Around the world many people are affected by war, persecution, rebellion, famine, etc. and are therefore forced to move and start a new life elsewhere under new conditions. The struggle for survival is one of the factors that force children to escape. Being forced into emigration and immigration is evident in people's lives and affect how their identities are constructed. My study is focused on how refugee young people are constructing their identities in the complex context in which they live. The intersectional perspective – maintaining that power relations are created and recreated in interaction with factors such as gender, age, ethnicity and location – is the basis for my study. I have tried to understand how these factors affect refugee youth identity construction. In order to answer my questions and get an idea of whether the refugee youth identity constructions constitute a transition to better opportunities or creating identification problems, I have conducted an ethnographic study in a multicultural school in a suburb in Stockholm. The selected group of study consisted of six refugee young people between 14 and 19 years of age who attend a so-called preparatory class. All of them live with their families and they all have been living in Sweden for less than one year. I have focused on six thematic categories: background, gender, and ethnicity, social network, future and positioning. My choice of perspective on identity constructions is based on the premise that people are constantly looking for social recognition. When meeting other persons they are positioning themselves in different ways, by testing limits and facing the consequences, thereby constructing their identities. Exercise of power and powerlessness are expressed in different ways in their daily lives in which they are seeking their positions in a restricted social network. The result of my study shows that the informants are located in a field of tension between the quest for liberation and identification problems in the paradoxical context that they are in. The dilemma, on the one hand their wish to maintain their ethnic identity and on the other hand to question it, is expressed in their relation to “Swedishness” and the Swedish language. The informants are also using different strategies when they try to construct and maintain their gender identities. Their life chances vary depending on the options available. My informants did actually create an immigrant identity that stands as an antithesis of being Swedish. They all agree that they are striving for self-realization and a brighter future, a future that not least could render them some symbolic capital. But the path towards such goals does not seem to be an easy task. / Ute i världen drabbas många människor av krig, förföljelse, uppror, svält m.m. och tvingas därför att flytta och starta ett nytt liv någon annanstans under nya villkor. Kampen för överlevnad är en av de faktorer som tvingar barn till flykt. Att tvingas till utvandring och invandring sätter spår i människors liv och påverkar hur deras identiteter konstrueras. Min studie tar sin utgångspunkt i hur flyktingungdomar konstruerar sina identiteter i den komplexa kontext som de befinner sig i. Det intersektionella perspektivet – som går ut på att maktrelationer skapas och omskapas i samspelet med faktorer såsom kön, ålder, etnicitet och plats – ligger till grund för min studie. Jag har försökt förstå hur dessa faktorer påverkar flyktingungdomarnas identitetskonstruktioner. För att besvara mina frågeställningar och få en uppfattning om huruvida flyktingungdomars identitets­konstruktioner utgör en övergång till bättre möjligheter eller skapar identifika­tionsproblem har jag genomfört en etnografisk studie i en mångkulturell skola i en av Stockholms förorter. Urvalsgruppen bestod av sex flyktingungdomar mellan 14 och 19 år som går i en så kallad förberedelseklass. Alla bor med sina familjer och alla har vistats i Sverige i mindre än ett år. Jag har utgått från sex tematiska kategorier: bakgrund, kön, etnicitet, nätverk, framtid och positionering. I mitt val av perspektiv på identitetskonstruktioner är utgångspunkten att människor ständigt söker socialt erkännande. I mötet med de andra positionerar de sig på olika sätt genom att testa gränser och möta konsekvenser, därigenom konstruerar de sina identiteter. Maktutövning och maktlöshet uttrycks på olika sätt i deras vardag där de söker sina platser i ett begränsat nätverk. Resultatet visar att informanterna befinner sig i ett spänningsfält mellan å ena sidan strävan efter bättre möjligheter och å andra sidan identifikationsproblem i den paradoxala kontext som de befinner sig i. Dilemmat med att å ena sidan vilja vidmakthålla sin etniska identitet och å andra sidan ifrågasätta den uttrycks i förhållandet till svenskhet och till det svenska språket. Informanterna använder sig också av olika strategier för att iscensätta och upprätthålla sina könsidentiteter. Deras livschanser varierar beroende på vilka möjligheter som erbjuds. Ungdomarna har konstruerat en invandraridentitet som står som motpol till svenskhet. De var alla eniga om att de strävar efter självförverkligande och en ljusare framtid, en framtid som inte minst kan skänka dem symboliskt kapital, men vägen dit tycks inte enkel.

No description available.

Syftet med denna studie är att analysera hur manlig och kvinnlig makt konstrueras i fantasyromanen Vindens namn. Ett intersektionellt perspektiv på maktkonstruktioner utgör studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt, med fokus på hur genus-, klass- och etnicitetsaspekter samvarierar i romankaraktärernas maktpositioner. Målet med studien är också att diskutera romanens möjligheter i svenskämnets värdegrundsarbete. Vidare belyses komplexa mönster för maktkonstruktion i romanen som lärare bör vara uppmärksamma på om man använder den som utgångspunkt för klassrumsdiskussioner om hur makt skapas i såväl romanen, som i det samhälle den tillkommit i. Analysen visar att männen karaktäriseras på ett stereotypiskt vis, där deras handlingar lägger grund för maktpositionerna, medan kvinnorna på motsvarande stereotypa sätt karakteriseras som maktlösa utifrån kropp, utseende och underordning. Detta framställs på ett explicit och ibland övertydligt sätt. Mer implicit framställs etniciteters och klasstillhörighetens betydelse för de manliga karaktärernas inbördes maktpositioner medan kvinnliga karaktärer är objektifierade och underordnade i Vindens namn.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ enkätstudie skapa kunskap om hur förskolans personal skattar det stöd som ges till flickor respektive pojkar, samt hur pedagoger skattar fördelningen av särskilt stöd i förskolan. Resultatet från enkätstudien analyserades via SPSS som är ett dataprogram för statistiska analyser. Resultatet visade ingen skillnad i stödet som fördelas mellan flickor och pojkar. Utifrån pedagogernas skattningar finns det inget samband mellan barnets kön och det stöd som fördelas. Däremot visar resultatet att barn som är tillbakadragna och blyga inte får samma stöd som utåtagerande barn. I motsats till resultatet från tidigare forskning visar resultatet av vår studie att pedagoger inte anser att fördelningen av stöd skiljer sig mellan flickor och pojkar.

Mot bakgrund av den svenska läroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering, är syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lärarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter av maktrelationer baserade på exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod används kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik där binära könsidentiteter är norm samt att tjejer och killar är olika. Materialet genomsyras också av en vithetsnorm. Slutsatsen är att det icke-normerande utesluts och därmed osynliggörs samt att materialet inte innehåller ett intersektionellt perspektiv. / In the light of the Swedish curriculum guidelines, that express that no one in school should be exposed for discrimination, the aim of this thesis is to carry out a critical discourse analysis of the teaching manual guide Duckface/Stonface from an intersectional perspective. The intersectional perspective aims to bring forth specific situations of oppression that is created in the intersection of power struggles based on class, gender, ethnicity and sexuality, among other factors. Faircloughs three dimensional analysis model is used as the critical discourse analysis method. The results of the teaching manual guide shows, among other findings, that there is a social practice where binary gender identities is the norm and that girls and boys are different. The manual guide is also permeated by a whiteness norm. The conclusion is that the non-normative is excluded and invisibilized and that it doesn´t have an intersectional perspective.

Alla texter förmedlar olika bilder av världen, detta innebär att lärares textval blir betydelsefulla. Studiens syfte är därför att analysera hur perspektiven genus, klass och etnicitet framställs i ett urval av högläsningsböcker. Vi har även valt att ta del av lärarnas reflektioner kring bokval samt hur de ser på perspektiven genus, klass och etnicitet vid val av böcker. För att samla in vårt empiriska material har vi intervjuat sex lärare i årskurs 1-3 och analyserat tio högläsningsböcker. Böckerna analyserade vi genom en kritisk textanalys där huvudkaraktärerna stod i centrum. Hilary Janks begrepp dominans, mångfald och tillgång applicerades också på resultatet. Vi presenterar teori och tidigare forskning om lärares textval, texters påverkan samt om genus, klass och etnicitet i barnlitteraturen. Denna har vi sedan använt oss av för att analysera vårt resultat som består av presentationer av varje bok samt tolkningar av hur genus, klass och etnicitet framträdde i respektive bok. Vi har även gjort en sammanställning över hur de tre perspektiven framställs i samtliga böcker, samt en intersektionell analys av utvalda karaktärer. Intervjusvaren redogörs också för och analyseras utifrån vår teoretiska referensram. Resultatet visade på en dominans av manliga och könsstereotypa huvudkaraktärer, samt att karaktärer med vit hudfärg och av medelklass var de som dominerade. Resultatet visade även att lärarna generellt sett inte tänkte på perspektiven genus, klass och etnicitet då de valde böcker utan istället fokuserade på att språket skulle vara lättförståeligt för eleverna samt att böckerna skulle väcka intresse och läslust. Vår slutsats blev därför att lärarnas svar stämde med den bild textanalyserna gav, då böckerna inte visade på särskilt stor mångfald utifrån perspektiven genus, klass och etnicitet. Vi hoppas att denna studie kan väcka medvetenhet hos pedagoger, och inspirera till kritisk granskning av texter.

Detta examensarbete är en läromedelsanalys vars fokus kommer ligga på att analysera sexreligionskunskapsläromedel som håller sig inom tidsramen 2011 fram till idag 2022. Syftet äratt se hur författaren/författarna presenterar islam i läroböckerna samt vilka maktstrukturersom vi finner med hjälp av våra fyra teoretiska glasögon. De fyra teorierna är orientalism,postkolonialism, genus och intersektionalitet. Vi gör detta för att se om de utvaldareligionskunskapsläromedlen håller liknande språkbruk samt förhåller sig till Lgy11, om deär skrivna utifrån en objektiv modalitet och om den tidigare forskningen har liknandeproblematik. Vi valde att ha två frågeställningar, hur väljer författaren/författarna attpresentera islam och vilka maktstrukturer kommer till uttryck i de sexreligionskunskapsläromedel vi analysera? För att besvara dessa frågor har vi använt oss aven kvalitativ diskursanalys metod. Det resultat som vi fick var att de utvalda läromedlen varatt de läroböcker var skrivna utifrån “så här är islam” och vi fann även ett “vi och dem”perspektiv, samt stereotypiska bilder på den beslöjade muslimska kvinnan. Vår slutsats ledertill att den problematik vi fann i tidigare forskning är liknande problematik vi fann i deutvalda läroböckerna. Därefter uppmanar vi om att det behövs ny forskning inom detta ämne.

Denna studie undersöker hur representationer av etnicitet, genus och sexualitet ser ut i populär skönlitteratur för åldrarna 9–12, för att kunna bistå grundskollärare med insikter kring vikten av medvetna val när skönlitteratur används i klassrummen. De frågeställningar som besvaras är, (1) Hur ser representationen ut och hur framställs karaktärerna i den valda skönlitteraturen gällande etnicitet, genus och sexualitet? och (2) Hur ser representationen ut i skönlitteraturen utifrån ett intersektionellt perspektiv? För att undersöka detta genomförs en diskursanalys på tio skönlitterära böcker med diskursteori och det intersektionella perspektivet som grund. Resultatet av studien visar att etnicitet och sexualitet är två kategorier som får begränsad plats i litteraturen medan genus skildras på ett mer varierat sätt. Slutsatser som dras är att grundskollärare behöver se bortom den populära skönlitteraturen för att kunna förse elever med både fönster och speglar och samtidigt uppfylla värdegrundens och svenska kursplanens kriterier om utveckling av elevers empati, förståelse och identitet.

Alcohol misuse has been an increasingly bigger problem and is considered a societal problem. Theoverarching purpose of this study is to illustrate the vulnerability of different groups such aschildren, adolescents and adults, in regards to being a relative to individuals suffering fromalcohol misuse. To achieve this, the study focused on collecting data through systematicallyprocessing and analyzing 15 peer reviewed articles that were run in different countries. Theempirical results of the study show that relatives to an individual with alcohol misuse mainly areaffected by three arching themes, 1) codependency, 2) stigma and 3) internalizing andexternalizing problems. Different categories of the intersectional perspective like gender, age,class can create a twofold vulnerability for the already vulnerable relatives. This essentially leadsto the relative not having the ability to provide support to the individual with the alcohol misuseand simultaneously maintain their own well being. Children, adolescents and adults are vulnerablein different ways, for different reasons.