Varje dag ser vi en kraftig marknadsföring av olika spel på marknaden, därolika typer av spel har egna program, reklam som sänds på de bästasändningstiderna och populära ungdomsprogram är sponsrade av olikaspelbolag. Spelmarknaden försöker locka spelare med höga vinster, vilketleder till att kunderna återkommer i hopp om att vinna. Spelbolagen försökertillfredställa kundernas behov genom att få kunderna att bli lojala tillföretaget. Dagens spelmarknad har utvecklats vilket har gjort attspelbranschen har blivit mer beroende av tekniken. Den nya teknologin harbidragit till en stor kontaktenhet mellan företag och konsumenter som gerföretagen en möjlighet att hitta nya sätt att möta kundbehoven på.Vår undersökning handlar om vilka faktorer som är betydelsefulla för attreducera gapet mellan förväntningar och upplevelser för spelprodukter samten jämförelse mellan Svenska Spel och utländska aktörer. Vi har ävenundersökt hur utvecklingen av teknologin har påverkat utbudet av spel, därundersökningen har utförts genom en kvalitativ studie, där intervjuerna hargjorts med Svenska spel, Betsson och Unibet.De slutsatser vi har kommit fram till är att budskapet i reklamen är det somkan reducera gapet mellan upplevelse och förväntningarna genom attreklamen ska vara trovärdig på det sättet att kunderna vet att det finns enmöjlighet att vinna. Skillnaden mellan Svenska spel och de utländskaaktörerna är att Svenska spel är statligt reglerad, anledningen till monopoletär att det uppfyller sociala skäl då pengar går tillbaka till samhällsnytta. Deutländska aktörerna är privatägda och då går pengarna tillbaka tillaktieägarna. Internetanvändandet har blivit en del av människans vardag ochspelbolagen har gjort det bekvämt för kunderna då de kan sitta hemma ochanvända deras tjänster på nätet. Att de är tillgängliga för sina kunder dygnetrunt bidrar till att de kan skaffa sig nya kunder. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Leken är viktig för barns utveckling och välbefinnande. Då och då händer det att barn hamnarutanför leken i förskolan – de får inte tillgång till lekens många positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha många olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar då förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lägen därde stänger eller stängs ute från leken och i lägen där de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag använt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjälp av Erving Goffmans teori om deterritorier människor gör anspråk på, samt William Corsaros teori om tillträdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lägen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation – såsom kroppsspråk och kommunikativahandlingar. De olika formerna av kommunikation flätas samman och används i kombinationmed varandra i de situationer där barn utesluter eller bjuder in varandra i leken. Dekommunikativa handlingarna uttrycks i de strategier barnen använder för att få tillgång tillleken, samt i hur de gör anspråk på olika territorier. Just hur hårt barnen håller på sina anspråkär avgörande för om en gemensam lek kan uppstå. Villigheten att avstå ifrån ensamrätten tillleksaker eller utrymme möjliggör lek.

BAKGRUND: Vi har beskrivit vad Kiwimetoden innebär och var den har sina rötter.Vi har skrivit allmänt om språkutveckling samt tidigare forskningkring läsinlärning. Undersökningens teoretiska ram består avVygotskijs sociokulturella perspektiv och Deweys demokratiskaperspektiv.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka en specifikundervisningsmetod för språkinlärning. Vi har valt att avgränsaspråkinlärningen till att gälla läsinlärning. Den undersökningsmetod vivalt att undersöka kallas Kiwimetoden.METOD: Studien är en kvalitativ fallstudie med inspiration från denetnografiska metoden. Som datainsamlingsverktyg har vi använt ossav intervju och observationer. Resultatet presenteras i olika teman.RESULTAT: Vi har sett att Kiwimetoden innefattar olika läsmoment, där olikafokus belyses för att göra eleverna mer medvetna över sin läsning. Vihar även sett att när man arbetar med Kiwimetoden innefattar det ensärskild inlärningsfilosofi som kräver att man arbetar utifrån en visstyp av organisation i klassrummet.

BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptäckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fångas upp och bli till rika lärandemiljöer inom området. För att nå dit krävs ett tillåtande klimat där barnen uppmuntras att utforska sin närmiljö. Pedagogens roll är en viktig faktor där produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och på så sätt nå det syfte som verksamheten eftersträvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade på kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrån etnografisk ansats, där jag som forskare har valt att vara aktiv på fältet genom att inta rollen som deltagande observatör. Nio barn har medverkat i studien, indelade i tre grupper utifrån respektive förskoleavdelningar. Under laborationerna har jag observerat barnens aktioner och spelat in de samtal som aktiviteten genererat.ResultatResultatet visar en variation i förskolebarns sätt att agera, reagera och resonera vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment. Detta synliggörs bland annat genom skillnaden i graden av intensitet hos varje enskilt barn. Gemensamt för alla barn tycks vara deras förmåga att helhjärtat gå in i utforskandet och på så sätt stänga ute intryck från omvärlden. Fantasi, kreativitet och nyfikenhet illustreras som i sin tur visar på hur glädjen infinner sig hos barnen vid utforskandet. / Program: Lärarutbildningen

Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt i samspelet, bemötandet och konflikter mellan barn i den fria leken på förskolan. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de yngre barnen interagerar med varandra och hur konflikter uppstår samt hur dessa hanteras av barnen i den fria leken på förskolan. De forskningsfrågor vi undersökte var:  Hur samspelar de yngre barnen med och bemöter varandra i den fria leken?  Vad kännetecknar de yngre barnens konfliktsituationer i den fria leken?  Hur hanterar de yngre barnen konflikter som uppstår i den fria leken? Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet då vårt fokus är barns interaktion, bemötande, konfliktsituationer samt verbal- och ickeverbal kommunikation såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck. För att genomföra denna studie förhöll vi oss till en mikro– etnografisk metod då vi ville förstå barns perspektiv och därför tillbringade vi tid ute på fältet på förskolorna och genomförde partiellet deltagande observationer via fältanteckningar. Studien genomfördes på två förskolor och det ingick totalt 24 barn i undersökningen. Vi kom fram till vårt resultat genom att vi analyserade våra observationsbeskrivningar utifrån en tematisk analysmetod vilket gjorde att vi kunde se mönster i barnens interaktion och konfliktsituationer. Sammanfattningsvis visade resultatet att barn använder sig av sin sociala kompetens och olika sociala verktyg för att interagera med varandra såsom verbal- och ickeverbal kommunikation till exempel skratt, leenden, ögonkontakt och kroppslig kontakt. Resultatet visade också att barnen använde sig av sin verbala- och ickeverbala kommunikation för att ta kontakt med pedagoger för att sedan använda sig av deras stöd i att att hantera konflikter i den fria leken. Detta har betydelse för vår studie då vårt problem var att undersöka barns interaktion, samspel och bemötande i den fria leken, för att ta reda på hur konflikter uppstår och om våld ofta förekommer i deras hantering av konflikter eller om andra konflithanteringsmetoder är mer förekommande hos barnen.

Syftet med denna studie är att undersöka huvuddomarnas strategier och roller i utövandet av domarskap på fotbollsmatcher i förhållande till varandra och till spelarna, med särskild fokus på hur de uppträder och agerar i matchsituationer. Studien har utförts genom en etnografisk metodansats med tio icke-deltagande observationer och lika många intervjuer av fotbollsdomare i vår strävan att besvara studiens frågeställningar. Som teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Goffman dramaturgiska perspektiv samt Charons syn på social interaktion, rollövertagande och ritualer. Dramaturgin hos fotbollsdomare har inte studerats tidigare, och med denna studie vill vi därmed tillföra en dramaturgisk synvinkel på hur fotbollsdomare utövar sin yrkesroll. Studiens resultat visar att verbal samt ickeverbal kommunikation förekom främst under fotbollsmatchens gång samt att domarna hamnade i konflikter på fotbollsplan vilket bidrog till att de valde att ta på sig olika roller för att lösa dessa konflikter. Studiens resultat visar även att fotbollsdomarna använder sig av ritualer i sina förberedelser inför och under fotbollsmatch.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen då de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Läroplanerna tas även upp eftersom det är styrdokument som verksamma pedagoger är skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att få svar på vårt syfte. Löpande protokoll användes som verktyg för att få med så mycket information som möjligt under observationerna. Två olika grupper med barn deltog i observationerna, en grupp i förskolan och en grupp i förskoleklass för att få en större bredd i vår insamlade data.ResultatResultatet visade hur barnen interagerade med varandra i den fria leken. Barnen skapade sina egna lekar utifrån sina intressen och erfarenheter och delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Kommunikationen mellan individerna skedde både verbalt och icke verbalt. / Program: Lärarutbildningen

Det här examensarbetet handlar om hur interaktion i en historisk utställningsmiljö upplevs av besökarna och hur man med hjälp av symboler av sinnena kan kommunicera de interaktiva möjligheterna. Arbetet lyfter även fram hur symbolerna kan förtydliga en redan formgiven utställning så att det rumsliga syftet framhävs. Denna studie är skriven inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Besökarnas missförståelse för vad de ska interagera med i utställningarna på Västmanlands läns museum är det praktiska problemet som ligger till grund för studien. Syftet med studien är att studera vilka faktorer som ligger till grund för hur man som besökare läser av en miljö och förstår dess interaktiva möjligheter samt hur man med hjälp av symboler för sinnena kan kommunicera möjligheterna för att bidra till en ökad förståelse hos besökarna för vad de kan göra i utställningarna. Problemet har undersökts med hjälp av teorier om synintryck och den mentala bilden, interaktion och affordance, samt kommunikation. De metoder som har använts för att samla in empiri är via rumslig analys, innefattande platsanalys, observation och intervju. Andra metoder som används är en intervju med museipersonal samt ett användartest. Platsanalysen visade att museet varierade i sitt sätt att kommunicera de olika interaktionsmöjligheterna vilket observationen bekräftade i och med att besökare inte uppfattade alla delar i utställningen. Studien har resulterat i ett designförslag på hur kommunikationen genom symboler av våra sinnen kan öka förståelsen för vilka möjligheter en besökare har i interaktionerna. / This study is about how interaction in a historical exhibition is experienced by the visitors and how to communicate the interactive possibilities with the help of symbols of the senses. It will also focus om how the symbols can clarify an already designed exhibition so that the spatial purpose is featured. The study is written in the subject information design with a focus on spatial design. The practical problem the study is based on is the exhibitions at Västmanlands läns museum, where the visitors misunderstand what they can and can´t interact with. The purpose of the study is to examine what factors are the basis for how visitors read an environment and understand their interactive possibilities. The study also examines how to use the symbols of the senses to communicate these opportunities to contribute to increased understanding of the visitors for what they can do in the exhibitions. The theories that are used in the study are centered on visual perception and the mental image, interaction and affordance, as well as communication. The methods used to collect empirically are spatial analysis, including analysis of the place, observation and interview. Other methods used are an interview with museum staff and a user test. The location analysis showed that the museum varied in its way of communicating the various interaction possibilities which the observation confirmed as visitors did not perceive all parts of the exhibition. The study has resulted in a design proposal on how communication through symbols of our senses can increase understanding of what possible interactions a visitor has.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om translanguaging som pedagogiskt verktyg.  Mer specifikt syftade arbetet till att se i vilken utsträckning translanguaging förbättrade interaktionen mellan eleverna och hur eleverna upplevde translanguaging. Studien utfördes i ett engelsktalande land i en undervisningsform som kallas kompletterande undervisning i svenska som erbjuds svenska barn och ungdomar som bor utomlands. I studien användes strukturerade observationer med ljudinspelning under två arbetsmoment samt semistrukturerad fokusgruppintervju med sex elever om hur de upplevde det nya arbetssättet med translanguaging. Det framgick att eleverna använde sig av sina språkliga resurser, det vill säga både svenska och engelska, när de löste uppgifterna i klassrummet. Eleverna ansåg också att translanguaging underlättade arbetet: De hjälpte och fick hjälp av varandra i grupparbetena. Däremot ansåg eleverna inte att interaktionen dem emellan hade ökat till följd av translanguaging.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers interaktion och användning av sina språkliga resurser i grupparbeten om texter på svenska. Eleverna var mellan 15 och 18 år och deltog i kompletterande svenskundervisning i utlandet. Eleverna samarbetade i smågrupper för att försöka nå en djupare förståelse av två texter. I studien användes officiell translanguaging som ett experimentellt inslag. Detta innebar att eleverna ombads diskutera en av texterna på engelska, majoritetsspråket i landet och sitt starkaste språk. Genom ljudinspelade observationer, dokumentanalys och gruppintervjuer undersöktes elevernas interaktion och användning av sina två förstaspråk, engelska och svenska. Interaktionen studerades ur ett sociokulturellt perspektiv och språkanvändningen analyserades ur ett translanguaging-perspektiv genom en heteroglossisk lins. Resultatet visar att elevernas interaktion hjälpte dem att förstå både ord och innehåll. Nära förknippat med interaktionen var elevernas språkanvändning som också bidrog till den djupare förståelsen av texterna. Genom elevernas flexibla användning av sina språkliga resurser effektiviserades förståelsearbetet. Eleverna översatte åt båda hållen för att förklara ord och mer detaljerat beskriva karaktärerna i texterna. När eleverna, i det experimentella inslaget, diskuterade en text på engelska ökade intensiteten i interaktionen och några elever talade mer och eleverna kom djupare in i textens värld. Mindre avancerade elever fick stöttning och blev också mer inkluderade i grupparbetet.