The purpose of this study is to help increase knowledge of using augmentative and alternative communication (AAC) in the music education in compulsory schools for pupils with learning disabilities. The study aims to identify and analyze how this use affects these pupils’ communication and participation, in educational and social context. Three issues are based on the purpose, focusing on: 1) how AAC is used in music education, 2) what possibilities are provided for pupils to use AAC, and 3) what effect this usage has upon the participation and learning of the pupils. This is a qualitative case study, based on one case representing a larger group. The theoretical framework is a communicative relationship-based perspective (KoRP) which assumes that communication, participation and learning are closely connected and interdependent. An established model (the participation model) has been used in the analysis to identify and analyze different aspects of participation. Methods used are direct observations during lessons, and also informal conversations with the teacher. The result shows that AAC is used more by the teacher than the pupils, as indicated in previous research. Time, cooperation and practical conditions seem to affect the possibilities of using AAC in the classroom. The result also shows that AAC is used mostly in teaching, with much less use in creating relationships. Pictures and gestures are most frequently used, however, the result also indicates that music itself is used both by teachers and pupils as an instrument for communication, participation and learning.

In this essay, I examine whether the journal Drama Forum constitutes presupposed perceptions of people with intellectual disabilities. The aim is to examine the discourse of intellectual disability in the Swedish drama teacher’s industry magazine DramaForum. The method I use is discourse analysis and the approach is poststructuralist. The results are analyzed on the basis of Crip Theory, and three themes based on stereotypical assumptions. My conclusion is that Drama Forum visualize intellectual disabilities mostly from one of these themes. I analyze the parent discourse relation to underlying discourses and discuss its relationship to the social practice that is its origin. / I denna uppsats undersöker jag om tidskriften DramaForum konstituerar förgivet tagna uppfattningar av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att granska diskursen kring intellektuell funktionsnedsättning i de svenska dramapedagogernas branschtidskrift DramaForum. Den metod jag använder mig av är diskursanalys och ansatsen är poststrukturalistisk. Resultatet är analyserat med utgångspunkt i Crip Theory, och tre teman som bygger på stereotypa antaganden. Min slutsats är att DramaForum framställer intellektuell funktionsnedsättning till största del utifrån ett av dessa teman. Jag analyserarar den överordnade diskursens förhållande till underliggande diskurser samt diskuterar dess relation till den sociala praktik som är dess ursprung.

The study aims to uncover social workers understandings of substance use (SU) among people with intellectual disabilities (ID) and ways in which social work with this group should be carried out.  Previous research has asserted that people with ID use drugs to a lesser extent, and therefore experience less drug related issues in general compared to the general popuation. However, people with ID experience more severe consequences from SU than others. Evidence for specific methods for working with this group is scarce.  The theoretical framework for this thesis is first based in the social model of disability. This enables the use of Goffmans symbolic interactionism with an emphesis on his theories of social roles. The last piece to the theoretical framework is cooperation theory which assists in analysing the themes of issues in cooperation that professionals express.  The thesis is carried out through semi-structured interviews with 6 interviewees, chosen through a combination of strategic- and snowball selection methods. The results are analysed thematically. Three main themes emerge from the empirical data: social factors, matters of cooperation between professionals and their organizations and communication styles between professionals and people with ID.  The main findings of the thesis is first: that Swedish research on the topic is practically non-exictent. Second: that effective methods are developed by professionals such as writing and drawing to enhance communication and that this knowledge is not transferred and expanded upon. Third: that professionals view SU among people with ID as caused by a need for social inclusion which they get from SU. / Undersökningen syftar till att ådagalägga socialarbetares förståelse av drogbruk bland personer med intellektuellt funktionshinder (IF) och hur socialt arbete med denna målgrupp bör utföras.  Tidigare forskning har visat att personer med IF använder droger i lägre grad, och därför erfar mindre drogrelaterade problem än befolkningen i övrigt. Personer med IF erfar dock allvarligare konsekvenser av sitt drogbruk än andra. Forskningsunderlaget för behandlingsmetoder är tunnsått.  Uppsatsens teoretiska utgångspunkter börjar i det sociala funktionshinderbegreppet som möjliggör användandet av Goffmans symboliska interaktionism med fokus på hans teori om sociala roller och masker. Slutligen används samverkansteori för att analysera samverkansrelaterade problem som framkommer i socialarbetares utsagor.  Undersökningen utförs som semistrukturerade intervjuer med 6 intervjupersoner som valts i kombinerad strategisk urvalsprocess och snöbollsurval. Empirin analyseras sedan tematiskt.  Tre huvudsakliga teman framkommer i empirin: sociala faktorer, samverkan mellan organisationer och professionella och kommunikation mellan professionella och personer med IF. Uppsatsen kommer fram till tre slutsatser. 1: Att svesnk forskning på ämnet saknas. 2: Att effektiva metoder för att arbeta med målgruppen så som att ritprata utvecklas i verksamheter men att denna kunskap inte förs vidare i organisationer över tid eller mellan organisationer och att denna kunskap behöver tas till vara och vidareutvecklas till arbetsmetoder. 3: Att socialarbetare ser drogbruk bland personer med IF som en konsekevens av ett behov av social tillhörighet.

Förevarande studie hade som syfte att genom en scoping-review sammanställa en översikt av forskningsläget kring föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ur ett föräldraperspektiv. Resultatet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys och analysen utgjordes av teoretiska kopplingar till teorierna stigma samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever utmaningar i sitt föräldraskap så som upplevelser av att bemöta fördomar, maktlöshet samt utanförskap. Studiens resultat visade också att föräldrarna hade ett behov av stöd i sitt föräldraskap men att de haft negativa upplevelser av det. Studiens slutsats konstaterar att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning idag inte har rätt förutsättningar för att bedriva sitt föräldraskap med framgång. Det sociala arbetets praktik är i behov av bättre bemötande och mer kunskap om intellektuell funktionsnedsättning generellt och föräldraskap med intellektuell funktionsnedsättning i synnerhet. Föräldrarnas upplevelser måste synliggöras och stödinsatserna måste effektiviseras för att skapa bättre förutsättningar för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning att lyckas i sitt föräldraskap. / The aim of the present study was to, through a scoping-review, compile an overview of the research landscape concerning parents with intellectual disabilities from a parental perspective. The results were analyzed using qualitative content analysis, incorporating theoretical connections to the concepts of stigma and social support. The findings revealed that parents with intellectual disabilities face challenges in their parenthood, such as encountering prejudices, powerlessness and social exclusion. The study`s results also indicated that these parents have a need for support in their parenting, but that they had negative experiences with it. The study concludes that parents with intellectual disabilities currently lack the necessary conditions to successfully engage in parenting. Social work practice needs improved responsiveness and greater understanding of intellectual disability in general and parenting with intellectual disability in particular. The experience of parents must be brought to light and support interventions need to be streamlined to create better conditions for parents with intellectual disabilities to succeed in their parenting.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig litteratur undersöka tillgängliga interventioner som används av professionella i arbete med vuxna individer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller autism med problemskapande beteenden samt effekten av dessa interventioner och hur de påverkat brukare. Studien genomfördes med en kunskapsöversikt, en s.k. scoping study, av 18 artiklar samt tematisk analys. Sammanfattningsvis har studien visat på att kostnadseffektiva strategiska interventioner som tar hänsyn till såväl behandlingsimplikationer som livskvalitet meningsfullt och holistisk vis. Liksom att brukarna som får lättförståeliga interventioner att förhålla sig till och som påverkar problemskapande beteende positivt ökar både begripligheten och hanterbarheten för brukarna vilket går hand i hand med såväl lågaffektivt bemötande som tydliggörande pedagogik. Liksom att interventioner som används i arbetet med problemskapande beteenden inte nödvändigtvis behöver fokusera på brukarnas beteenden för att vara effektiva. / The aim of this study is to examine available intervention methods, based on contemporary scientific literature, used by professionals in their work with adults with intellectual disabilities and/or autism with challenging behaviors, as well as their effectiveness and impact. This study consists of a scoping study of 18 articles, accompanied by thematic analysis. This study has shown that cost-effective strategic interventions that consider both treatment implications as well as quality of life are meaningful and holistic. Users who receive easy-to-understand interventions, which positively affect challenging behaviors, increase both the comprehensibility and manageability of users, which goes hand in hand with low-affective treatment and TEACCH. The study also demonstrates that interventions used in the workplace regarding challenging behaviors do not necessarily need to focus on the users' behaviors in order to be effective.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning påverkas och upplever att det är att leva med ett syskon med en funktionsnedsättning. Studien utförs som en kvalitativ litteraturstudie i form av en scoping-review. 15 vetenskapliga artiklar identifierades och sammanställdes utifrån tematisk analysmetod. De vetenskapliga artiklarna analyserades efter Goffmans teori om stigma, Eriksons utvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Resultatet visade att barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning behöver göra anpassningar och kompromisser i sin vardag relaterat till syskonets svårigheter och behov av anpassningar. Flertalet sociala konsekvenser identifierades då barnen sällan vågade bjuda hem vänner samt valde att stanna hemma för att inte riskera att bli mobbad eller retad på grund av sitt syskon. Många av barnen behövde ta ett stort ansvar för sitt syskon i en tidig ålder vilket resulterade i att de mognade snabbare än andra jämnåriga. Det framkom även att barnen utvecklade positiva egenskaper som empati, tålamod och acceptans. / The aim of this study is to investigate how children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability experience their everyday life and how it has affected them. The study is conducted as a qualitative literature review as a scoping review. Fifteen scientific articles were identified and compiled using thematic analysis methods. The scientific articles were analyzed based on Goffman's theory of stigma, Erikson's developmental theory, and Bronfenbrenner's ecological systems theory. The results showed that children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability need to make adjustments and compromises in their daily lives related to their sibling's difficulties and need for adaptation. Several social consequences were identified, as the children rarely dared to invite friends home and often chose to stay at home to avoid the risk of being bullied or teased because of their sibling. Many of the children had to take on significant responsibilities for their sibling at an early age, which resulted in them maturing faster than their peers. It also emerged that the children developed positive qualities such as empathy, patience, and acceptance.

The aim of this qualitative study is to explore how staff members within daily activities forpeople with intellectual disabilities experience and implement the right to self-determination.Through in-depth interviews and thematic analysis, the study aims to understand thechallenges and facilitators that influence staff members' attitudes and behaviors towardspromoting client autonomy. Data from six staff members working in daily activities havebeen analyzed using Michel Foucault's power-theory, Miranda Frickers theory abouthermeneutical injustice and empowerment theory. Findings reveal a complex interplay ofpersonal thoughts, organizational structures, and client needs shaping the way autonomy isunderstood and practiced. Key themes include empowerment through choice-making, barriersto autonomy fulfillment, and the need for supportive environments. An overall conclusion ofthe study is the importance of training and ongoing support for staff in enhancing theautonomy of individuals with disabilities. Implications for policy and practice underscore thenecessity of creating inclusive and empowering environments that embrace and prioritizeindividual autonomy.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare görs delaktiga i den utredningsprocess som ska bedöma om deras barn ska mottagas i anpassad grundskola.  Forskning visar dock att vårdnadshavare inte alltid inkluderas i processen, utan känner sig maktlösa, frustrerade och exkluderade. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares upplevelser av delaktighet kring utredningsprocessen till mottagande i anpassad grundskola för sitt barn. Studiens två frågeställningar fokuserar på hur vårdnadshavare upplever delaktighet i processen både som helhet och de olika delarna, samt vilka faktorer som påverkar vårdnadshavares upplevelser av delaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare har genomförts, med en fenomenologisk utgångspunkt. Vid analysen har Giorgis modell använts, för att tolka, urskilja och tematisera svaren. Resultatet visar att 60 % av vårdnadshavarna har upplevt delaktighet i processen som helhet, och kring de olika delarna har graden av delaktighet varierat. De påverkansfaktorer som identifierats är förförståelse, maktbalans och beslut, relation, kommunikation, bemötande och samsyn. Slutsatsen är att vårdnadshavares delaktighet inte är självklar, och att det finns mycket kvar att utveckla. En ökad förståelse för vårdnadshavares perspektiv skulle kunna leda till ökad delaktighet och bättre samverkan, något som skulle främja barnets skolgång. / The school´s governing documents points out the importance of guardians being involved in their child´s admission to an adapted primary school. Research shows that guardians are not always included in the process, but feel powerless and exkluded. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about guardian´s experience of participation in the investigation process for their childs´ reception in an adapted primary school. The study´s two questions focus on how guardians experience participation in the process both as a whole and the various parts, as well as which factors influence guardians´ experiences of participation. The study is a qualitative interview study where ten semi-structured interviews with guardians have been conducted, with a phenomenological starting point. In the analysis, Giorgi´s model has been used to interpret, distinguish and thematize the answers. The result show that 60 % of the guardians have experienced participation in the progress as a whole, and different degrees and types of participation have been experienced around the different parts. The influence factors identified are pre-understanding, balance of power and decisions, relationship, communication, treatment and consensus. The conclusion is that guardians´participation is not self-evident, and that there is still much to develop. An increased understanding of the guardian´s perspective could lead to better collaboration, something that promotes the child´s schooling.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities. / I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.