Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv. Studien utgår från sex gymnasieelevers egna erfarenheter av upplevda svårigheter i skolan. Studiens frågeställningar: - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas självuppfattning? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas identitetsutveckling? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för hur eleverna bemöts av klasskamrater, lärare och skola? Teoretisk ram: Studien utgår från tankar inom den symboliska interaktionismen och teorier kring föreställningen om normalitet och avvikelse. I studien ses utvecklingen av en självuppfattning och en identitet som något socialt som uppstår i möten och interaktion med andra. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielever som alla diagnostiserats med dyslexi. Alla elever är 18 år eller äldre. Studien är vidare inspirerad av narrativ metod då informanternas beskrivningar sett som livsberättelser. Resultat: I denna studie dras slutsatsen att diagnosen dyslexi och de svårigheter som upplevs i relation till den kan ha negativ påverkan på en elevs självuppfattning och identitet men att detta är föränderligt och kontextuellt. Vidare så dras slutsatsen att skolan är en primär arena för upplevda föreställningar av avvikelse och att det är i mötet och interaktionen med skolans aktörer som självuppfattning och identitet skapas. I studien argumentreas det för att mer forskning inom detta fält är eftersträvansvärt och att en medvetenhet om självuppfattning och 3 identitetens roll i förhållande till dyslexi och skolan som helhet är viktigt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

AbstractRobert Sansum (2014). Grupphandledning av lärare. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeGrupphandledning av lärare Syfte Syftet för denna studie är att fördjupa kunskapen om hur grupphandledning av pedagoger kan förstås som fenomen med fokus på innehållet, upplevelser, processer och tankar. Fokus är på handledning som utvecklingsverktyg och då främst hos individen men även hur den kan påverka gruppen och organisationen. Preciserade frågeställningar•Hur ser lärare på fenomenen handledning och grupphandledning?•Hur upplever lärare en grupphandledning över tid?•På vilka sätt kan grupphandledning bidra till utveckling av pedagoger och skolor? •Teoretisk ram Huvudteorin som används i denna studie är symbolisk interaktionism. Tolkningen av data har gjorts utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. MetodJag har själv handlett en grupp med fyra lärare under ett halvår. Innan, under och efter handledning har jag försökt ta reda på hur de ser på denna handledning. Studien använder sig av kvalitativa datainsamlingsmetoder som intervjuer, inspelningar av handledningssessioner och reflektioner av deltagarna. Resultat med analysResultaten visar att deltagarna var överväldigande positiva till den handledningen de fick och att de kunde identifiera flera positiva effekter på individnivån men att det finns utrymme för förbättringar om den ska leda till utveckling inom organisationen. Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad din/er undersökning kommit fram tillÄven om de frågorna som diskuterades i handledningen hade samma teman som tidigare studier har visat var det ett större fokus på ett relationellt innehåll och då lika mycket om kollegor, föräldrar eller organisationen som elever. Det som uppskattas av pedagogerna i studien var att denna handledning går djupare än rådgivning vilket kan tolkas som mer utvecklande. I likhet med tidigare forskning kommer studien fram till att grupphandledning kan ha både en stödjande och utmanade funktion. Den kan få deltagarna att se på sitt yrkesutövande med nya ögon och ett tryggt gruppklimat gör det svårare att identifiera roller i gruppen. Liksom andra studier talar denna för att grupphandledning kan leda till utveckling men snarare för individen och kanske gruppen än organisationen. Specialpedagogiska implikationer/konsekvenser Om specialpedagogen ska ses som en ”kvalificerad samtalspartner” är processhandledning i grupp ett sätt att främja utveckling. Dock behöver man granskar hur man kan arbeta med det på organisationsnivå om den ska påverka mer än den lilla gruppen. Kanske kan detta betyda att specialpedagoger behöver fortbilda sig i handledning speciellt med tanken på att de kommer inifrån organisationen och inte utanför som andra handledare, exempelvis psykologer, som är betydligt mer kvalificerade.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg. Symbolisk interaktionism och stämplingsteorin är de två huvudteorier vi använt för att analysera vårt material. Vi har kommit till den slutsatsen att samtliga informanter ser bemötandet som något viktigt och vitalt för att kunna medverka till förändring för klienten och för att kunna bygga en relation. Vi har vidare insett att det förekommer lika många åsikter i ämnet som det finns personer och i detta fall socialarbetare. Alla informanter diskuterar viktiga komponenter för ett gott bemötande och är överrens om att en förlust av sådana komponenter kan skada relationen. Vid frågor rörande föreställningar och fördomar skiljer sig informanternas åsikter åt. Återigen kan vi se skillnad i personlig erfarenhet och moral och möjligen spelar ålder och arbetslivserfarenhet roll för detta. / The purpose of this essay is to examine how social workers, working with abuse and addiction, look at their, as well as others, responding and treatment to clients with this sort of problems. We wonder what their own experiences of meetings with this particular client has given them and which components that need to take place in order to make this meeting a good one. The purpose is also to examine the social workers experiences and thoughts on the perceptions of client’s with abuse or addiction problems. We have chosen to use a qualitative approach to reach our results and utilize interviews as a tool for this approach. Symbolic interactions and labeling theory are the two main theories used for analyzing the results. We have come to the conclusion that all of our informants for this essay see the meeting between themselves and their clients as the most important aspect to be able to make a different for the client and to build a relationship. We have furthermore realized that it exists as many different opinions as there are people, and in this case social workers. All of the informants does discusses imperative components to create a good meeting and do overall agree that ignorance of such can be fatal for the client and the relationship that are to be build. When asking about perception and prejudice the results poles apart between the informants. Again we can see that the difference is in personal experiences and moral, and perhaps in age and work experience.

No description available.

Denna studie undersökte ett tämligen outforskat område som vi anser borde uppmärksammas: vad det innebär att arbeta som ung chef inom offentlig sektor idag. Studiens urval utgick ifrån en medelstor kommun i Sverige där fyra unga chefer valdes ut. Det utfördes sju deltagande observationer som lade grunden för fyra intervjuer, dessa hade en grund i en etnografisk metodansats. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes ett symboliskt interaktionistiskt synsätt, kombinerat med utvalda begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds emotionssociologi. Resultatet delas upp i fyra övergripande teman: vad innebär det att arbeta som chef?, det sociala klimatet på arbetsplatsen, hur ung ålder spelar in på chefsrollen och hur medarbetarnas ålder påverkar chefernas förhållningssätt. Under det första temat diskuteras chefernas generella chefsroll och vad det innebär, exempelvis begränsningar. I det andra temat diskuteras användningen av stämningsreglerande i form av humor samt användning av tydlig kommunikation. Det tredje temat lyfter chefernas egen beskrivning på de som unga chefer samt omgivningens syn. Och i det sista temat redovisar vi för chefernas syn på sina medarbetare utifrån ålder.

This study examines how young women portray themselves and their lives on Instagram. The platform is today a very popular social network with a lot of power and influence that is used on a daily basis by young women. The purpose of the study is to investigate how young women talk about how they present their lives and how they describe that their self-image is affected by Instagram. A qualitative study has been implemented using focus groups and a thematic analysis to answer the purpose. Four theories have been used that will form the basis of this study, which helps the study to find similarities and differences. Six previous frameworks have also helped the study reach its results. The study shows that there is a connection between how young women present themselves and their lives on Instagram together with how their self-esteem is affected by the platform. The most important result of the study is that there is a great aspiration and mind behind what is published on the platform. The women only show off when they are doing something fun or when they look good. Other results are that the women mainly publish selfies, when they are hanging out with friends and doing fun things such as traveling and on holidays. These are also the messages behind the women's posts and events. The application is a social forum where the women keep in touch with each other, both with friends, acquaintances and families. Other results are that the women never publish pictures they are not happy with and when they think they don't look good. The reason for this depends on uncertainty about how others will perceive them. A final result is that Instagram is used to share news and information. Instagram is one of today's holders of power.

Den här uppsatsen undersöker via interaktionism och materialitetsteorier hur relationernamellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer kommer till uttryck på det svenska museetArkDes. Med hjälp av intervjuer av de anställda på ArkDes och observationer på museetanalyseras vad som sker på dess olika scener, hur man förhåller sig till autenticitet samt vilkaaktörsroller och nätverk som går att finna. Detta för att bättre förstå den övergripande musealaorganiseringen och förhållanden aktörer emellan.

Studien syftar till att undersöka hur föräldrar med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sitt föräldraskap och uppfostran av sina barn i Sverige. Föräldraskap är ett omfattande ämne, men att navigera genom uppfostran i en främmande kultur, med andra traditioner och värderingar som främjar beteenden eller vanor som upplevs annorlunda, kan vara en utmaning. Genom att analysera dessa föräldrars perspektiv och erfarenheter strävar denna undersökning efter att belysa hur föräldrarna navigerar och anpassar sig till det svenska samhället, men samtidigt bevarar och förmedlar sin kulturella identitet samt värderingar till sina barn. Studien är uppbyggd genom ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån symbolisk interaktionism och identitetsteori. Vidare bygger studien på en hermeneutisk metodansats där vi har genomfört tio intervjuer som tillvägagångssätt för att samla in datamaterial. I resultatet visas en tydlig balansakt mellan kulturellt bevarande och integration, vilket illustrerar det komplexa samspelet som präglar föräldraskapet och uppfostran. Resultatet från studien presenteras i en huvudtolkning som lyfter fram att föräldrarna navigerar genom sitt föräldraskap i det svenska samhället med ett långsiktigt och hållbart perspektiv på barnuppfostran. Alla nyckelkomponenter som framträder från föräldrarnas uttalanden indikerar att föräldraskap, barnuppfostran och den övergripande familjedynamiken är långsiktiga åtaganden för föräldrar med invandrarbakgrund. Deras strävan är att utveckla en livsstil och uppfostringsmetodik som underlättar för deras barn att effektivt integreras i det svenska samhället.

Inom socialt arbete möter brukare i olika sammanhang skapande verksamheter i exempelvis dagverksamhet, sysselsättning eller som arbetsträning. Att delta i verksamheten kan vara frivilligt eller tvingande. Denna studie undersöker hur hantverkspedagoger arbetar med skapande verksamhet i socialt arbete, samt vilka strukturer och förhållningssätt som måste finnas i verksamheten för att denna ska ge förutsättningar till förändringsprocesser för deltagaren. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur visuellt skapande verksamhet används för att möjliggöra förändring för brukare inom det sociala arbetets fält. Verksamheterna som undersöks i studien använder sig samtliga av visuellt skapande, vilket är olika former av skapande såsom måleri, keramik, textiltryck och sömnad. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som val av metod. Metoden utökades efterhand med en telefonintervju. Totalt genomfördes två fokusgrupps-sessioner och en telefonintervju med sammanlagt sex informanter. Den teoretiska ram, ur vilken den skapande verksamheten belyses och analyseras, utgår från symbolisk interaktionism, där definition av situationen samt sympatisk introspektion är två centrala begrepp. Andra centrala begrepp i studien är Axel Honneths definition av erkännande samt Martin Bubers mellanmänskliga möten. Studiens resultat visar att pedagogernas arbete bridrar till förändringsprocesser, genom strukturella såväl som pedagogiska förhållningssätt, vilka båda genomsyras av ett processorienterat förhållningssätt där deltagarens egna processer är centrala. I den avslutande diskussionen diskuteras den skapande verksamhetens förändringspotential inom socialt arbete i förhållande till teoretiska begrepp så som mellanmänskliga möten, definition av situationen och symboliskt våld för att belysa ett vägval mellan två förhållningssätt som socialpedagogen ständigt ställs inför. / In social work clients encounter arts in different contexts as in, for example, daytime activities, employment or job training. The participation in the activities may be voluntary or mandatory. This study examines how specialist crafts tutor work with creative activities in social work and the structures and attitudes necessary to provide conditions for change for the participant. The work places surveyed in this study all used creative methods involving visual arts such as paintings, ceramics, textile and sewing. The study´s purpose is to deepen the understanding of how visual creative activity is used to enable change for users in the field of social work. The activities evaluated in the study all use forms of visual creativity, which include various forms of creativity such as painting, sculpture, textile printing and sewing. The study was conducted based on a qualitative approach and the choice of method was unstructured focus groups with specialist crafts tutors. The method was extended during the research process by a telephone interview. In total, there were two focus group sessions and one telephone interview with a total of six informants. The theoretical framework from which creative activity is highlighted and analyzed is based on symbolic interactionism, where definition of the situation and sympathetic introspection are two key concepts. Other key concepts in the study are Axel Honneth's definition of recognition as well as Martin Buber's interpersonal encounters. The result of the study shows that specialist crafts tutors work contributes to change through structural and pedagogical approaches, which both are permeated by a process-oriented approach where the participant's own processes are central. In the final discussion the potential of creative activities for change within social work is discussed in relation to the theoretical concepts of interpersonal encounters, definition of the situation and symbolic violence to illuminate a choice between two approaches that social pedagogue faces.

The aim of the present thesis was to listen to, examine and conceptualise students’ perspectives on bullying. Students’ perspectives have not been commonly heard in research and less qualitative research has been conducted. This study contributes with students’ perspectives on bullying using semi-structured interviews with students from fourth-to eighth grade. This thesis includes four studies. The aim with paper I was to investigate how bystander actions in bullying situations and reasons behind these actions were articulated. Paper II was a comparison study between Sweden and US, focused on how students articulate and discuss what factors influence students’ decisions to defend or not defend victims when witnessing bullying. The aim in Paper III was to study how students themselves discuss, reason and make sense of how and why bullying processes emerges in their social worlds. In paper IV the aim was to study how junior high school girls discuss and understand bullying. Findings reveal that students’ reactions as bystanders to bullying depend on how they define the situation. Explanations to the emergence of bullying were understood through a complex social ordering of belonging process. Students position themselves and others in striving to belong, and when defining victims as responsible for bullying. Social norms and negotiation of identities were also discussed among the students. Students discussed how gender and a normative peer structure, where a pressure to fit in, interlinked with how they understood bullying. / Syftet med denna avhandling är att lyssna på, utforska och konceptualisera elevers perspektiv på mobbning då elevers perspektiv utgör ett viktigt bidrag till vår fortsatta förståelse av mobbning. Det finns fortfarande få kvalitativa studier som fokuserat elevers perspektiv på mobbning. Denna studie utgör därför ett viktig bidrag och baseras på semi-strukturerade intervjuer med elever ifrån fjärde till åttondeklass. Avhandlingen består utav fyra studier. Syftet med studie I var att undersöka hur åskådarageranden i mobbningssituationer artiklueras av eleverna och skälen bakom dessa. Syftet med studie II var att jämföra hur elever i Sverige och USA artikulerar och diskuterar vilka faktorer som influerar deras beslut att ingripa eller inte ingripa när de blir åskådare till mobbning. Syftet med studie III var att undersöka hur elever diskuterar, resonerar och förstår vad som producerar mobbning. Syftet med studie IV var att undersöka hur högstadietjejer diskuterar och förstår mobbning. Resultaten visar att elevers reaktioner som åskådare till mobbning är situationsbundna utifån hur de definierar situationen. Förklararingar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process där eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen. Även sociala normer och förhandlade av identiteter kommer till uttryck när eleverna diskuterar hur kön och normativa kamratnormer, där strävan att passa in, sammanlänkas med deras förståelse av mobbning.