Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelse av körsång för att belysa vikten av fritidssysselsättning för våra äldre. Datainsamlingen bestod av 7 intervjuer med pensionerade människor som aktivt deltog i körsång. Inga kriterier på hur länge de varit pensionerade eller hur länge de sjungit i kör ställdes. Intervjuerna analyserades sedan med tematisk analys. Analysen alstrade fem teman: En stor del av livet som beskriver hur aktiviteten påverkar deltagarnas övriga liv, Tillsammans som behandlar de olika sociala aspekter körsång medför, Subjektivt välmående redogör för de olika hälsofrämjande fördelar körsången kan ha, Att sjunga för andras skull som beskriver hur deltagarna finner glädje i att sprida sången, samt Att bidra till en bättre kör som behandlar olika åsikter om sångkunskap, lämplighet och motivationen att uppträda. Resultatet visade att körsång var gynnsamt för de äldre som deltog i studien. De gynnades främst socialt, fysiskt och psykiskt. Det framkom även att körens prestationer var viktig och att kören utgjorde en stor del i mångas liv.

<p>Examenskonsert med Radiokören är arbetets klingande del.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka när och varför problem med tonhållning i körsånguppkommer, samt hur jag som körledare och dirigent kan lösa detta genom arbete medintonation och gestik. Idén till arbetet grundade sig i att jag har upplevt att många kördirigenter har bristandekunskap i hur de kan hjälpa kören med intonation och att hålla ton. Jag har med en vokalensemble bestående av 17 sångare instuderat fem körverk, valdaför att av olika anledningar vara svåra att hålla ton i, mot bakgrund från litteratur ochintervjuer jag genomfört. Jag har provat och utvärderat metoder för att hjälpa kören atthålla ton, både som repetitör och som dirigent under konsert. Arbetet ledde till en konsert i Studio Acusticum och har gjort mig uppmärksam på attden största nyckeln till att hålla ton är att ensemblen är överens om parametrar somexempelvis konsonantplacering och att de sjunger med samma vokalfärg.

Syftet med den här studien är att utforska hur körsång kan fungera som ett redskap för att integrera och etablera asylsökande personer i det svenska samhället. Jag vill också ta reda på vilka konstnärliga samt sociala möjligheter och utmaningar ett sådant arbete kan innebära. Jag arbetar som kyrkomusiker inom Svenska kyrkan och har därför valt att bjuda in asylsökande till en av kyrkans körer. Jag har strävat efter en ömsesidig integration, där både de etablerade svenskarna och de nyanlända asylsökande kan lära av varandra och bidra till nya erfarenheter och synsätt. Förutom att själv beskriva hur processen har gått till med hjälp av ett löpande protokoll har jag även intervjuat fem personer som är kopplade till kören och försökt återge deras bild av hur arbetet fungerat. Studien visar bl.a. att kören kan vara en gemenskapsfrämjande plattform där alla får delta på lika villkor och att det finns goda chanser att utöva och praktisera det svenska språket. Studien visar också att det finns både konstnärliga möjligheter och utmaningar i att arbeta med körsång som integration. Studien har frambringat en del frågor som jag anser vara av värde att utforska vidare, t.ex. "Hur kan svensk och arabisk musiktradition mötas?" och "Hur kan musiken fungera i religionsdialog?"

<p>Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger. Vidare hanteras gruppdynamik för att förstå samspelet som uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang. I kör är musik inte den enda ingrediensen utan kör är också ett tillfälle att umgås och koppla bort vardagen. Forskningen har undersökt hur kör kan verka ur ett hälsoperspektiv. I undersökningen har informanter från två skilda körer medverkat, där kunskapsnivån inom musikområdet skiljer sig. Vi har sett att synen på körsång hos informanterna uppfattas liknande. De känner alla en glädje av att sjunga och de upplever en samklang när toner och rytmer stämmer. Informanterna förklara det som man är en del av ett maskineri. Informanterna beskriver sin syn på musikalitet och hur deras kör arbetar med det.</p>

Uppsatsen undersöker tre olika roller inom kördirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstnärlig vision), körpedagogen (förmåga att konkret kunna förstå, förklara och lära ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som är generella för ledare inom alla områden). Undersökningen genomfördes i form av en enkät där 651 sångare från 31 körer med olika bakgrund och åldrar rangordnade nio egenskaper/förmågor (tre inom varje roll). Resultatet visade att dirigenten, körpedagogen och ledaren alla är viktiga roller för alla korister oavsett nivå. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju längre man sjungit i kör och ju mer musikutbildning man har. Ålder och kön påverkar inte detta. De tre saker som koristerna prioriterade högst var (i ordning) kördirigentens förmåga att kunna höra musikaliska problem och hitta pedagogiska lösningar för att korrigera dem, Har en god musikalisk/teknisk kunskap inom dirigering/piano/sång, Är karismatisk/entusiasmerande. De professionella körsångarna i studien prioriterade rollen dirigenten högre än de andra respondenterna. För dem var har en stark konstnärlig vision och kan förmedla sin tolkning till kören det allra viktigare. Studien visar att kördirigent är en mångfacetterad yrkesroll som förväntas ha kompetens inom många olika områden. Musikhögskolorna lägger idag mycket fokus på att utbilda inom rollen dirigenten, mindre på körpedagogen och väldigt lite på ledaren. Kanske detta skulle behöva ändras för att nyutbildade kördirigenter ska kunna göra ett bra jobb?

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sätta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'. I körsång och solosång har vi dessutom texten som nav i musiken och det finns otaliga sätt att förstärka textens budskap genom den musikaliska gestaltningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka förhållandet mellan text och musik i Petter Ekmans verk Klippor, vågor, sand för att närma sig frågan "vad vill verket kommunicera?". Analysen ger en bild av Ekmans verk som en musikalisk gestaltning av jordens skapelse där evolutionen i sig är den egentliga grunden för verket. Ekmans komposition är inte, som mycket musik, en historia berättad i toner istället för ord, utan påminner snarare om ett konstverk, en klingande skulptur där ljuden i sig har ett egenvärde. Verket berättar inte om jordens skapelse, verket är jordens skapelse.

Körsång är idag en populär verksamhet som utövas av många människor i Sverige.Därför var syftet med denna studie att utveckla kunskapen om kördeltagares upplevelser av körsång och om det är så hälsofrämjande som många forskare påstår, eller om kör är en verksamhet som utövas bara för det egna nöjets skull. Om effekter av körsång upplevs, är det då något som följer med deltagarna i andra sammanhang i deras liv eller stannar det under repetitionen. Information kring detta område samlades in genom en kvalitativ studie där tre kördeltagare intervjuades angående deras upplevda effekter av att delta i en körverksamhet. Resultat av studien visade att deltagande i körverksamhet till stor del bidrar till positiva effekter, men att det också kan ge negativa effekter på individen beroende på kören i sig, det vill säga om kören håller rätt nivå för individen. Är nivån fel för deltagaren har det visat sig att en känsla av obehag kan uppstå, som sedan också kan medföra försämrat självförtroende. Är nivån däremot rätt har det visat sig att deltagandet i kör leder till efftekter som glädje, lugn, avslappning, pigghet och gruppsammanhållning samt stärkt självförtroende.

Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger. Vidare hanteras gruppdynamik för att förstå samspelet som uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang. I kör är musik inte den enda ingrediensen utan kör är också ett tillfälle att umgås och koppla bort vardagen. Forskningen har undersökt hur kör kan verka ur ett hälsoperspektiv. I undersökningen har informanter från två skilda körer medverkat, där kunskapsnivån inom musikområdet skiljer sig. Vi har sett att synen på körsång hos informanterna uppfattas liknande. De känner alla en glädje av att sjunga och de upplever en samklang när toner och rytmer stämmer. Informanterna förklara det som man är en del av ett maskineri. Informanterna beskriver sin syn på musikalitet och hur deras kör arbetar med det.

Föreliggande studie undersöker vilka faktorer som kan påverka elevers motivation med bakgrund i deras intresse och erfarenhet av kursen ensemble med körsång på gymnasieskolans estetiska program. Studien är baserad på tidigare musikpedagogisk forskning, motivations- och skolforskning. Semistrukturerad intervju har implementerats som metod för insamling av kvalitativa data. Åtta elever från tre gymnasieskolor i Sverige har deltagit och resultatet analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar att eleverna tycker att körsång i skolan är viktigt, men samtliga är inte lika motiverade till kursen ensemble med körsång. Resultat visar även att elevinflytande kan påverka elevens motivation. Elever som inte kan påverka kursens innehåll förlitar sig på lärarens kompetens eller är mindre motiverade, medan elever med möjligheten att kunna påverka kursens innehåll upplever större drivkraft och motivation att sjunga i kör. Elever som deltar i kören med sång som huvudinstrument tenderar att ha högre mål, krav såväl som förväntningar på sin sång än elever med annat huvudinstrument.