Environmental work at different societal levels has different prerequisites and responsibilities. The aim of the thesis is to describe and compare the environmental strategies, programs, and indicators on the international regional (European Union), national (Sweden), sub national regional (County of Stockholm) and municipal (Upplands Väsby) levels, and see if there is consistency between the societal levels. The organization behind the environmental strategies, program, and indicators is large. Communication, distribution of data and information, as well as feedback are important aspects of the environmental work. This has also been studied in the thesis. All type of work has its obstacles, for the environmental work the main obstacles are, lack of: resources, political will, dedicated civil servants; and also the organization itself. There is consistency between environmental aims, but not between the environmental indicators used on the societal levels. Creating a common indicator system would improve this. Economic aspects play an important part in the environmental work. / Alla samhällsnivåer har olika förutsättningar och ansvar för miljöarbetet. Den här rapporten undersöker miljöarbetet och dess indikatorer på fyra samhällsnivåer, nämligen: internationellt regionala (Europeiska Unionen, EU), nationella (Sverige), nationellt regionala (Stockholms län) och den kommunala nivån (Upplands Väsby). Målet är att beskriva de strategier, program och indikatorer som finns inom miljöområdet på dessa nivåer, samt att jämföra dem och se om de är konsekventa. Dessutom studerar rapporten om det finns några hinder i miljöarbetet och hur kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna fungerar. På EU-nivån har Lissabon strategin, Strategin för hållbar utveckling och det sjätte miljöhandlingsprogrammet studerats och beskrivits. När det gäller indikatorer har fokus lagts på de så kallade ”Structural Indicators”. På den nationella nivån har fokus lagts på miljökvalitetsmålen, arbetet med dessa och tillhörande indikatorer. Detta för att dessa mål ska ha den högsta prioriteringen i svenskt miljöarbete. Även på den nationellt regionala nivån har miljökvalitetsmålen stor betydelse. I Stockholm finns även ett regionalt miljöhandlingsprogram, med fokus på vatten och avlopp, samt resor och transporter. När det gäller den kommunala nivån har det först beskrivits generellt hur miljöarbetet kan gå till och om indikatorer. Sedan har fokus lagts på Upplands Väsby och deras specifika miljöarbete och indikatorer. När det gäller svårigheter i miljöarbetet har detta främst påträffats på kommunal nivå, de största svårigheterna är brist på: resurser (ekonomiska, personal och tid), politisk vilja och engagerade tjänstemän, samt att själva organisationen kan vara ett hinder. Kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna har brister, det är främst den kommunala nivån som inte känner sig tillräckligt informerad. Dessutom är det liten efterfrågan på kommunens resultat. När det gäller likheten mellan samhällsnivåerna, så är målen för de olika strategierna och programmen jämförbara mellan de olika nivåerna. Däremot är det stor skillnad mellan indikatorerna. Detta leder antagligen till att mycket extraarbete görs för att samla data till alla dessa indikatorer. Ett sätt att förbättra detta är att skapa ett gemensamt indikatorsystem. Förslaget för systemet är ett indikatorset som består av indikatorer som är samma på alla samhällsnivåer, system indikatorer, sedan indikatorer som bestäms på varje samhällsnivå och används på bara den, nivå indikatorer. Tillsist finns det även indikatorer som kan beslutas om och används i enskilda kommuner eller län, enhets indikatorer. / <p>www.ima.kth.se</p>

This report has been performed for WSP Construction Design located at Arenavägen 7 in Stockholm. WSP Construction Design is one of the leading departments in Sweden in construction solutions regarding everything from building construction to industrial building. Great competencies regarding steel, wood and concrete constructions are available within the department which is well sought. Crane girders used in the industry are exposed to large loads that vary over time that includes instantaneous lifts and the crane girders movement which lead to the phenomenon fatigue in the crane girder and its ingoing welds. A control of fatigue needs to be performed after a certain lifespan measured in time which in turn is converted to a number of loadcycles. When the number of loadcycles amounts to a greater number the input welds resistance will have been reduced and the rate of utilization thereby increased. This is fatigue. Since long BKR/BSK has handled the design of crane girders with results of satisfactory that even has exceeded the costumers expectations regarding the lifespan. New demands have been set that the BKR/BSK-standard shall be rejected and replaced by the new standard of Europe named Eurocode. The Eurocode-standard is still relatively new and on the brink to replacing BKR/BSK. This opens up for many questions regarding what this transition will mean. One of these issues is what the transition will lead to regarding fatigue. This report intends to explore and clarify any discrepancies that the two different standards BKR/BSK and Eurocode differ in design regarding fatigue in crane girders. The goal of this report is thereby to compare BKR/BSK with Eurocode from a fatigue point of view with the weight of the study on input welds were fatigue clearly arises During the project, differences between BKR/BSK and Eurocode could be identified regarding treatment of fatigue dimensioning. Because of this, much time has been needed to preform calculations according to Eurocode by hand, then analyze the result and ask our internal references at WSP for further guidance. The result this report is showing is clear differences regarding the ingoing welds utilization rates.The utilization rate for the perpendicular weld at the top flange and web was calculated to a much greater value than allowed, which lead to that the chosen crane girder in this report did not reach up to the standards of Eurocode. The report is also showing that lower utilization rates were obtained when compared to the results of the BKR/BSK calculations regarding welds placed at the rail and stiffener. Another major difference that could be detected is how the number of loadcycles is being greatly reduced on a crane girder dimensioned according to BKR/BSK that is being tested according to the Eurocode standards. The report has also showed that the way of dimensioning in Eurocode is complex. Eurocode lacks descriptions regarding how to interpret its ingoing material. This places great demands on constructors that they can handle this standard and that they are being competent in how to use and apply it in a safe way. / Denna rapport har utförts åt WSP byggprojektering beläget på Arenavägen 7 i Stockholm. WSP byggprojektering är en av Sveriges ledande konstruktionsavdelningar inom konstruktionslösningar gällande allt från husbyggnad till industribyggnad. Stora kompetenser gällande stål-, trä- och betongkonstruktioner finns inom avdelningen som är väl eftertraktad. Kranbalkar inom industrin utsätts för stora laster som varierar över tid som innefattar momentana lyft och kranens rörelse vilket medför fenomenet utmattning i kranbalken och dess ingående svetsar. En utmattningskontroll behöver utföras efter en viss livslängd mätt i tid, som i sin tur omvandlas till antal lastcykler. När antalet lastcykler uppgår till ett större antal kommer de ingående svetsarnas hållfasthet reducerats och utnyttjandegraden på så vis ökat. Detta är utmattning. Länge har BKR/BSK hanterat dimensioneringen av kranbalkar med tillfredställande resultat som till och med har överstigit beställarens förväntningar gällande livslängden. Nya krav har dock kommit på att BKR/BSK-normen skall ersättas av den nya europastandarden Eurokod. Eurokod-normen är fortfarande relativt ny och är precis i den fas där den skall ersätta BKR/BSK. Detta öppnar upp för många frågor vad denna övergång kommer att betyda. En av dessa frågor är vad övergången kommer att innebära för utmattning. Denna rapport avser att undersöka och bringa klarhet i eventuella skillnader som de två olika normerna BKR/BSK och Eurokod kan ha gentemot varandra gällande dimensionering av utmattning i kranbalkar. Målet med denna rapport är därför att jämföra BKR/BSK med Eurokod ur ett utmattningsperspektiv med tyngden av undersökningen kring ingående svetsar där utmattning tydligt uppkommer. Under arbetets gång uppmärksammades skillnader mellan BKR/BSK och Eurokodens behandling av utmattningsdimensionering. Detta har lett till att väldigt mycket tid fått läggas åt att utföra handberäkningar i Eurokod för att sedan analysera det slutliga utfallet för att sedan konsultera interna referenser hos WSP för att kunna lösa problemet. Resultatet som rapporten redovisar är tydliga skillnader i svetsarnas utnyttjandegrader. Utnyttjandegraden för vinkelräta svetsen vid övre livhals beräknades till ett värde långt över det tillåtna, vilket då gjorde att den kranbalken som dimensionerades i rapporten inte kan godkännas enligt de krav som Eurokoden ställer. Rapporten visar också att lägre utnyttjandegrader har erhållits vid jämförelse med svetsar beräknade enligt BKR/BSK. Detta avser då svetsen vid rälklammer och svets vid avstyvning och överfläns. Ytterligare en stor skillnad som påvisats är hur antalet lastcykler kraftigt reduceras på ett tvärsnitt dimensionerat enligt BKR/BSK om man skulle tillämpa Eurokodens föreskrifter. Rapporten har också visat att den dimensioneringsgång som beskrivs enligt Eurokod inte är särskilt enkel. Då Eurokoden saknar beskrivning i vissa fall hur den skall tolkas så ställer det mycket stora krav på att konstruktörer utbildas inom området innan de börjar tillämpa Eurokoden.

Bildigenkänning och jämförelse är ett ämne som har varit i fokus under en lång tid inom datavetenskap. Många företag har försökt att skapa produkter, som utnyttjar olika lösningar för att känna igen objekt och människor. Dock har ingen lyckats skapa en lösning som kan göra detta felfritt. Lifesum vill ha en lösning till deras kaloriräknarapplikation. Denna ska erbjuda användaren möjligheten att fotografera en maträtt, för att sedan kunna ta fram vilken maträtt som bilden illustrerar. Histogramjämförelse är ett av lösningsalternativen, dock inte den mest optimala bildjämförelsealgoritmen. Att använda en algoritm som utnyttjar nyckelpunktsdetektion är den mest optimala lösningen, om träning av algoritmen är ett alternativ. En av idéerna för att öka precisionen är att låta användaren välja mellan de fem bästa maträtterna som algoritmen rekommenderar. På så sätt ökar man sannolikheten att maträtten som söks är en av de rekommenderade maträtterna. Framtida arbeten inom detta ämne kan involvera forskning i hur träning utav HOG, Histogram of Oriented Gradients, algoritmen skulle fungera. Detta för att få ett bättre resultat som låter FLANN, Fast Approximate Nearest Neighbor Search Library, algoritmen arbeta snabbare. / Image recognition and comparison is a topic that has been in focus for a long time within computer science. Many companies have tried to create products that use different solutions to recognize objects and people. However, none of these companies have managed to create a solution that can do this flawlessly. Lifesum want a solution to their calorie counting application. This will offer the user the opportunity to take a picture of a dish and then be able to retrieve which dish the image illustrates. Histogram comparison is one solution to this problem, thought not the most optimal one. Using an algorithm that uses keypoint detection is the most optimal solution, if training of the algorithm is an option. One of the ideas to improve the precision is to allow the user to choose between the five best dishes that the algorithm recommends. In this way one increase the probability of that the wanted dish is one of the recommended dishes. Future work in this topic can involve researching on how training the HOG, Histogram of Oriented Gradients, algorithm would work, to get a better result that could let the FLANN, Fast Approximate Nearest Neighbor Search Library, algorithm work faster.

Idag ser man ett ökat intresset för applikationsutveckling. Den hybrida applikationsutvecklingen är något företag inte kan se förbi längre då dess fördelar väger tungt. Fördelarna med hybrida applikationer är bland annat det faktum att de använder en kodbas för flera plattformar. Detta i sin tur leder till en kraftig tids- och resursbesparing under utvecklingsfasen. De två hybrida ramverken som valts ut i ett jämförande syfte är Apache Cordova och Flutter, och syftet är att identifiera vilket ramverk presterar bäst ur ett prestandaperspektiv. Den frågeställning som besvaras i studien är: Vilket ramverk för att skapa en hybrid applikation av Apache Cordova och Flutter, är att rekommendera ur ett prestandaperspektiv? Studien mäter prestandarelaterade variabler, dessa är exekveringshastighet, uppstartstid, CPU-, RAM- och batterianvändning. Studien gör detta genom skapandet av två funktionellt identiska applikationer i respektive ramverk. Datainsamlingen görs genom Android Profiler, Logcat samt egen implementerad kod. Resultatet presenterar mätningar i respektive prestandarelaterad variabel. Det som redovisas i det totala resultatet visar på att Flutter är det ramverk som presterar snabbare men även är det ramverk som har en högre resursanvändning. / Today we see an increased trend around the interest in application development, and in our society there are over three billion smartphone users. Hybrid application development is something companies can no longer overlook because the benefits weigh heavily. The benefits with hybrid applications include the fact that it uses a multi-platform code base. This in turn leads to a significant saving of time and resources during the development process. The two hybrid frameworks chosen for a comparative purpose are Apache Cordova and Flutter, and the purpose is to identify which framework performs the best out of a performance perspective. The question answered in the study is: What framework for creating a hybrid application between Apache Cordova and Flutter, is recommended out of a performance perspective? The study measures performance-related variables, these are execution speed, start-up time, CPU, RAM and battery usage. The study does this by creating two functionally identical applications in each framework. Data collection takes place via Android Profiler, Logcat and own implemented code. The result shows measurements in each performance-related variable. Not only does the overall results show that Flutter is the faster performing framework but also the framework with a higher use of resources.

Traditional relational databases store data in tabular form and have existed for several decades. The new requirements for data such as high availability and scalability have led to an increase in NoSQL databases in popularity. NoSQL databases meet these requirements as they use other methods for handling and storing data, for example document databases and graph databases are two of these variants. This study examined the difference in performance between the SQL Server 19 relational database and the Neo4j graph database. An experiment with the hypothesis: "Graph databases have faster response times compared to relational databases when retrieving the shortest route between two specified locations" was performed by executing a function on a dataset provided by the study's partner the Swedish Transport Administration. The data set represents Sweden's railway network and consists of 1320 places and 2788 associated connections. The function searched for the shortest route between two locations for four selected sections in each database architecture. The observed and analyzed response times show that Neo4j has an average response time that is 50 times faster than SQL Server 19, which verifies the hypothesis. The response times from the two databases were also tested with a Wilcoxon test which showed that the median response times differ from each other at a 1 % significance level. In addition, the results show that the average response time for SQL Server 19 will increase more than Neo4j as more sites and connections become involved in the search. Relational databases have slower response times than graph databases as they use join statements to find current relationships between its tables, which means that they must search all the data to find the shortest path between two places. Unlike relational databases, graph databases only use relationships directly connected to the current node where the algorithm is located, which means that response times are shorter. / Traditionella relationsdatabaser lagrar data i tabellform och har existerat i flera årtionden. De nya kraven på data som hög tillgänglighet samt skalbarhet har gjort att NoSQL databaser ökat i popularitet. NoSQL databaser tillgodoser dessa krav då de använder andra sätt för hantering och lagring av data, exempelvis är dokument-databaser samt grafdatabaser två av dessa varianter. I denna studie undersöktes skillnaden i prestanda mellan relationsdatabasen SQL Server 19 och grafdatabasen Neo4j. Ett experiment med hypotesen: “Grafdatabaser har snabbare svarstider i jämförelse mot relationsdatabaser vid hämtning av kortaste vägen mellan två angivna platser” genomfördes genom att exekvera en funktion på ett dataset som tillhandahållits av studiens samarbetspartner Trafikverket. Datasetet representerar Sveriges järnvägsnätverk och består av 1320 platser och 2788 tillhörande förbindelser. Funktionen sökte efter den kortaste vägen mellan två platser för fyra utvalda sträckor i varje databasarkitektur. De observerade och analyserade svarstiderna visar att Neo4j har en genomsnittlig svarstid som är 50gånger snabbare än SQL Server 19 vilket verifierar hypotesen. Svarstiderna från de två databaserna testades även med ett Wilcoxon-test som visade att svarstidernas median skiljer sig från varandra påen 1 % signifikansnivå. Därtill visar resultatet att den genomsnittliga svarstiden för SQL Server 19 kommer att öka mer än Neo4j då fler platser och förbindelser blir involverade i sökningen. Relationsdatabaser har långsammare svarstider än grafdatabaser då de använder join-satser för att hitta aktuella relationer mellan dess tabeller vilket gör att de måste söka igenom all data för att hitta kortaste vägen mellan två platser. Till skillnad från relationsdatabaser använder grafdatabaser endast relationer direkt anslutna till den nuvarande noden där algoritmen befinner sig vilket gör att svarstiderna blir mindre.

As technology becomes increasingly embedded in our daily lives, the demand for computational power is on the rise. Sometimes, the necessary calculations can be performed within the device itself, but often, they need to be processed remotely. This is where the role of cloud providers comes into play, steadily growing to meet the demand. With a multitude of providers available, each offering their own unique blend of services, costs, availability, and functionality, choosing the right one can be daunting. Each provider has its own advantages and drawbacks, making them more suitable for specific use scenarios. Growing businesses might find it challenging to select the best cloud provider due to the wide range of offerings. Decisions revolve around factors such as costs, scalability, and performance implications. This study examines a case where a transition was made from the cloud provider Heroku to Amazon Web Services (AWS) and their respective offerings. The moved infrastructure included a database, back-end service, and front-end service, with the last two operating as Docker-compiled containers. To investigate the differences, minor modifications were made to the existing infrastructure to make it compatible with AWS. Due to the similarities between the two systems, we could perform tests in 7 categories such as ”Time to first byte” and ”Time to interactive”. The data was derived using the performance monitoring software Google lighthouse. Non-app-specific data, like service availability and costs, were collected directly from the providers. The findings suggest that performance differences between Heroku and AWS were marginal. The cost data indicates Heroku as a pricier option at present. Despite AWS being cheaper it provides more features and customisation, it also offers a more advantageous cost model for future company growth and system expansion. If there was more time available for the study it would also be of interest to see how other providers compared to the two examined in the study. / I takt med att tekniken blir alltmer inbäddad i våra dagliga liv, ökar efterfrågan på beräkningskraft. Ibland kan de nödvändiga beräkningarna utföras inom enheten själv, men ofta behöver de bearbetas på distans. Det är här som rollen av molnleverantörer kommer in i bilden, stadigt växande för att möta efterfrågan. Med en mängd olika leverantörer tillgängliga, var och en erbjuder sin egen unika blandning av tjänster, kostnader, tillgänglighet och funktionalitet, kan det vara svårt att välja rätt. Varje leverantör har sina egna fördelar och nackdelar, vilket gör dem mer lämpliga för specifika användningsscenarier. Växande företag kan finna det utmanande att välja den bästa molnleverantören på grund av det breda utbudet av tjänster. Besluten kretsar kring faktorer som kostnader, skalbarhet och prestandaimplikationer. Denna studie undersöker ett fall där en övergång gjordes från molnleverantören Heroku till Amazon Web Services (AWS) och deras respektive erbjudanden. Den flyttade infrastrukturen inkluderade en databas, bakänd-tjänst och framänd-tjänst, med de två sistnämnda som fungerar som Docker-kompilerade behållare. För att undersöka skillnaderna gjordes mindre ändringar i den befintliga infrastrukturen för att göra den kompatibel med AWS. På grund av likheterna mellan de två systemen kunde vi utföra tester i 7 kategorier, såsom ”Time to first byte” och ”Time to interactive”. Data erhölls med hjälp av prestandaövervakningsprogramvaran Google Lighthouse. Icke-applikationsspecifika data, som tjänstens tillgänglighet och kostnader, samlades direkt från leverantörerna. Resultaten tyder på att prestandaskillnaderna mellan Heroku och AWS var marginella. Kostnadsdata indikerar att Heroku är ett dyrare alternativ för närvarande. Trots att AWS är billigare och erbjuder fler funktioner och anpassningar, erbjuder det också en mer fördelaktig kostnadsmodell för framtida företagstillväxt och systemutvidgning. Om det fanns mer tid för studien skulle det också vara intressant att se hur andra leverantörer jämförde sig med de två som undersöktes i studien.

an instance has become exceedingly more time and resource consuming. To solve this issue, cloud computing is being used to train and serve the models. However, there’s a gap in research where these cloud computing platforms have been evaluated for these tasks. This thesis aims to investigate the inference task of an image quality assessment algorithm on different Machine Learning as a Service architecture. The quantitative metrics that are being used for the comparison are latency, inference time, throughput, carbon Footprint, and cost. The utilization of Machine Learning has a wide range of applications, with one of its most popular areas being Image Recognition or Image Classification. To effectively classify an image, it is imperative that the image is of high quality. This requirement is not always met, particularly in situations where users capture images through their mobile devices or other equipment. In light of this, there is a need for an image quality assessment, which can be achieved through the implementation of an Image Quality Assessment Model such as BRISQUE. When hosting BRISQUE in the cloud, there is a plethora of hardware options to choose from. This thesis aims to conduct a benchmark of these hardware options to evaluate the performance and sustainability of BRISQUE’s image quality assessment on various cloud hardware. The metrics for evaluation include inference time, hourly cost, effective cost, energy consumption, and emissions. Additionally, this thesis seeks to investigate the feasibility of incorporating sustainability metrics, such as energy consumption and emissions, into machine learning benchmarks in cloud environments. The results of the study reveal that the instance type from GCP was generally the best-performing among the 15 tested. The Image Quality Assessment Model appeared to benefit more from a higher number of cores than a high CPU clock speed. In terms of sustainability, it was observed that all instance types displayed a similar level of energy consumption, however, there were variations in emissions. Further analysis revealed that the selection of region played a significant role in determining the level of emissions produced by the cloud environment. However, the availability of such sustainability data is limited in a cloud environment due to restrictions imposed by cloud providers, rendering the inclusion of these metrics in Machine Learning benchmarks in cloud environments problematic. / Maskininlärning kan användas till en mängd olika saker. Ett populärt verksamhetsområde inom maskininlärning är bildigenkänning eller bildklassificering. För att utföra bildklassificering på en bild krävs först en bild av god kvalitet. Detta är inte alltid fallet när användare tar bilder i en applikation med sina telefoner eller andra enheter. Därför är behovet av en bildkvalitetskontroll nödvändigt. BRISQUE är en modell för bildkvalitetsbedömning som gör bildkvalitetskontroller på bilder, men när man hyr plats för den i molnet finns det många olika hårdvarualternativ att välja mellan. Denna uppsats avser att benchmarka denna hårdvara för att se hur BRISQUE utför inferens på dessa molnhårdvaror både när det gäller prestanda och hållbarhet där inferensens tid, timpris, effektivt pris, energiförbrukning och utsläpp är de insamlade mätvärdena. Avhandlingen söker också att undersöka möjligheten att inkludera hållbarhetsmetriker som energiförbrukning och utsläpp i en maskininlärningsbenchmark i molnmiljöer. Resultaten av studien visar att en av GCPs instanstyper var generellt den bäst presterande bland de 15 som testades. Bildkvalitetsbedömningsmodellen verkar dra nytta av ett högre antal kärnor mer än en hög CPU-frekvens. Vad gäller hållbarhet observerades att alla instanstyper visade en liknande nivå av energianvändning, men det fanns variationer i utsläpp. Ytterligare analys visade att valet av region hade en betydande roll i bestämningen av nivån av utsläpp som producerades av molnmiljön. Tillgången till sådana hållbarhetsdata är begränsade i en molnmiljö på grund av restriktioner som ställs av molnleverantörer vilket skapar problem om dessa mätvärden ska inkluderas i maskininlärningsbenchmarks i molnmiljöer.

Aim - The purpose of the study was to compare differences in body image between a specific weight-base sport and a ball sport. Related questions where as follows: “Are there any differences in distorted body image between soccer players and judokas?” “Is there an association between gender and age with distorted body image regardless of  sport?” Method - The survey was given to athletes striving to be elite within either judo or soccer. Groups occurred according to sport, gender and age category. In addition to the basic questions, the survey consisted of 22 questions where 13 were from the Body Appreciation Scale (BAS) and 9 from the Eating Disorder Inventory (EDI), specifically those related to body image. Comparison was then made based on the groupings, where independent sample t-tests demonstrated differences. A correlation analysis was then made which evaluated the correlation between age and gender independent of sport. Results - A total of 93 participants completed the survey in its entirety, 43 women and 50 men. 50 were striving to be elite within judo (21 women, 29 men, 25 in high school, 25 post-high school) and 43 in soccer (22 women, 21 men, 21 in high school, 22 post-high school). The total score in the entire questionnaire gave an average value of 96,0 for judo and 93,1 for soccer (p=0,27). The mean value was 88,7 för women and 99,8 for men (p=&lt;0,001), as well as a mean value corresponding to 94,0 for the post-high school group and 96,3 for the high school group (p=0,52). Conclusions - No significant difference could be seen in the tendency to distorted body image between the sports or whether they belonged to the high school or post-high school category. Differences in results regarding specific questions in the EDI, however, indicate a tendency for the dissatisfaction to express itself in different ways within the sports. A significant difference could be seen in gender, with a greater tendency in women towards distorted body image compared to men. Further sport-specific research is requested. / Syfte - Syftet med studien var att jämföra skillnader i kroppsuppfattning mellan en specifik viktbaserad sport kontra en bollsport. Frågeställningarna lydde enligt följande: “Finns det några skillnader i förvrängd kroppsuppfattning mellan en utövare av fotboll respektive judo?”  “Finns det samband mellan kön och ålder med förvrängd kroppsuppfattning oavsett val av idrott?” Metod - Enkät tilldelades elitsatsande utövare inom judo samt fotboll. Grupperingarna skedde utefter idrott, kön och ålderskategori. Utöver basfrågor bestod enkäten av totalt 22 frågor, där 13 tagits ifrån Body Appreciation Scale (BAS) samt 9 från Eating Disorder Inventory (EDI), specifikt relaterat till kroppsuppfattning. Jämförelse gjordes utifrån grupperingarna, där oberoende t-test visade skillnader. Därefter verkställdes en sambandsanalyser som evaluerade eventuella korrelationer mellan ålder och kön oberoende av idrott.  Resultat - Totalt 93 deltagare genomförde enkäten i sin helhet, 43 kvinnor varav 50 män. 50 var elitsatsande inom judo (21 kvinnor, 29 män, 25 gymnasiala, 25 eftergymnasiala) och 43 inom fotboll (22 kvinnor, 21 män, 21 gymnasiala, 22 eftergymnasiala). Totalpoängen på hela enkäten gav ett medelvärde på 96,0 för judo och 93,1 för fotboll (p=0,27). Medelvärdet motsvarade 88,7 för kvinnor och 99,8 för männen (p=&lt;0,001), samt 94,0 poäng för eftergymnasiala gruppen och 95,3 för den gymnasiala gruppen (p=0,52). Slutsats - Ingen signifikant skillnad i tendens till förvrängd kroppsuppfattning kunde ses mellan sporterna eller i huruvida de tillhörde gymnasiala eller eftergymnasiala kategorin. Skillnad i resultat på specifika frågor i EDI indikerar dock en tendens till att missnöjet uttrycker sig olika sätt till val av idrott. Signifikant skillnad kunde ses mellan könen, med en större tendens hos kvinnor till förvrängd kroppsuppfattning. Vidare idrottsspecifik forskning efterfrågas.

One of the major challenges in Big Data is the accurate and meaningful assessment of system performance. Unlike other systems, minor differences in efficiency can escalate to large differences in costs and power consumption. While there are several tools on the marketplace for measuring the performance of Big Data systems, few of them have been explored in-depth. This report investigated the interfacing, data generation and workload implementations of two Big Data benchmarking suites, BigDataBench and Hibench. The purpose of the study was to establish the capabilities of each tool with regards to interfacing, data generation and workload implementation. An exploratory and qualitative approach was used to gather information and analyze each benchmarking tool. Source code, documentation, and reports published by the developers were used as information sources. The results showed that BigDataBench and HiBench were designed similarly with regards to interfacing and data flow during the execution of a workload with the exception of streaming workloads. BigDataBench provided for more realistic data generation while the data generation for HiBench was easier to control. With regards to workload design, the workloads in BigDataBench were designed to be applicable to multiple frameworks while the workloads in HiBench were focused on the Hadoop family. In conclusion, neither of benchmarking suites was superior to the other. They were both designed for different purposes and should be applied on a case-by-case basis. / En av de stora utmaningarna i Big Data är den exakta och meningsfulla bedömningen av systemprestanda. Till skillnad från andra system kan mindre skillnader i effektivitet eskalera till stora skillnader i kostnader och strömförbrukning. Medan det finns flera verktyg på marknaden för att mäta prestanda för Big Data-system, har få av dem undersökts djupgående. I denna rapport undersöktes gränssnittet, datagenereringen och arbetsbelastningen av två Big Data benchmarking-sviter, BigDataBench och HiBench. Syftet med studien var att fastställa varje verktygs kapacitet med hänsyn till de givna kriterierna. Ett utforskande och kvalitativt tillvägagångssätt användes för att samla information och analysera varje benchmarking verktyg. Källkod, dokumentation och rapporter som hade skrivits och publicerats av utvecklarna användes som informationskällor. Resultaten visade att BigDataBench och HiBench utformades på samma sätt med avseende på gränssnitt och dataflöde under utförandet av en arbetsbelastning med undantag för strömmande arbetsbelastningar. BigDataBench tillhandahöll mer realistisk datagenerering medan datagenerering för HiBench var lättare att styra. När det gäller arbetsbelastningsdesign var arbetsbelastningen i BigDataBench utformad för att kunna tillämpas på flera ramar, medan arbetsbelastningen i HiBench var inriktad på Hadoop-familjen. Sammanfattningsvis var ingen av benchmarkingssuperna överlägsen den andra. De var båda utformade för olika ändamål och bör tillämpas från fall till fall.

A challenge in today's society is to handle a large amount of vehicles traversing an intersection. Traffic lights are often used to control the traffic flow in these intersections. However, there are inefficiencies since the algorithms used to control the traffic lights do not perfectly adapt to the traffic situation. The purpose of this paper is to compare three different types of algorithms used in traffic control systems to find out how to minimize vehicle waiting times. A pretimed, a deterministic and a reinforcement learning algorithm were compared with each other. Test were conducted on a four-way intersection with various traffic demands using the program Simulation of Urban MObility (SUMO). The results showed that the deterministic algorithm performed best for all demands tested. The reinforcement learning algorithm performed better than the pretimed for low demands, but worse for varied and higher demands. The reasons behind these results are the deterministic algorithm's knowledge about vehicular movement and the negative effects the curse of dimensionality has on the training of the reinforcement learning algorithm. However, more research must be conducted to ensure that the results obtained are trustworthy in similar and different traffic situations. / En utmaning i dagens samhälle är att hantera en stor mängd fordon som kör igenom en korsning. Trafikljus används ofta för att kontrollera trafikflödena genom dessa korsningar. Det finns däremot ineffektiviteter eftersom algoritmerna som används för att kontrollera trafikljusen inte är perfekt anpassade till trafiksituationen. Syftet med denna rapport är att jämföra tre typer av algoritmer som används i trafiksystem för att undersöka hur väntetid för fordon kan minimeras. En tidsbaserad, en deterministisk och en förstärkande inlärning-algoritm jämfördes med varandra. Testerna utfördes på en fyrvägskorsning med olika trafikintensiteter med hjälp av programmet Simulation of Urban MObility (SUMO). Resultaten visade att den deterministiska algoritmen presterade bäst för alla olika trafikintensiteter. Inlärningsalgoritmen presterade bättre än den tidsbaserade på låga intensiteter, men sämre på varierande och högre intensiteter. Anledningarna bakom resultaten är att den deterministiska algoritmen har kunskap om hur fordon rör sig samt att dimensionalitetsproblem påverkar träningen av inlärningsalgoritmen negativt. Det krävs däremot mer forskning för att säkerställa att resultaten är pålitliga i liknande och annorlunda trafiksituationer.