärarnas kompetens, samsyn och samverkan. Resultatet visar också att informanterna har inre och yttre ramar att förhålla sig till. Exempel på inre påverkningsbara ramar är arbetstidens - och kompetensutvecklingens innehåll samt hur skolan ska ledas och struktureras. Exempel på yttre opåverkningsbara ramar är styrdokument, ekonomi och arbetstidsavtal. Slutsatsen vi kan dra utifrån studien är att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan är svårt och komplext. Informanterna har stora möjligheter att påverka inkluderingsarbetet vilket leder till både möjligheter och utmaningar. En utmaning som resultatet påvisar är tidsbristen i arbetet med inkludering.

Syftet med denna studie är att undersöka hur delaktigheten ser ut på särskilda boenden vilka regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen omfattar personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar som är i störst behov av samhällets stödinsatser för att kunna erhålla en god livskvalitet. Verksamheternas riktlinjer utgår från LSS-lagstiftningen och dess värdegrund och villkorar bland annat självbestämmande och inflytande för personer i gruppbostäder. Studiens avgränsning är personer med intellektuella funktionsnedsättningar boende i gruppbostad. Syftet är att undersöka arbetssätt och metoder personalen i sitt dagliga arbete använder för att främja boendepersonernas självbestämmande och inflytande. Tidigare forskning visar att delaktighet och inflytande påverkas av stödets utformning. Forskning visar även att personalens arbete är komplext och präglas av en ständig balansakt i det att de ska både kunna rama in och ge handlingsutrymme till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. För denna studie har den kvalitativa intervjuformen använts. Resultatet visar att en viktig förutsättning för delaktighet är personal som är flexibel och empatisk och som vill möta den andre personen som en jämlike. Personal som bryr sig och är lyhörd har då också en möjlighet att bli delaktig i den andre personens livssituation, en så kallad omvänd delaktighet. Delaktighet och inflytande är dock i hög grad beroende av att det mellan boende och personal finns en fungerande kommunikation. I grunden handlar delaktighet inte om att få välja mat eller kläder själv utan om att bli sedd som en hel och komplex person. En person med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare. / The purpose of this study is to investigate how participation is based on special housing, which is regulated by the Act on Support and Service to Some Disabled People (LSS). The legislation covers persons with intellectual and mental disabilities who are in greatest need of society's support efforts in order to obtain a good quality of life. The guidelines of the operations are based on the LSS legislation and its core values and conditional on, among other things, self-determination and influence for persons in group housing. The delimitation of the study is people with intellectual disabilities living in group homes. The purpose is to investigate the working methods and methods the staff use in their daily work to promote the residents' self-determination and influence. Previous research shows that participation and influence are influenced by the design of the support. Research also shows that the work of the staff is complex and is characterized by a constant balance sheet in that they must both be able to frame and give room for action to persons with intellectual disabilities. For this study, the qualitative interview form has been used. The result shows that an important prerequisite for participation is staff who are flexible and empathic and who want to meet the other person as an equal. Personnel who care and are responsive then also have the opportunity to participate in the other person's life situation, a so-called reverse participation. Participation and influence, however, depend to a large extent on the fact that there is a functioning communication between residents and staff. Basically, participation is not about choosing food or clothing itself but about being seen as a whole and complex person. A person with the same rights and obligations as any other citizen.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om grundsärskollärares perspektiv på kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning samt kunskap om lärarnas eget arbete med att hantera kränkande behandling av dessa elever. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio lärare i grundsärskolan deltog. Genom ett målstyrt urval och utifrån en intervjuguide, intervjuades lärare som arbetat minst ett år med elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden. Det empiriska materialet systematiserades och analyserades med tematisk analys utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Analysen resulterade i fyra teman: uppfattningar, kunskap, kommunikation och uppföljning. Resultat visar att för att identifiera, tolka och agerar vid kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning, beskriver deltagarna att lärarna använder sig av verktyg, som kunskap om sig själva och eleven, kommunikation med eleven, kommunikation inom personalgruppen och med elevens vårdnadshavare, samt uppföljning med elev och personal. En analys av resultatet visar att även kommunikation om styrdokumentens innehåll och vägledning om vad som ska skrivas i anmälan om kränkande behandling skulle kunna läggas till som ett verktyg. Deltagarna beskriver ett omfattande arbete som kräver stort personligt engagemang med ett empatiskt förhållningssätt, där skapandet av relationer upplevs som viktigt. Konsekvenser av kränkande behandling för eleverna beskriver deltagarna är att de blir otrygga och/eller att deras inlärning påverkas negativt men också att reaktion kan utebli om den kränkande behandlingen inte är av fysisk karaktär. Studiens resultat i form av verktyg bör vara användbara inom annan verksamhet än grundsärskolan som exempelvis daglig verksamhet eller LSS-boende.

The care choicesystem and its replacementmodel were introduced in Region Halland in 2007 with the aim of contributing to good quality, continuity, high accessibility but also increased freedom of choice in primarycare for the individual. The aim of this study was to illustrate the experience of qualified healthcare professionals in primary care in Region Halland had regarding the replacementmodel within care choiceselection in relation to individuals with intellectual disabilities. Qualitative survey responses from healthcare professionals in primarycare were analyzed according to the Grounded Theory method. The result identified a main category, a theme, "care needs of individuals with intellectual disabilities are not fully met" and two subcategories "flaws in replacementmodel" and "complex care needs". The theme and its subcategories are described in a table that illustrates the clinical experience of the healthcarestaff regarding how care needs are met for individuals with intellectual disabilities in relation to the replacementmodel. It can be noted that the clinical effects that the replacementmodel in the healthcaresystem generated in terms of continuity and accessibility for individuals with intellectual disabilities have largely been negative. The districtnurse with a leading role in nursing, organization and leadership holds the core competence important to utilize in the pursuit of developing and sustainable care. Healthcare needs to master the responsibility that lies with them so that the care needs of individuals with IF can be fully met. Further research is needed in this area as a basis for the development of the replacementmodel and its clinical significance. / Vårdvalssystemet och dess ersättningsmodell infördes i Region Halland år 2007 med syfte att bidra till god kvalitét, kontinuitet, hög tillgänglighet men även ökad valfrihet inom primärvården för regioninvånarna. Syftet med denna studie var att belysa vilken erfarenhet legitimerad vårdpersonal inom primärvården i Region Halland hade angående ersättningsmodellen inom Vårdval i förhållande till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Kvalitativa enkätsvar från vårdpersonal yrkesverksamma inom primärvården analyserades enligt Grounded Theory. Resultatet vilket identifierats utgörs av kärnkategorin, temat, vårdbehov för individer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses ej fullt ut samt två underkategorier ersättningsmodellen brister och komplext vårdbehov. Temat och dess underkategorier belyser vårdpersonalens kliniska erfarenheter av hur vårdbehov tillgodoses för individer med intellektuell funktionsnedsättning i relation till ersättningsmodellen. Konstateras kan att de kliniska effekter vilka ersättningsmodellen inom vårdvalssystemet genererat gällande kontinuitet och tillgänglighet för individer med intellektuell funktionsnedsättning till stor del utfallit negativt. Distriktssköterskan med ledande roll inom omvårdnad, organisation och ledarskap innehar kärnkompetens viktig att tillvarata i strävan efter utvecklande och hållbar vård. Hälso- och sjukvården behöver bemästra det ansvar som åligger dem så att även vårdbehov hos individer med IF kan tillgodoses fullt ut. Vidare forskning behövs inom området som grund för utvecklandet av ersättningsmodellen och dess kliniska betydelse.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på daglig verksamhet kan fortsätta utveckla sitt arbetssätt och samverkansarbete med andra professionella aktörer för att stödja individer med intellektuella funktionsnedsättningar i deras sexualitet och sexuella identitet. den metod som användes var att genomföra en intervjustudie med personal på olika dagliga verksamheter. den kvalitativa metod som användes för att analysera empirisk intervjudata kallas för tematisk dataanalys och innebär att den transkriberade texten kodades, kategoriserades och delades in i teman som bildade en röd tråd genom hela studien. Avslutningsvis jämfördes den empiriska analysen med tidigare forskning. Resultatet visade att det fanns sex övergripande teman som kunde identifieras i dataanalysen. 1) Behov av samverkan mellan olika professionella aktörer, 2) Ta vara på bredd på utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom personalgruppen, 3) Behov av expertis för att kunna anpassa det individuella stödet, 4) Att som personal förstå hur värderingar och normer visar sig hos deltagarna, 5) Ta vara på situationer som uppstår för att aktualisera frågorna, 6) Anpassning och integritet för deltagarnas skull. Sammanfattningsvis framkom vikten av att man som anställd i en LSS-verksamhet ska vara medveten om sitt uppdrag för att inte riskera att få rollen som terapeut/psykolog när det gäller frågor och områden som andra professionella yrkesutövare ska arbeta med. Kontinuitet i arbetet kring frågor om sexualitet och sexuell identitet är också av stor vikt, likaså kunskapsöverföring kollegor emellan, samt anpassning till de olika individernas behov av stöd, förståelse och möjligheter. Samverkan mellan olika professionella aktörer kan också bidra till att olika verksamheter både hos personalgruppen eller hos deltagarna med intellektuell funktionsnedsättning kan få större förståelse för vilka rättigheter man har som människa med en sexualitet och sexuell identitet i samhället. De teoretiska begreppen sexuella skript och social gemenskap bidrog till att fördjupa analys och diskussion. / The aim of this study was to examine how staff at daily activity-centers can continue their developing-and-cooperation-work with other professional actors to support individuals with intelllectual disability in their sexuality and sexual identity. The method wich was used was that through a qualitative interview study with staff at daily activity centers. The qualitative method that was used for analyzing empirical interview data is called thematic data-analysis, which means that the transcribed text was coded, categorized and split into themes that created a red thread throughout the whole study. The result showed that there were six overarching themes that could be identifyed in the data analysis, 1) needs of cooperation between different professional actors, 2) Take care of level of education and work life experiences within the group of employees in the daily activity-centers, 3) needs of expertise to be able to adjust the individual support, 4) as an employee understand how values and norms present themselves within the group of participants, 5) Take advantage of situations that occur to axtualize the questions, 6) adaption and integrity for the participants sake. In summary the results showed the importance of that an employee in a support-facility should be aware of the work assignment to avoid the risk of becoming a therapist/psychologist when it comes to questions that other professional actors are meant to work with. Continuity in work when it comes to questions about sexuality and sexual identity are of great importance, also knowledge transfers between colleagues and adjustment to the different individuals support needs, cognitive levels and possibilities. Cooperation between different professional actors can also contribute to the fact that different facilities, both within a group of employees or a group of participants with intellectual disability can get a greater understanding which rights you have as a human being with a sexuality and sexual identity in society. The theoretical concepts of sexual scripts and social community contributed to deepen the analysis and discussion.

It has become increasingly common for individuals with intellectual disabilities to choose to have children, but research shows that they often have difficulty assimilating the parental role. Historically society has mainly assumed that it is the intellectual disability that causes deficiencies in the parenting role. In recent decades research has begun to focus on other factors that may influence parenthood. Despite the development of research it does not appear that social work has developed at the same pace. In this qualitative overview study the purpose was to report on the research situation regarding parenting ability of parents with intellectual disabilities and the formal support. The research results are presented through a thematic analysis as parenting ability of parents with intellectual disabilities, the Peter Pan-metaphor, go into parenthood blindly and support for parents with intellectual disabilities. A theoretical connection to the stigma theory and empowerment theory has been made to shed light on how the surrounding structures affect the parenting ability of the intellectually disabled and to provide a deeper understanding and explanation of the study results. The results show that the view of intellectually disabled parents is largely based on dominant societal norms, which in turn lead to consequences for how the formal support measures are designed. The conclusion is that there is a need to focus more on the parents' strengths and abilities rather than their difficulties and incapacities. Thus, to make the support more effective, but also so that professionals and society can give intellectually disabled parents a fair and honest chance to both become and be parents. / Det har blivit allt vanligare att individer med intellektuell funktionsnedsättning väljer att skaffa barn, men forskning visar att de ofta har svårigheter att tillgodogöra sig föräldrarollen. Historiskt sett har samhället huvudsakligen utgått ifrån att det är den intellektuella funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet. De senaste decennierna har forskningen börjat fokusera på andra faktorer som kan tänkas påverka föräldraskapet. Trots utvecklingen av forskningen framstår det inte som att det sociala arbetet har utvecklats i samma takt. I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att redogöra för forskningsläget gällande föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och det formella stödet. Forskningsresultatet presenteras utifrån en tematisk analys som föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, Peter Pan-metaforen, går in i föräldraskapet i blindo och stöd till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. En teoretisk anknytning till stigmateorin och empowerment-teorin har gjorts för att belysa hur de omgivande strukturerna påverkar intellektuellt funktionsnedsattas föräldraförmåga och för att ge en djupare förståelse samt förklaring till studiens resultat. Resultatet visar att synen på intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar till stor del bottnar i dominerande samhällsnormer som i sin tur leder till konsekvenser för hur de formella stödinsatserna utformas. Slutsatsen är att det behövs fokuseras mer på föräldrarnas styrkor och förmågor snarare än deras svårigheter och oförmågor. Detta för att kunna effektivisera stödet, men även för att professionella och samhället ska kunna ge intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar en rättvis och ärlig chans att både bli samt vara föräldrar.

Det finns olika former av samverkan i gymnasiesärskolan. En hel del forskning finns om samverkan mellan professionella i skolan samt mellan lärare och elever men inte lika många som rör relationen mellan elevassistenter och elever. Studiens syfte var att ta reda på hur samverkan mellan elever och elevassistenter upplevs av elever och elevassistenter och hur parterna upplever elevassistentens yrkesroll. Studien genomfördes genom kvalitativa forskningsintervjuer. Sju elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet, hörselskada och/eller synnedsättning samt sju elevassistenter intervjuades. Intervjuerna genomfördes antingen med tal eller teckenspråk. Forskningsfrågorna berör härmed relationen mellan eleverna och elevassistenterna där det kan handla om kommunikationen med elever som har dubbla samt trippla funktionsnedsättningar. Kommunikationen med elever som har hörselnedsättning/dövhet kan ske genom teckenspråk, tecken som stöd eller/och med hörseltekniska hjälpmedel som hörselteknik med t-slinga. Resultatet följs upp med en kvalitativ tematisk analys med stöd av Biestas teori om utbildningens syfte samt Radfords teori om scaffolding. Biestas teori synliggör socialiseringen där eleverna lär sig genom/med assistenterna vilket gör att de vågar utforska 3omvärlden och kan leda till självinsikt och självkännedom även kallad subjektifiering. Radford belyser olika scaffolding-roller: reparationsrollen, stödrollen samt heuristiska rollen. Resultatet visar att elevassistentens arbetsområde är brett vilket speglar elevernas förväntningar och upplevelser av elevassistentens närvaro. Elevassistenten ska ge socialt stöd, pedagogisk samt fokuserande stöttning. Det finns en önskan från en del av eleverna om ett “lära känna varandra”-samtal där eleven diskuterar med elevassistenten om elevens behov. Elevassistenterna nämner oftare än eleverna om elevassistentens samarbete med lärare som en del av yrkesrollen. Några slutsatser är att eleverna skulle kunna få mer inflytande i hur stöttningen ska utformas men trots det så är elevernas och elevassistenternas syn på elevassistentens yrkesroll tämligen samstämmig. Framtida studier kan inkludera lärare, som informantgrupp, då flera elevassistenter ansåg att lärare kan påverka hur elevassistentens yrkesroll kan se ut.

Denna studie har undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomar är mer utsatta för våld än vuxna människor och har man en intellektuell funktionsnedsättning är det större risk att man blir utsatt för sexuella övergrepp. Detta är ett problem som förekommer världen över och kan förebyggas i form av att professionella har rätt kunskap, får handledning och får stöd i verksamheten från bland annat riktlinjer och tydliga rutiner. Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket har landat i olika perspektiv. De perspektiven är professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och offer för sexuella övergrepp. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med tematisk analys visar resultat att det finns brister inom det svenska systemet och vårdkedjan för hur professionella ska arbeta med ungdomar och sexuella övergrepp. Det saknas kunskap, vägledning, styrdokument men också ett intresse från myndigheter att ansvara för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. / This study has examined the perspectives of professionals on sexual abuse and young people with intellectual disability. Young people are more exposed to violence than adults and young people with intellectual disability are shown to be at even higher risk of violence and sexual abuse. This is a problem that occurs worldwide and can be prevented in the form of professionals having the right knowledge, receiving guidance and receiving support in their profession from clear guidelines and routines. The purpose of the study is to examine professionals' perspectives on sexual abuse and young people with intellectual disability, which led to different perspectives. Those perspectives are professionals who work with perpetrators of sexual abuse and victims of sexual abuse. Through semistructured interviews that were analyzed with thematic analysis, the results that show that there are shortcomings within the Swedish system and the care chain for how professionals should work with young people and sexual abuse. There is a lack of knowledge, guidance, governing documents but also an interest from authorities to be responsible for young people with intellectual disability and sexual abuse.

Cygan S & Mulhi V. Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för hälsa och samhälle, 2021. Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som en kognitiv sjukdom som till största sannolikhet är orsakad av en hjärnskada. Hjärnskador kan uppstå på grund av missbildningar, andra sjukdomar hos modern eller barnet. Funktionsnedsättningen kan även uppstå på grund av kromosomavvikelser. Det är av vikt att sjuksköterskan går på special utbildning för att få mer kunskap, förståelse samt att kunna kommunicera och bemöta patienterna på rätt sätt för att ge en förbättrad omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där Cinahl och PubMed användes som databassökningar. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarar syftet. De genomfördes och dataanalyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Omvårdnadsbehovet, sjuksköterskans yrkesprofession samt sjuksköterskans professionella presentation. I omvårdnadsbehovet lyfter författarna delaktigheten i omvårdnaden. Detta genom att inkludera patienterna mer i samband med sin vårdplanering. Det hälsofrämjande behovet är också ett omvårdnadsbehov som patienterna behöver. Mycket fokus läggs på den intellektuella funktionsnedsättning den fysiska hälsan riskerar då att förbises. Att kunna upptäcka, behandla och utvärdera smärta är ytterligare en del av omvårdnadsbehovet som lyfts fram i resultatet. Under den andra rubriken, sjuksköterskans yrkesprofession, benämns kommunikation som ett ämne av vikt då patientgruppen ibland kräver en speciell form av kommunikation från sjuksköterskan för att kunna göra sig förstådd. Under den sistnämnda huvudrubriken i resultatet lyfter författarparet kunskap och erfarenheter. Dessa ämnen har visat sig ha en stor inverkan i sjuksköterskans arbete med patientgruppen. Den sista underrubriken, etik och kulturella skillnader, handlar om att förhålla sig etiskt korrekt i samband med patienter som lider av intellektuell funktionsnedsättning, men även dess anhöriga. Konklusion: Litteraturstudien framför flera olika faktorer som kan förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Det som var utmärkande var att personcentrerad vård och vårdplanering är vad som behövs, vidare ska sjuksköterskor gå på specialutbildning för vidare kunskap, erfarenhet och ha ett öppet sinne för de kulturella aspekterna. Men även att ha en god kommunikation, väl bemötande och attityd gentemot patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa faktorer kommer att förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. / Cygan S & Mulhi V. The care of patients with intellectual disabilites. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2021. Background: Intellectual disability is classified as a cognitive disorder that is most likely caused by a brain injury. Brain damage can occur due to malformations, other diseases in the mother or child. The disability can also occur due to chromosomal abnormalities. It is important that the nurse attends special training to gain more knowledge, understanding and to be able to communicate and respond to patients in the right way to provide improved nursing. Aim: The aim of the study was to investigate which factors are important to take into account when caring for patients with intellectual disabilities. Method: A qualitative literature review was conducted where Cinahl and PubMed were used as database searches. The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that answer the purpose. They were performed and data analysed with content analysis. Results: Three themes were identified: the need for nursing, the nurse's professional profession and the nurse's professional presentation. In the need of nursing, the authors highlighted the participation in nursing. This by including patients more in connection with their care planning. The need of health promotion is also a need for the care that patients need. A lot of focus is placed on the intellectual disability; the physical health risks being overlooked. Being able to detect, treat and evaluate pain is another part of the need for care that is highlighted in the results. Under the second heading, the nurse's professional profession, communication, is referred to as a subject of importance as the patient group sometimes requires a special form of communication from the nurse in order to be understood. Under the later main heading in the result, the author couple highlights knowledge and experience. These substances have been shown to have a major impact on the nurse's work with the patient group. The last subheading, ethics and cultural differences, refers to the importance of behaving ethically in connection with patients suffering from intellectual disabilities, but also suffering of their relatives. Conclusion: The literature review presents several different factors that can improve nursing care for patients with intellectual disabilities. What was distinctive was that person-cantered care and care planning is what is needed, and nurses must attend special training for further knowledge, experience and have an open mind for the cultural aspects. But also to have good communication, good treatment and attitude towards patients with intellectual disabilities. These factors will improve nursing care for patients with intellectual disabilities.

Syftet med denna studie är att belysa läroplanen för gymnasiesärskolan och undervisningen i en klass inom gymnasiesärskolans nationella program ur ett läroplansideologiskt perspektiv.Vidare är syftet att undersöka vilka jämförelser -och eller gränsdragningar som kan göras mellan teori i form av läroplanen och praktik i form av undervisning i en klass på gymnasiesärskolans nationella program.Data har samlats in genom en dokumentstudie av läroplanen för gymnasiesärskolan samt genom observationer av undervisning inom gymnasiesärskolans nationella program. Resultaten av studie och observationer analyseras och diskuteras utifrån Schiros (2013) läroplansideologier.Resultaten visar att läroplansideologier finns både i läroplanen och i undervisningen, samt att de i stor utsträckning korrelerar med varandra, det vill säga de läroplansideologier som är mest synliga i läroplanen i princip är samma som de som är mest synliga i undervisningen. Den läroplansideologi som sammantaget är dominerande i både läroplan och i undervisning är den elevfokuserade.Nyckelord / The purpose of this study is to shed light on the curriculum for upper secondary special education and the education in a class within the upper secondary special education´s national program from a curriculum ideological perspective.Furthermore, the purpose is to investigate which comparisons and or demarcations can be made between theory in the form of curriculum and practice in the form of teaching in a class in the upper secondary special education´s national program.Data has been collected through a document study of the curriculum for upper secondary special education and through observations of teaching within the upper secondary special education´s national program. The results of both study and observations have been analysed and discussed through Schiro´s (2013) curriculum ideologies.The results show that curriculum ideologies exist both in the curriculum and in teaching, and that they largely correlate with each other, ie the curriculum ideologies that are most visible in the curriculum are in principle the same as those that are most visible in teaching. The ideology that all together dominates in both curriculum and in teaching is the student-focused one.