<p>Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.    Slutsatsen blev att ju mer medvetna lärarna är om andra­språkselevernas språk­utveckling och vilken förmåga de har att skapa ett gott interaktionistiskt lärande­klimat, desto bättre blir förutsättningarna för elever att tillägna sig ett andraspråk.</p>

<p>Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.</p>

<p>Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer. Samtalen har transkriberats och analyserats enligt principer från Conversation Analysis. Studien har identifierat tre typer av situationer då kvinnan använder sig av skratt: skratt vid anomi, skratt vid genans samt skratt vid skämt. Det har visat sig att hon skrattar dels för att kompensera svårigheter med tal men även vid helt vanliga humoristiska situationer som vilken person som helst. Många av de tillfällen där Maja skrattar ignoreras eller får inte ett skratt som respons.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa.</p><p>Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på</p><p>lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att</p><p>lära sig genus i klassrumssituationer.</p><p>Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i</p><p>Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en</p><p>av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika</p><p>lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande</p><p>observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande</p><p>anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och</p><p>kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har</p><p>främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat</p><p>dessa med annan litteratur.</p><p>Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön</p><p>i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i</p><p>dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än</p><p>kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos</p><p>lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.</p>

<p>Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i åldrarna 9-12 år, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen är en del i projektet ’Unga nätkulturer’ som finansieras av KK-stiftelsen.</p><p>Metod:  I studien har vi tillämpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.</p><p>Resultat: Barns drömsajt består av kommunikation, interaktion (främst i form av olika spel), design och personlighet. Det är viktigt för dem att de kan göra något mer än ”bara” läsa.</p>

<p>I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där.</p><p>Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola.</p><p> I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek.</p><p>Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i två och tre årsålder gör för att vinna tillträde till lekar som redan påbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tillträdesstrategier gör det möjligt att förstå hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tillträden när de vill bli delaktiga i lek i förskolan.</p><p>I undersökningen ingår elva barn mellan två och tre år och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, där ett etnografiskt inspirerat tillvägagångssätt nyttjas. Datamaterialet analyseras således utifrån ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tillträdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg – dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren.</p><p>Resultatet visar att barn i två och tre-årsåldern, i likhet med äldre förskolebarn, använder sig av strategier för att vinna tillträde till pågående lekar. Resultatet visar också att några barn använder strategier mycket medvetet och de barnen nyttjar också flera följande strategier eftervarandra. Medan andra barn inte nyttjar strategier reflekterande, de barnen använder oftast samma strategi gång på gång även om de gång efter annan blir avvisad och inte lyckas med tillträdet. Resultat visar på både varaktighet men också på vandringar med korta samspelssekvenser i lekarna, vilket innebär att vissa barn får förhandla med strategier om och om igen för att vinna tillträde till lekar. Resultatet visar även att barn i två och tre års ålder skyddar leken från andra barns önskan om deltagande och i första hand är det rolleken barnen skyddar.</p>

<p>Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och</p><p>sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i</p><p>matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys</p><p>med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på</p><p>lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi</p><p>också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och</p><p>eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del</p><p>i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har</p><p>olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket</p><p>perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.</p>

<p>Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching.</p><p>The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils.</p>