Detta arbete handlar om hur ljud kan fungera som vägledning i ett spel. Bakgrunden presenterar hur ljud och bild arbetar tillsammans samt hur olika lyssningssätt kan kategoriseras. Problemet som undersöktes var om ljud som är kopplade till objekt i ett tredjepersonsspel kan vägleda en spelare.För att få svar på denna fråga skapades tre versioner av en prototyp där testpersonerna som delades in i tre grupper skulle lösa ett problem. Problemet var att de ska ta sig över en flod genom att slå på kor, där skilnaden mellan prototyperna ligger i ljuden av interaktionerna med korna. Resultatet av undersökningen visar att ljud vars syfte är förklara objekts funktioner hjälper att vägleda en spelare att lösa ett problem. Det framtida arbete som utgår från detta föreslår att detta kan appliceras vid utveckling av spel för att inkludera ljuddesignen mer när det komer till att designa banor och problem.

Syftet med studien var att undersöka hur bolleken utformade sig under elevers fria lek på två olika fritidshem i södra Sverige. I studien deltog totalt 48 elever, 20 av deltagarna var flickor och 28 var pojkar och samtliga deltagare tillhörde årskurs ett. Deltagarna i studien valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och studien har tagit sin utgångspunkt från den kvalitativa forskningsstrategin, med inspiration från etnografin som forskningsmetod. Studiens empiri kommer från deltagande observationer av elevers bollek. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visade att bolleken skilde sig om en vuxen var med som deltagare. Beroende på tidpunkt och omgivande miljö varierade bollekandet bland eleverna som observerats. Bolleken förekom i olika varianter, oftast på konstruerade platser som var avsedda för viss typ av bollek, till exempel i bandyrinken eller på fotbollsplanen.

Studier kring ljud och dess upplevelser tenderar att förhålla sig till grafiska element, där ljudet fungerar som en form av komplement till de visuella handlingar för att förstärka det som inträffar i spel. Symbiosen mellan grafik och spel utgår ifrån att dessa har definierade roller som de alltid behöver förhålla sig till och fungerar som en förutfattat mall över hur den ena ska agera gentemot den andra. Denna studie ämnar att behandla en jämförelse av två ljudläggningar med olika perspektiv, där den ena ljudläggningens förhållningssätt har fokus på att inte binda sig till konkreta, grafiska moment som sker i spelet och den andra ljudläggning ska följa stereotypiska angreppssätt till ljuddesign. Studien har tillämpat en spelprototyp som gestaltas genom ett matlagningspel där respondenter får dra ingredienser och lägga dessa inom ett område; för att på eget bevåg utforska spelets detaljer och avgöra vilka moment som är berikande för spelupplevelsen.

I förskolan sker ständiga möten mellan människor och den tidigare forskningen i vår studie visar att pedagoger med sitt förhållningssätt och sin kompetens avgör kvaliteten på verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 6) lyfts det fram att de vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och att vi vuxna är viktiga förebilder för barnen. Syftet med vår studie är att synliggöra olika förhållningssätt, det vill säga attityder och agerande hos förskolans pedagoger i deras möten med barnen. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av observationer och skriftliga intervjuer som metod. De frågeställningar som väglett oss i vår studie är: Vilka olika förhållningssätt kan urskiljas hos pedagogerna och vad anser pedagogerna själva kan påverka det egna förhållningssättet? Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt i stor utsträckning kan ses som en god förebild till barnen där de är närvarande, lyhörda och engagerade i mötet med barnen. Något som påverkar pedagogernas förhållningssätt är enligt dem själva det egna måendet, aktuell arbetsbelastning och möjlig tid till reflektion.

Syftet med denna studie var att se om måltiden i förskolan kan ses som en språkfrämjande och pedagogisk aktivitet som leder till barns lärande. För att undersöka detta har observationer med ljudinspelning samt fältanteckningar gjorts på två olika förskolor. Den insamlade empirin har sedan analyserats och presenterats med hjälp av fyra forskningsfrågor.   Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med synen att lärande sker i samspel med andra människor och språket ses som en viktig artefakt. Resultatet i denna studie visade att många samtal skedde vid måltiderna med ett varierat innehåll. Dock var det vanligt förekommande med samtal om maten, rutiner och regler. Samtal om aktiviteter som skett på förskolan och andra, för barnen, aktuella händelser samtalades det också om. Vissa skillnader fanns mellan de yngre och äldre förskolebarnen. De yngre imiterar och upprepar ofta varandra medan de äldre barnen oftare deltar i gemensamma samtal. Pedagogerna visade sig också vara viktiga för att samtal och interaktion skulle kunna ske. Av den anledningen är det av vikt att ha utbildad personal för att kunna upprätthålla en god pedagogisk kvalitet med lärande i fokus i förskolans verksamhet.

Tidigare forskning antyder att pedagogers närvaro under bildaktiviteter är betydelsefullt för barns interaktioner. Problematiken ligger i att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet där vi av tidigare erfarenheter sett att pedagoger ofta väljer att styra barn i deras bildskapande, vilket medför att barn begränsas i bildskapandet. Syftet med studien är att undersöka hur barn interagerar med varandra samt hur deras handlingar framträder under bildaktiviteter. Följande frågeställningar är tänkta att precisera syftet för studien: Vad kännetecknar barns deltagandemönster under bildaktiviteter? Hur medierar artefakterna barns handlingar mellan varandra? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för föreliggande studie är det sociokulturella perspektivet, där mediering sker i interaktion mellan människor samt genom olika former av interaktion. Det vill säga verbal interaktion och icke verbal interaktion. Studien har genomförts på två förskolor i södra Sverige, där vi videoobserverat barn i fyra och femårsåldern. Materialet har därefter transkriberats samt analyserats med stöd av interaktionsanalys. Resultatet av studien visar på att barn interagerar under bildaktiviteter på olika sätt, till exempel genom att bjuda in varandra till dialoger kring bilderna eller utesluter varandra genom att gruppera sig. Resultatet pekar även på att konkurrens uppstår mellan barn då de konkurrerar om samma material. Studiens slutsats visar att barns deltagandemönster kännetecknas av inkludering och exkludering där dessa framställs av olika karaktärer, så som: försköning, samarbete, engagemang med flera. En ytterligare slutsats är att artefakterna möjliggör för barns interaktioner genom exempelvis samtal kring bilderna, samt bristande material begränsar barns interaktioner.

This essay presents a qualitative study of how an interactive audio guide can influence the experience of art in an art museum. The study was performed at Moderna Museet in Stockholm, by testing the audio guide of Moderna Museet and two self-produced audio guides at the exhibition Samlingen. Observation studies combined with interviews were conducted to understand how the visitors are using the audio guides and what advantages and disadvantages the different design parameters had. The results showed that there where specific advantages and disadvantages within the different parameters. It also indicated that an audio guide should not contain too much or too little interaction and should thereby concentrate on frictionless operating. A usage that was cancelled resulted in making the user feel misplaced and unwilling of understanding the art. When the usage was frictionless, the audio guide also served mediating and contributed to the overall experience. / Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie av hur en interaktiv audioguide kan påverka upplevelsen av konst på ett konstmuseum. Studien utfördes på Moderna Museet i Stockholm, genom att testa Moderna Museets audioguide och två versioner av en egenutvecklad audioguide på utställningen Samlingen. Djupgående studier där observationer kombinerat med intervjuer gjordes för att skapa förståelse för hur besökare använde audioguiderna och vilka för- samt nackdelar de olika designparametrar i dessa hade. Resultatet innehöll data där specifika för- och nackdelar med de olika parametrarna kunde identifieras. Framförallt framgick det att en audioguide inte bör innehålla varken för mycket eller för lite interaktion, utan bör fokusera på att fungera friktionsfritt. Ett användande där avbrott skedde resulterade i att användaren kände sig bland annat malplacerad och oförstående inför konsten. Ett friktionsfritt användande bidrog till att audioguiden fungerade medierande och bidrog till en helhetsupplevelse.

Studiens syfte är att skapa kunskap om strategier som lärarna använder under lektionerna för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka strategier använder lärarna mest för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen? Och Vilka fördelar och nackdelar har, enligt lärarna, dessa strategier? För att få svar på forskningsfrågeställningarna användes kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex spansklärare i högstadiet. Intervjuernas resultat ger en helhetsbild av olika strategier som sex spansklärare använder mest för att främja den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen. Dessutom förklaras fördelar och nackdelar som dessa strategier har, enligt lärarens berättelser. Resultaten visar att genom att använda olika strategier kan den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen främjas. Sammanfattningsvis kan sägas att studien anses tillföra information som kan vara till nytta för alla lärare som undervisar i spanska (L2) och moderna språk i allmänhet.

Sammanfattning Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.   För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.   Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.   Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till. Redovisningen visar på hur det sociala samspelet kan se ut i en utom- och inomhusmiljö. Det har framkommit att barnen uppvisar både positiva och negativa beteenden i deras lek. Gruppkonstellationerna har sett någorlunda lika ut utomhus som inomhus, men det sociala samspelet har skiljt sig beroende på var barnen har befunnit sig. Olika faktorer som miljön och dess tillgångar har visats spela roll i hur barnen samspelar med varandra. Inomhus samspelar barnen utifrån material, normer och regler medan de utomhus får större möjligheter till att utveckla sin fantasi. / Program: Lärarutbildningen