Syftet med denna studie var att få en insikt i förskollärares syn på ärlighet och dess betydelse med koppling till kommunikation och samspel i förskolans verksamhet. Undersökningen har bidragit med en fördjupad förståelse av ärlighetens betydelse i kommunikation och samspel mellan olika individer i förskolan. Bidraget av den ökade förståelse och kunskapen om begreppen är till nytta för de människor i samhället som är intresserade av kommunikation, samspel och ärlighet i olika verksamheter, institutioner eller i privatliv.  Kunskapen har uppnåtts genom att intervjua sex förskollärare från två förskolor samt genom att ha analyserat och kritiskt granskat artiklar och annan vetenskaplig litteratur inom ämnet. Studiens frågeställningar var följande: Hur definierar förskollärare god kommunikation och ett gott samspel? Vad innebär ärlighet respektive oärlighet för förskollärare samt i vilka situationer kan dessa begrepp komma i konflikt med varandra? Och, hur hanterar förskollärare situationer där begreppen ärlighet och oärlighet tvingas tillämpas i praktiken? Kvalitativ intervjumetod, av den semistrukturerade typen, har använts vid insamling av empiri. Symbolisk interaktionism har används som teori och perspektiv i denna studie. Resultatet visade att förskollärarnas syn på ärlighet ansågs vara betydelsefull i kommunikation och samspel med barn och vuxna i förskolans verksamhet. Vita lögner visade sig vara accepterat i vissa situationer för att skydda sig själva eller för att skydda barnet. Respondenterna betraktade vuxna som förebilder och förväntas genom omsorg, fostran och lärande att lära barn att bli ärliga och goda samhällsmedborgare. God kommunikation och ett gott samspelsklimat handlade om att våga uttrycka tankar och åsikter samt att kunna stå för sina ord menade respondenterna. Ärligheten ansågs även vara betydelsefull för att erhålla en god kommunikation och ett gott samspelsklimat. / The purpose of this study was to gain an insight into the preschool teachers' views on honesty and its importance related to communication and interplay in preschool. The study has contributed to a deeper understanding of the importance of honesty in the communication and interaction between individuals in preschool. The contribution of the increased understanding and knowledge of the concepts for the benefit of the people in the community who are interested in communication, interaction or interplay and honesty in various businesses, institutions or in private life. Knowledge is achieved by interviewing six preschool teachers from two preshools, and by analyzing and critically reviewed articles and other scientific literature on the subject. The study's questions were: How does preschool teachers define good communication and good interplay? What does honesty or dishonesty mean to preschool teachers as well as the situations in which these concepts can come into conflict with each other? And, how do preschool situations where the concepts of honesty and dishonesty have to be applied in practice? Qualitative interview method, the semi-structured type, have been used in the collection of empirical data. Symbolic interactionism is used as theory and perspective in this study. The results showed that preschool teachers' views on honesty were considered significant in communication, interaction and interplay with children and adults in preschool. White Lies proved to be acceptable in some situations to protect themselves or to protect the child. Respondents considered adults as role models and is expected by the care, nurturing and learning to teach children to become honest and good citizenship. Good communication and good interplay climate was about to dare to express ideas and opinions and to meet its words meant respondents. Honesty was also considered important to obtain a good communication and good interplay climates.

Barn i Nepal kan ses som en särskilt utsatt grupp då en av landets utmaningar är att hantera de barn vars levnadsförhållanden kränks och därmed placeras på barnhem (Conley Wright et al. 2014, s. 135). Då personal på barnhem arbetar med en målgrupp som lever med social pro- blematik kan det ses som viktigt att fokusera på deras perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka personalens arbetssituation på ett barnhem i Nepal. Studien har en etnografisk ansats och är baserad på såväl observationer som intervjuer av personal på ett barnhem. Vid bearbetning och analys av materialet har analysmetoden grounded theory tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Meads (1976) teoribildning symbolisk interaktionism samt Durkheims (1978) definition av begreppet socialisation. Resultaten har analyserats uti- från dessa teoretiker samt den forskning som presenteras. Studiens resultat visar att persona- len definierar sig själva och varandra utifrån familjeroller och att arbetet till stor del influeras av denna rolluppsättning. Resultaten visar att det finns en koppling mellan personalens roller och arbetsfördelning på barnhemmet, där dessa komponenter ständigt påverkar varandra. Vi- dare visar resultaten att personalens arbete till stor del grundar sig i att socialisera samt eta- blera flickorna i samhället och att deras arbete påverkas av yttre faktorer från samhälleliga normer. Slutligen lyfter resultaten fram betydelsen av den samhällsstruktur och hur de förut- sättningar som finns inom Nepal påverkar barnhemmets utformning.

Uppsatsen är en metodbeskrivning av musikterapimetoden Mötas i Musik (MiM) som har genomförts inom Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och riktats till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) och normal begåvning. Syftet med uppsatsen är att med stöd av grundad teori kartlägga, beskriva och analysera musikterapimetoden MiM. Resultatet visar att innehållet i MiM kan beskrivas utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod samt delad glädje. Avslutningsvis diskuteras innehållet i MiM i relation till andra musikterapeutiska metoder, hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST och normal begåvning samt hur innehållet i MiM kan ses i ljuset av uppsatsens teoretiska referensram Symbolisk interaktionism. / The essay is a method description of the music therapy method Meeting in Music (MiM) that has been carried out within the Adult Habilitation Unit at Region Örebro County. The method focused on individuals with autism spectrum disorder (ASD) with normal intelligence. The aim of the essay is to, using grounded theory, map, describe and analyze the music therapy method MiM. The result showed that the contents in MiM can be described based on the core category meeting and sub-categories structure, invitation, participation, interaction, challenge, adjustment, security, courage and shared joy. The content in MiM is discussed in relation to other music therapy methods, how MIM can meet the difficulties that are common among individuals with ASD with normal intelligence and how MiM can be viewed in the light of the theoretical framework Symbolic interactionism.

The purpose of this study was to study experiences of everyday racism in individuals with overseas cultural backgrounds from outside situations. The study was made with five qualitative interviews. Theories that’s been used are about everyday racism, stereotypes, symbolic interactionism and Cooleys looking glass self. The result show that all the respondents have experienced everyday racism in a variety of situations in different places/environments. They have described situations where they have been ignored/excluded, stereotyped, exposed of grossly words and prejudices about their personality. Symbolic interactionism can explain everyday racism based on how the situations are defined, how situations change, which affects the interaction depending on how specific strong symbols are understood; like skin tone and a person looks. / Syftet med studien är att studera upplevelser av vardagsrasism hos individer med utomeuropeiska kulturella bakgrunder. Teori som använts är hur vardagsrasism kan förstås, stereotyper, symbolisk interaktionism gällande fem hörnstenar och Cooleys spegeljag. Det har gjorts fem kvalitativa intervjustudier där det framkommer att vardagsrasism sker på de flesta samhällsområdena i vardagslivet med undantag för fredade zoner som förorter. I intervjuerna framkom det att vardagsrasismen uttrycks genom exkludering, stereotypifiering, grova glåpord som till exempel blatte och svartskalle, fördomar om ens personlighet och att göras annorlunda/olik andra. Med symbolisk interaktionism kan vardagsrasismen förstås med hur situationer är föränderliga som påverkar interaktionen vilket beror på särskilda symboler; som hudfärg och utseende.

Denna kvalitativa studie syftar till att försöka synliggöra lärares interaktion med flickor och pojkar i en matematikundervisningssituation genom att observera interaktionen som sker mellan lärare-flickor och lärare-pojkar med syfte att synliggöra likheter och skillnader i interaktionen. Studien syftar även till att försöka synliggöra hur flickor och pojkar talar om matematik och om någon som är matematisk genom att intervjua elever och ställa det i relation till hur eleverna talar om sig själva som matematiker. För att svara på studiens första frågeställning användes ett observationsschema, och för att svara på studiens andra frågeställning användes en intervjuguide. Studiens teoretiska utgångspunkter har använts för att skapa både observationsschema och intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna är symbolisk interaktionism, diskursanalys och feministisk teori. Dessa teoretiska utgångspunkter utgör centrala delar av såväl analys av empiri som av diskussionen. För att analysera empirin konstruerades en analysmodell som är baserad på begrepp från diskursanalys och symbolisk interaktionism.  Utifrån resultatet framgick att pojkar överlag gavs mest utrymme av lärare i matematikundervisningssituationerna. Flickor och pojkar beskriver den som är matematisk med tre huvuddrag; snabb, har rätt och förstår. Flickor och pojkar verkar i studien överens om att pojkar passar mer in på bilden av vem som är matematisk då pojkar beskrivs mer som beskrivningen av huvuddragen än vad flickor gör.

Abstract Title: SFI- individualized? A qualitative study on students who combine SFI with work.   A report published by the Government regarding the individualization of the education of Swedish For Immigrants (SFI) has shown that the individualization of SFI studies is essential for students who combine their studies with work. The report also arises a problem, namely that there are largely SFI students working in parallel with their studies that choose to cancel their SFI studies. This became the starting point for our study. What is requested in the SOU report is individual adaptation to a greater extent, especially when the working SFI students are able to complete the education. With our study we aim to understand how these working students experience individualization and the ability to combine work and study effectively, the starting point being that individualization is necessary for students. To gather empirical material for our study we have done a qualitative research including 14 interviews with SFI students who combine their studies with work. After gathering our empirical material from our interviews, we then presented the results and analyzed them with the help of our theories. The theories used in this study are Herbert Blumer's “symbolic interactionism” and Magnus Persson’s “educational resources”.   Based on the study results it appears from several students that most SFI students feel that individualization is needed, but that it is currently inadequate and perceived as problematic by the students. The lack of individualization is made visible in everyday teaching, where the experiences and the consequences of it mean the following; Through the study we have found that in the SFI classes there are major differences among students' knowledge in the Swedish language and their conditions for learning. Nevertheless, these students are put in the same class and have the same school information to solve, which indicates that an individualization of the studies is missing. We have also come to understand that SFI students family situation has a major influence on how they choose to conduct their SFI studies. However, what influences students more in how they feel that the studies are individualized to their needs, are the SFI students earlier educational resources which becomes an important part in this study.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser. För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse. De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme. Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.

Människans relation till musik går att spåra ända tillbaka till forntiden då den har varit en viktig del i ritualer och ceremonier. I modern tid efter 1900-talets musikexplosion har musiken förknippats allt mer med den privata användningen och forskning visar att ens musiksmak kan ha en stark koppling till sin känsla av en identitet. Forskningen belyser även hur musiken kan fungera som en känsloregulator och att den kan fylla en funktion i sociala interaktioner människor emellan. I den här uppsatsen ligger fokusen på musikens sociala betydelse där brudpars val av musik till bröllopet undersöks. Med målet att få en fördjupad förståelse för musiken som ett socialt fenomen utfördes fem fenomenologiska intervjuer med personer som själva valt icke-traditionell musik till sitt bröllop. Resultatet visade att musiken på bröllopet har fungerat som en social identitetsmarkör för både brudparet och för den egna individen. Musiken har även haft en koppling till brudparets sociala historia med varandra men också till en social historia mellan de och deras gäster. Slutligen har musiken även hjälpt till att påverka den sociala stämningen på bröllopet i form av att tona ner den kristna stämningen vilket har skapat en mer lättsam och festlig stämning.

No description available.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.