Denna studie undersöker hur mellanstadieelever i en mindre stad uppfattar hur talutrymmet ser ut i den senare delen av mellanstadiet, mellan de olika könen men även mellan de två närbesläktade ämnena matematik och de naturvetenskapliga ämnena (som i mellanstadiet ses som ett ämne och kommer här i studien benämnas som No). Studiens forskningsfrågor berör hur eleverna uppfattar att taltiden fördelas och även specifikt i vilket ämne av matematik och No som de anser att de har störst taltid.   Studien har genomförts med elever från sex olika klasser, tre av dessa klasser från årkurs sex och tre klasser från årkurs fem. Empirin i denna studie är kvantitativ och är inhämtad med hjälp av enkäter som skrivits med hjälp av Ipad eller papperskopior. Med hjälp av den kvantitativa metoden fick studien möjlighet att få in ett större underlag, totalt var det 107 elever som deltog i studien.   Resultatet av studien visar att eleverna som medverkat uppfattar taltiden i matematikklassrummen som likvärdig mellan könen och att det inte är något av könen som utmärker sig. Resultatet visar också på att flickor i högre grad än pojkar anser sig ha ett större talutrymme i de naturorienterande ämnena jämfört med i ämnet matematik.

Inledningsvis presenteras ämnets relevans för samhället och förskollärare samt varför det valts att studeras. Ämnet matematik bör uppmärksammas både inomhus som utomhus och förskollärare har en viktig roll att matematiskt lärande sker i varierad miljö. Skolinspektionen (2016) beskriver att det i observationer synliggörs att förskollärare ofta har ett mer överva-kande förhållningssätt utomhus och att de alltför ofta inte deltar aktivt i barns lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till matematik i interaktion med barn i den utomhuslek som inte är vuxenstyrd.En kvalitativ metod med målinriktat urval har tillämpats, där sju förskollärare har deltagit i studien. En av frågeställningarna är att undersöka hur matematik synliggörs i interaktion mel-lan förskollärare och barn i utomhuslek. Redskapet är observationer med löpande protokoll, vilket tillämpas för att få en bild över hur förskollärare synliggör matematik i interaktion med barn utomhus. Ytterligare ett redskap som används är semistrukturerade intervjuer för att sva-ra på frågeställningen hur förskollärare i interaktion med barn uppmärksammar matematik i utomhuslek. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett genom en fenomenografisk analys och observationerna genom kategorisering. Hänsyn har tagits till de forskningsetiska princi-perna utifrån Vetenskapsrådet. I resultatet framkommer det att förskollärarna synliggör matematik genom att vara närvarande och använda ett matematiskt språk i interaktionen med barn i utomhusleken. De använder även årstider och kroppen som ett redskap i det matematiska lärandet. Förskollärarna uppfat-tar att matematik är betydelsefull kunskap för barn inför framtiden. De beskriver även att när-varo och språk har en bidragande roll i hur matematiken uppmärksammas. Årstider och mate-rial har betydelse för matematiskt lärande, men är inte avgörande för hur förskollärare arbetar med det. Förskollärarna menar att förhållningssättet till årstider och material avgör. Samman-fattningsvis framkommer både möjligheter och svårigheter med att uppmärksamma matema-tik i interaktionen med barn i utomhusleken.

Studiens syfte är att analysera hur förskolebarn och surfplattor interagerar med varandra för att beskriva det samspel som uppstår ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Datainsamlingen är gjord på två olika förskolor och har bestått av observationer av barn 3-5 år, när de sitter tillsammans med en eller flera kamrater vid en surfplatta. Begrepp från en sociokulturell syn på lärande har använts för att analysera det insamlade materialet ur ett lärandeperspektiv. Resultatet visar att barnen interagerade med varandra och med surfplattan genom verbal kommunikation i form av tal, och icke-verbal kommunikation såsom blickar, gester, beröring, med mera. Interaktionerna visade sig vara vad som kan kallas för antingen lyckade eller misslyckade. Resultatet visar även att surfplattan påverkade barnens interaktioner genom att surfplattan skapade olika positioner bland barnen. Beroende på vilken position barnen intog eller fick interagerade de på olika sätt och olika mycket. De fick därmed olika möjligheter till lärande. De positioner som uppstod bland barnen vid surfplattan var ägar- deltagare- och åskådarposition. Ägarpositionen visade sig vara attraktiv för barnen och de förhandlade och argumenterade för att få denna position eller för att få behålla den. Resultatet visar också att det som påverkade barnens interaktioner var även deras fokus på surfplattan. Det visade sig genom att barnen hade blicken koncentrerat fäst på skärmen. Det kunde ibland orsaka att barnen inte såg på varandra när de pratade, inte uppmärksammade kamratens interaktion i tid eller missade den helt. I resultatet framkommer det även att barnen vägledde varandra och sig själva i användandet av surfplattan. Vägledningen av varandra skedde genom scaffolding och vägledningen av sig själva skedde genom att barnen använde språket för att stödja tänkandet.

Att människor ska mötas och att det ska skapas mötesplatser, identifieras som ett ofta använt argument i dagens fysiska planering. Anledningen till att människor ska mötas härleds till att det leder till trygghet och tolerans, samt att människor vill känna närhet till andra. Denna uppsats undersöker den sociala interaktionen som formuleras inom fysiska planering, alltså: vilka möten är det tänkt att uppstå mellan människor i staden, enligt kommunala fysiska planeringsdokument. Uppsatsen undersöker även hur social interaktion har behandlats i olika tidigare stadsbyggnadsideal och jämför detta med det rådande stadsbyggnadsidealet. Sociologen Georg Simmel har behandlat ämnet social interaktion och det är härifrån som uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt. Simmel beskriver olika former av social interaktion, vilket betyder att människor träffas för olika anledningar och syften. Det är med dessa former som uppsatsens fall analyseras, för att få reda på vilka möten som formuleras inom fysisk planering. Uppsatsens fall är stadsbyggnadsprojektet Älvstaden i Göteborg. Älvstaden har valts, då fallet anses vara ett talande exempel för den rådande stadsplaneringssituationen. För Älvstaden har det utförts en diskursanalys över dokument, så att uppsatsens frågeställningar besvaras.

The aim of this study is to compare teachers’ views of homework, their work withreading homework, and what the interaction is like in connection with this. Acombination of methods in the form of observations and semi-structured interviews wasused to follow two teachers working in the early years of compulsory school. The studyfound that the teachers work solely with reading homework, although in different ways,as regards both the design and the implementation, suggesting that the teachers’ practiceis grounded in research on homework. According to the teachers, homework in the earlyyears of compulsory school can be beneficial in that it prepares the pupils for later yearsin school and that it can be an instrument in the work of consolidating knowledge. Onthe other hand, homework steals part of the pupils’ leisure time and can cause stress intheir everyday life. To avoid unclarity and stress in the home, the teacher should giveclear and thorough instructions communicating the purpose, expectations, and meaning.

Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

Under de senaste decennierna har det skett en stor förändring kring språksituationen i Sverige, eftersom migrationen hela tiden ökar och vi blir ett mer mångkulturellt land. Det innebär att det ställs högre krav på lärare och den planerade undervisningen i skolan. Den här litteraturstudien behandlar vad forskning säger om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever och vilken effekt flerspråkighet som resurs har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, analysera och sammanställa forskning som behandlar språkutvecklande undervisning i svenska för flerspråkiga elever i åldrarna 6-12 år. Frågeställningar som resultatet ska ge svar på är följande: Vilka arbetssätt gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilken effekt har den flerspråkiga elevens resurser på dess språk- och kunskapsutveckling? Metoden för den här litteraturstudien har utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat grundar sig framför allt i det sociokulturella perspektivet och visar att interaktion och samtal, språklig stöttning och transspråkande undervisning är gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elevers språkutveckling. Resultatet visar även att effekten av elevers möjlighet till användning av sina språkliga resurser i undervisningen bland annat leder till positiva attityder till flerspråkighet, språk- och kunskapsutveckling samt stärkt identitet hos eleverna. Vidare kan det bidra till en samverkan mellan hemmet och skolan, vilket innebär att även vårdnadshavare blir engagerade i sina barns språk- och kunskapsutveckling. En slutsats som därmed dragits är att flerspråkighet som resurs bör tas tillvara i klassrummet för att gynna alla elevers språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka och belysa tre lärares syn på interkulturellt perspektiv i skolan med fokus på bildämnet, samt ge en bredare inblick i deras erfarenheter om ämnet i fråga. Studiens frågeställningar handlar om hur de tillfrågade bildlärarna resonerar kring interkulturellt perspektiv inom bildämnet och hur de anser att en inkluderande läromiljö kan skapas för elever som har en annan kulturell bakgrund. Studien är grundad i det interkulturella perspektivet. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod. Resultaten visade enligt tillfrågade lärarna att interkulturalitet kan gynna elevernas lärande, dock finns det en del svårigheter som kan försvåra för lärare för att kunna inkludera elevernas kulturella bakgrund i undervisningen på ett bra och givande sätt.

Idag finns det ett begränsat utbud av material för källkritiska övningar på lågstadienivå och undervisning i källkritik anses påbörjas i för höga årskurser (Skolverket 2018a; Skolverket 2019a). Detta är två centrala aspekter i denna studie. Syftet med studien är att undersöka om ett videoredigeringsprogram med stöd för interaktivitet kan underlätta dagens undervisning i källkritik på lågstadienivå, samt vilka behov och utmaningar som finns idag. Studien syftar också till att ta reda på hur ett sådant videoredigeringsprogram skulle kunna se ut och fungera. Tanken med studiens tjänst är att eleverna ska lära sig tänka källkritiskt och enklare kunna urskilja vad som är sant eller falskt genom videoredigering där inlagda filmklipp kan manipuleras. För lågstadielärarnas del finns potential för att undervisa eleverna genom skapande av interaktivitet som kan leda till bland annat diskussion i klassrummet. För att ta reda på om tjänsten kan underlätta undervisning i källkritik, vilka behov och utmaningar som finns idag samt önskad funktionalitet och design har flera lärare deltagit i enkätundersökningar och intervjuer. Elever har även observerats vid användning av studiens tjänst för att sedan intervjuas. Det som upptäckts i studien är bland annat att lågstadielärare är ovana inom ämnet, de har svårt att hitta material och är i behov av källkritiskt material för lägre åldrar. Eleverna har en vana av digitala verktyg men behöver bland annat tydliga och enkla instruktioner utan ett avancerat språk och god tid på sig att läsa dessa instruktioner. Får att fånga uppmärksamhet av de elever som deltagit i studien behövs också utstickande färger på centrala knappar samt begränsat med valmöjligheter. I studien framkommer även att det finns en önskan om källkritisk undervisning i lägre åldrar, som till exempel i lågstadiet eller förskolan. Det har även framkommit att studiens prototyp eller liknande tjänst möjligtvis kunnat underlätta undervisning i källkritik, detta är dock något som kräver vidare forskning.

Klyftan mellan lågpresterande och högpresterande elever i matematik växer och skillnaderna uppstår främst mellan elever med olika sociala bakgrunder samt olika språk (Skolverket, 2016). Elevers språkliga förmågor är något som anses viktiga att utveckla i svensk skola (Skolverket, 2018) och därför bör alla lärare arbeta språkutvecklande i samtliga ämnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs i årskurs 3 respektive årskurs 6. För att uppfylla syftet har matematiklärare intervjuats. Studien grundas i den sociokulturella teorin där fokus ligger på att språkutveckling sker i sociala samspel. Resultatet av studien visar hur matematiklärare arbetar språkutvecklande och använder sig av metoder såsom stöttning, matematiska texter, lärobok och enskilda utmanande uppgifter. Det framkom även vad lärarna anser om sitt uppdrag att utveckla elevers språk och att det finns flertalet faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. Slutsatsen av studien är att det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs genom att matematiklärana anser att de har ett viktigt uppdrag, om de har de möjligheter i verksamheten som behövs och använder sig av gynnsamma språkutvecklande arbetssätt. / The gap between the underperforming and the high performing Swedish pupils in mathematics is growing and the differences appear mainly between the pupils with different language and social backgrounds (Skolverket, 2016). Pupils’ linguistic skills are considered most important in the Swedish school system (Skolverket, 2018) and therefore are all teachers obliged to work with language development in their subjects. The purpose with the study is to contribute with knowledge of how working with the development of language in mathematics is enabled in grade 3 and 6. Mathematics teachers for pupils in grade 3 and 6 were interviewed to fulfill that purpose. The study is based on the socio-cultural theory where the focus is on that the teacher together with the pupils creates an education where the language develops in social interaction. The result of the study reveals that mathematics teachers in grade 3 and 6 are working with development of language in mathematics and utilize methods such as individual support, mathematical texts, textbook, and challenging assignments for individuals. It was  revealed how teachers view  their task to develop pupils’ language and there are multiple factors that affect the quality of teaching. The conclusion of the study shows that the language development in mathematics is enabled through the teachers who believe they have an important role if they have the opportunities that are necessary and use favorable ways to work with.