I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.

Denna avhandling handlar om mötesplatser på Internet, där så kallade nätgemenskaper uppstår. En viktig beståndsdel i varje nätgemenskap utgörs av mjukvarumiljön som skapar förutsättningar för Internetbaserad social interaktion. Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för relationen mellan nämnda mjukvarumiljö och den sociala interaktionen i en nätgemenskap. Avhandlingsarbetet omfattar ett fyraårigt etnografiskt fältarbete på nätgemenskapen LunarStorm [www.lunarstorm.se], där empiriskt material insamlats genom deltagande observationer, intervjuer, samt studier av arkiverat material. Det empiriska arbetet har koncentrerats kring tre olika mjukvarufunktioner och deras användningssammanhang. De funktioner som skärskådats är status-, lajv- och dagboksfunktionen. I avhandlingen framträder ett tredelat resultat som kommunicerar huvuddragen i en synliggjord relation mellan medlemmarnas sociala interaktion och den underliggande mjukvarumiljön. För det första påvisas att mjukvarans utformning påverkar den sociala interaktionen. För det andra tydliggörs att mjukvarukomponenternas betydelse och användning aldrig är fixerad utan ständigt förändras som ett resultat av kontinuerlig användning och förnyade tolkningsprocesser. För det tredje karaktäriseras nätgemenskapens medlemmar som medskapare av mjuk­varumiljön. Genom att visa på hur teknikutvecklingen skapat förutsättningar för individanpassade, distribuerade mjukvarumiljöer, ger avhandlingen också ett bidrag till diskursen gällande nya former av nätgemenskap.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt. Eleverna som ingår i studien kommer från en och samma skolklass. I första hand är det nio elever som har studerats. Resterande elever i klassen har fått fungera som en jämförelsegrupp till dessa nio elever. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt från perspektiv som är hämtade från nyare forskning. En forskning som i första hand handlar om pedagogisk kommunikation. Resultaten från studien visar att elever som kommunicerar med varandra använder sig av en mängd olika sätt att kommunicera på. De använder sig bland annat av en verbal, kroppsspråklig, samt illustrerande kommunikation. Dessutom visar studien att det är av betydelse för elevernas förståelse hur kommunikationen utvecklas. Beroende på kommunikationens utveckling kan elevernas förståelse både förbättras och försämras. Ett framträdande resultat av denna studie är även vikten av tiden. Att elever hinner med att tänka egna tankar när de kommunicerar med andra tycks vara en förutsättning för en gynnsam utveckling av deras förståelse. Vidare visar studien att en elevgrupps sammansättning har förhållandevis stor betydelse för hur kommunikationen inom gruppen utvecklas. Beroende på vilket förhållningssätt som gruppens deltagare för med sig in i grupparbetet skapas olika förutsättningar för kommunikationen. Därmed påverkas även förutsättningarna för elevernas individuella förståelse.

I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där. Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola.  I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek. Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och språkligt samspel mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. En studie utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori. Syftet med föreliggande studie är att beskriva interaktionen och det språkliga samspelet mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom är syftet att studera på vilket sätt och i vilken utsträckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas språkstödjande för flerspråkiga barn i förskolan utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) språkutvecklingsteori har används som grund till detta arbete. Han menar att barns språkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hänger samman och påverkar varandra i ett komplext system. Genom socialt samspel med yttre språk i form av dialog och eventuellt egocentriskt tal, så lär sig barnet kognitiva strategier som överförs till en internaliserad tanke. Vygotskij benämner det medierad inlärning, och förordar ett aktivt samspel mellan pedagog och barn där även sociala och psykologiska processer ingår.  Urie Bronfenbrenner (1917-2005) menar att barns lärande och utveckling är beroende av deras totala omgivning, människor i ett socialt system kan inte förestås som isolerade från varandra, utan det måste förstås i relation till varandra.   De metoder som valts för den empiriska undersökningen är videoobservationer av olika vuxenledda aktiviteter samt av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Undersökningen genomfördes på sex förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen en majoritet, i två av förskolorna utgjorde de en minoritet. Resultatet visar att alla situationer som förekommer i observationerna kan vara språkstödjande utifrån perspektivet interaktion och samspel. Det är avhängigt på hur pedagogen agerar i de olika situationerna. Slutsatsen är att det är viktigt att pedagogerna har kunskap om språkutveckling för att använda sig av en språklig medvetenhet som gör att barnens språk får det stöd det behöver för att utvecklas ytterligare. Observationerna visar att pedagogerna behöver organisera barnen i små grupper för att kunna fånga allas intressen och utmana var och inom sin utvecklingsnivå så att fortsatt utveckling kan ske.

Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.

Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa. Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.