This essay is included as a sub-study of a survey about child poverty, which the Department of Sociology at Uppsala University, the Ombudsman for Children and Gillbergska Stiftelsen (the Gillberg’s foundation) has been commissioned by Uppsala Town to implement. The intent of this essay is to investigate how three pre-school managers in the municipal preschool in Uppsala describe child poverty, how they see the preschool’s social responsibility and how they manage child poverty in their practical operation. The essay is a qualitative study and informants' responses has been analyzed and related to symbolic interactionism, the thesis theoretical basis. The results show that pre-school managers' understanding and description of child poverty differ. Child poverty is not a topic discussed very much in early childhood education and insight into families' financial situation is very small. Preschool managers testify that families rarely talk about their financial situation and poverty seem to be seen as something private that the school should not put themselves in, poverty also seems to be associated with shame. Preschool heads out that preschool has responsibility for all children within the business and is responsible for getting views on child abuse but preschool's role in relation to economically disadvantaged children seems to be unclear and there are no general guidelines on how to act if a child is struggling financially. / Denna uppsats ingår som en delstudie i ett kartläggningsprojekt om barnfattigdom som Sociologiska Institutionen vid Uppsala Universitet, Barnombudsmannen och Gillbergska Stiftelsen fått i uppdrag från Uppsala kommun att genomföra. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre förskolechefer inom den kommunala förskoleverksamheten i Uppsala beskriver barnfattigdom, hur de ser på förskolans sociala ansvar samt hur man arbetar med och hanterar barnfattigdom inom verksamheten i praktiken. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och informanternas svar har analyserats utifrån meningskoncentrerad innehållsanalys kopplat till tidigare forskning och begrepp från symbolisk interaktionism, uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visar att förskolechefernas förståelse och beskrivning av barnfattigdom skiljer sig åt. Barnfattigdom är inget ämne som diskuteras speciellt mycket inom förskoleverksamheten och insynen i familjernas ekonomiska situation är mycket liten. Resultaten visar att det finns en välvilja hos personalen att hjälpa utsatta barn men att det är svårt att tala om fattigdom med föräldrarna eftersom det är förknippat med skam. Fattigdom tycks ses som något privat och något som förskolan inte ska lägga sig i ifall inte familjerna själva väljer att öppna sig, vilket familjer tycks göra i mycket liten utsträckning. Förskole-cheferna påpekar att förskolan har ansvar för alla barn inom verksamheten och är ansvarig för att få syn på barn som far illa men förskolans roll i förhållande till ekonomiskt utsatta barn tycks vara oklar och det saknas generella riktlinjer för hur man ska agera om ett barn har det svårt ekonomiskt.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism. Likabehandlingsplanerna har analyseratsmed kvalitativ textanalys inspirerad av diskursanalytiska perspektiv samt med inspiration avkvantitativ innehållsanalys. Fokus ligger på grammatik och ordval som är frekventförekommande i planerna. Resultatet visar att skolorna använder sig av ord somlikabehandlingsplan, diskriminering, känna, mål, åtgärd och ansvar för att konstrueralikabehandling. Det finns också tecken på att vissa av dessa ord ska inneha samma innebördför samtliga deltagare i processen. Skolorna presenterar en verklighetsyn där det krävshandling för att uppnå likabehandling dock är skolorna till stor del inte överens om vilkahandlingar det gäller. Det finns tydliga tecken på att skolorna definierar situationen kringlikabehandling på olika sätt vilket kan komma att påverka hur det praktiskalikabehandlingsarbetet ser ut. / The purpose of the study was to study how the concept of equality of treatment is constructedthrough the use of language in equality of treatment plans drawn up in a western Swedishmunicipality during the school year of 2012/2013. Questions were formulated in relation withthe aim of the study. How is the concept of equality of treatment constructed by the languageuse in equality of treatment plans, what similarities or differences can be seen in how theconcept of equality of treatment is constructed through language use in the different equalityof treatment plans? The study is based on the sections of the discrimination law thatprescribes that an equality of treatment plan should be established in every educationalsystem, as well as in previous research of equality of treatment in relation to concepts such asjustice, discrimination and values. The study is also based on socialconstructionism andsymbolic interactionism. The equality of treatment plans were analyzed using qualitative textanalysis inspired by discourse analysis perspectives and quantitative content analysis focusedon grammar and vocabulary that are frequent in the plans. The result shows that the schoolsuse the words equality of treatment plan, discrimination, feel, goals, action, and responsibilityto construct equality of treatment. There are also signs that some of these words shall holdthe same meaning for all participants in the process. The schools present a reality whereaction is needed to achieve equality of treatment but the schools do not agree on type ofactions. There are clear signs that the schools define the situation regarding equality oftreatment in different ways, which may have effect on the practical work of equality of treatment.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande. Vändpunkterna har dock varierat i uttryck och har kunnat bestå av såväl en händelse eller ett möte. Vidare konstaterar författarna att självbilden har haft stor inverkan på ungdomarnas möjlighet att både hantera vändpunktssituationer samt på motivation till studier och att relationer med faktorerna vägledning och respektfullt bemötande varit avgörande för steget vidare mot sysselsättning. / This study aimed to investigate how school drop-outs describe their way back to any type of occupation. The authors carried out a qualitative study with interviews based on an interview guide to be able to answer the studies questions at issue, with the intention to capture knowledge about the young adults’ opinion concerning turning-points and the meaning of self-image and relations in the surroundings. In a total, four interviews were carried out with young adults in the ages of 17-20 years, whom had dropped-out of high-school but were, at the time of the interviews, back in some kind of occupation. The authors used previously published science articles, along with the theoretical perspective of symbolic interactionism and KASAM to analyze the data. The result of this study showed that all of the young adults had experienced some kind of turning-point during their way back to an occupation, which they found to be substantial. There were some variations in how these turning-points occurred; they turned out to be an event as well as a meeting. Further on, the authors has found that self-image have had a great effect on the young adults´ possibilities to handle turning-point situations, as well as their motivation for studies, and that relations with factors of guidance and a respectful treatment has been crucial for the step towards an occupation.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling " Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation. De slutsatser jag kan dra utifrån det empiriska materialet är att kvinnorna i regel är underordnade männen ifråga om att det är kvinnorna som tar på sig det största ansvaret för hemmet sysslor och befriar männen från att ta ansvar. Männen är de som valt bort vissa sysslor hemma och kan då göra de saker de själva tycker är roligast. Jag kan inte se något tydlig över- och underordning i mina informanters sätt att agera under intervjuerna.

Abstrakt Syftet med studien är att undersöka hur tjejer och killar ser på och upplever sig själva i relation till skolan. Det är således deras perspektiv som är centrala. Arbetet genomsyras av ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som baseras på att människan behöver interagera med andra för att kunna skapa sin självbild. Betydelsen av ungdomars självbilder i förhållande till skola och skolarbete är inte särskilt uppmärksammat, trots att skolgången är en lång period av livet. Studien baseras på observationer av två klasser i åk 7 samt tio intervjuer jämnt fördelade mellan tjejerna och killarna. Resultatet visar på hur den enskilde elevens uppfattning om sig själv påverkas vid interaktion med andra, alltså sin sociala omgivning. Flera olika mönster för killarnas och tjejernas syn på sig själva framkom och visade variationen av deras uppfattningar om interaktionens betydelse. Det blev också tydligt vilka personer de ansåg ha störst betydelse för skapandet av deras självbilder. Killarna betonade kompisarna medan tjejerna betonade kompisarna och lärarna. Eleverna beskrev vad de ansåg vara typiska tjej- och killämnen. Eleverna klassade Engelska, Matematik och Svenska som tjejämnen och Idrott och Träslöjd som killämnen. Vi har dessutom kunnat se att eleverna utifrån situationen de är i intar olika identiteter.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone. Analysen berör aspekterna; maskulin identitet, rollskiftningar samt vad en identitet innebär.

<p>Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig. Organisationernas arbete mot e-mobbning är relativt omfattande men effektiv samverkan saknas delvis.</p><p>Till följd av den nya nätkulturen och att unga besitter en betydligt högre IT-kompetens än vuxengenerationen har unga i stor utsträckning lämnats ensamma att interagera på Internet. Utifrån symbolisk interaktionisms idéer kring den sociala interaktionens betydelse för identitetsskapandet och behovet av en generaliserad andre kan den vuxna frånvaron vara en bidragande orsak till problematiken kring e-mobbning. Dessutom har vuxenfrånvaron lett till att symbolspråket i nätkulturen blivit betydligt tuffare. Uppsatsens slutsats består till stor del i hur stort behovet av vuxen närvaro är i den unga nätkulturen.</p> / <p>This qualitative study aims to examine how cyberbullying appears, who should be responsible for prevention and measures, and how four organizations work against and cooperates round cyberbullying. The result is based on interviews with BRIS, Friends, LunarStorm and Playahead and analyzed with help from symbolic interactionism. The result indicates little difference between cyberbullying and traditional bullying. The tougher language and the quicker circulation of information characterize bullying on the Internet. The responsibility should, according to the organizations, be placed upon the parents, the school and the children. Legislation regarding cyberbullying is insufficient. In the organizations otherwise rather comprehensive work, efficient cooperation is partly lacking.</p><p>The new Internet culture and the youths’ considerably higher IT-skills have led to that they to a greater extent have been left alone to interact on the Internet. According to symbolic interaktionism, satisfying development of the identity is highly dependent on social interaction and the idea of the generalized other. Therefore, the adult absence could be one of the most important explanations to cyberbullying, as well as to why the language has become more harsh and ruthless. To sum up, this essay emphasizes the need of adult presence in the new Internet culture.</p><p>Title: Cyberbullying in the Internet culture – a qualitative study of the work and experiences of two Internet communities and two non-profit organizations.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur tjejer och killar ser på och upplever sig själva i relation till skolan. Det är således deras perspektiv som är centrala. Arbetet genomsyras av ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som baseras på att människan behöver interagera med andra för att kunna skapa sin självbild.</p><p>Betydelsen av ungdomars självbilder i förhållande till skola och skolarbete är inte särskilt uppmärksammat, trots att skolgången är en lång period av livet. Studien baseras på observationer av två klasser i åk 7 samt tio intervjuer jämnt fördelade mellan tjejerna och killarna.</p><p>Resultatet visar på hur den enskilde elevens uppfattning om sig själv påverkas vid interaktion med andra, alltså sin sociala omgivning. Flera olika mönster för killarnas och tjejernas syn på sig själva framkom och visade variationen av deras uppfattningar om interaktionens betydelse. Det blev också tydligt vilka personer de ansåg ha störst betydelse för skapandet av deras självbilder. Killarna betonade kompisarna medan tjejerna betonade kompisarna och lärarna. Eleverna beskrev vad de ansåg vara typiska tjej- och killämnen. Eleverna klassade Engelska, Matematik och Svenska som tjejämnen och Idrott och Träslöjd som killämnen. Vi har dessutom kunnat se att eleverna utifrån situationen de är i intar olika identiteter.</p>

The aim of this study was to examine how "Professional Exes", individuals that have exited a drug abuse and a criminal career and further are educated to work in the addiction field, transformed their identity and which factors that were significant in the process. The result of this study are based on semi-structured interviews with five Professional Exes and shows which specific factors in the process that contributed to the transformation and what kind of difficulties and barriers that existed during the process. The study suggests that, among other things, identification with others exes and the 12 Step Program are significant factors in the process. Furthermore, the study suggests that a difficulty in the transformation is that residues from the previous identity such as a poor self-esteem occurred in some situations.

The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children’s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied. The study is based on qualitative interviews with four social workers. The empirical material was analysed based on the theories ethnocentrism and symbolic interactionism. The results of the study shows that both the social workers and the unaccompanied children’s cultural background effects social work. The social workers cultural background has a particular effect on the meetings with the unaccompanied children. The social workers capacity to fully understand the unaccompanied clients is limited for cultural factors.