Utdrag ur Audition för tenorer och basar Audition för tenorer och basar är en relationsroman som utspelar sig i den fiktiva, avfolkade orten Sunnby i Södermanland under perioden nyårsdagen 2012 till slutet på maj 2013. Utdraget omfattar augusti – oktober, ungefär en sjundedel av romanens planerade omfattning.  Romanens huvudperson är Sara, 36-årig frilansande journalist/skribent från Stockholm som varit precis på gränsen till att gå in i väggen, utsliten såväl kroppsligt som känslomässigt. I relationer har hon också frilansat, inget av hennes förhållanden har varat särskilt länge. Sara vill försöka bryta sina mönster, och beslutet för henne till Sunnby där hon får hyra det vinterbonade torpet Höjden. Här ska hon försöka bygga upp sitt liv igen, och hon ger sig själv relationsförbud på minst ett år. I Sunnby finns naturen och tystnaden, kyrkan, skolan och Ica, ålderdomshemmet och damfriseringen. Här finns gemenskap och traditioner, men också människor som står inför förändringar. Även för den lilla damkören, som efter 40 års verksamhet närmast är en institution, stundar förändringar  – körledaren har länge velat föreslå att kören ska ta in manliga medlemmar.   När läsaren nu kommer in i texten har drygt sju månader förflutit sedan romanens början.

I denna uppsats undersöks hur körsång kan användas som verktyg för språkutveckling. Syftet är att undersöka på vilka sätt en spåkkör kan vara en tillgång i deltagarnas språkutveckling i ett andraspråk (svenska). För att undersöka detta har en observation av en körlektion med en språkkör gjorts, samt intervjuer med både körledare och deltagare. Resultaten visar att kören hjälper deltagarna att utveckla svenskan, men att den också ger flera andra positiva aspekter. Exempelvis känner sig deltagarna glada när de sjunger, de känner styrka och trygghet från den övriga gruppen, och en av deltagarna berättar att kören och sången är viktig för hennes personliga utveckling. Det visar sig också att kören blir en plats där deltagarna får träffa andra personer som är på väg in i det svenska samhället, vilket kan bidra till att man hjälper varandra. Slutsatsen är att en språkkör kan vara ett bra verktyg för att lära sig svenska, då sång både är ett bra verktyg för att träna språk, och kören också ger tillfälle för deltagarna att lära känna nya personer som får mötas i både en fysisk, social, mental och musikalisk gemenskap.

Syftet med den här forskningsstudien har varit att få kunskap om pedagogiska arbetssätt som passar för att utveckla åldrande kvinnoröster. Med en bakgrund som sångerska och sånglärare har jag upplevt svårigheter att hitta verktyg för att arbeta metodiskt med sångare, fysiologiskt och psykologiskt, som vill fortsätta sjunga långt upp i åren och som vill behålla sin röstkvalitet länge. För många är sång och en körgemenskap en stark faktor för livsglädje och sång har även en stor och viktig hälsoaspekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med tre sångpedagoger som även är körledare. Intervjuerna har haft en låg grad av standardisering och strukturering och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teorimodell. Resultatet visar att vanliga problem som uppstår hos åldrande kvinnoröster är förändringar i hormonbalansen, vilket gör slemhinnorna torrare. Detta kan leda till att övertonerna i rösten reduceras och rösten blir klangfattigare. En minskad lungvolym samt svårigheter att aktivera den nedre raka bukmuskeln kan ge ett ökat vibrato och svårigheter med att hålla ut toner. Resultatet visar också att det är av stor vikt som äldre sångare att vara fysiskt aktiv, arbeta aktivt med andningsteknik och att hela tiden ha en vilja att utveckla sin sångteknik. Målet för röstutveckling bör av pedagogen alltid sättas lite i överkant för att lärande ska kunna ske, enligt Vygotskijs teori om proximal utveckling. Forskningen av åldrande kvinnoröster är eftersatt och det är svårt att hitta metodikböcker i ämnet. Pedagogers samlade erfarenhet i ämnet är därför viktig i sammanhanget.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra respondenters syn på hur körsång har påverkat deras välbefinnande. För att uppnå syftet har vi valt följande forskningsfrågor: Hur beskriver respondenterna att de mår före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsång påverka respondenterna på kortare, eller längre sikt?   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsångare på icke-professionell nivå. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat belyser främst sex kategorier som utkristalliserade sig under våra forskningsintervjuer. Vi tar upp socialt samspel, vilket är både en kort- och långsiktig effekt som av respondenterna upplevs leda till bättre samarbetsförmåga. I vår diskussionsdel tar vi också upp självförtroende, KASAM (Känsla av Sammanhang), körsång som copingstrategi, glädje och förväntan inför och under körrepetitioner, samt fysiologiska aspekter som hälsovanor, kroppshållning och andning. Som en del av diskussionen drar vi även paralleller till pedagogik samt gör pedagogiska reflektioner. / The purpose of this study is to investigate the effects of choir singing. To reach this aim we have chosen the following research questions: ”How does the respondents describe their feelings before, during and after a choir rehearsal?” and ”How is choir singing described to effect the respondents in a shorter, or longer period of time?” The perspective is sociocultural and the method is qualitative interviews. Four interviews were conducted and one criterion for participation was that the respondents were active choir singers on a non-professional level. The result highlights mainly six categories based on social interaction, which is a both short- and long-term effect that the participants of the study associate with better collaborative skills. In the discussion self-confidence, KASAM (sense of coherence), choir singing as a coping strategy, joy and excitement during and before a choir rehearsal, as well as physical effects such as health habits, body posture and breathing, are discussed. As a part of the discussion we also draw parallels to the science of education and make pedagogical observations.

In musikklasser in the Swedish compulsory school a special musical training focusing on choral singing is offered students from the age of ten to sixteen. Regarding singing with children, choir teaching in these classes represents conventions developed in accordance with the Swedish choral tradition. Students are trained in large groups of (30-60); in parallel, they receive individual singing voice training in order for the choir to perform with a communal musical expression. This complexity places high demands on the choir teachers' ability to foster the specific musical skills required in a choir. Starting out from a cultural-psychological theoretical perspective, this study explores two choral teachers' interaction with their choir classes, respectively, by means of a method inspired by ethnography. Participating students were aged 10 and 11. Observation data of four lessons was collected, two with each teacher. Lessons were documented by field notes, one lesson of each teacher was video-documented. Analysis included three methods of data transcription: First of all, by writing thick descriptions. After that all events during the lesson were written down in a timetable and finally, a short representative sequence from each lesson was transcribed into a music score. Thus, the variety of methods enabled a deep analysis of data. The results show, on the one hand, that the teachers use a similar overall pattern for interaction. On the other hand, within this overall pattern they interact with their students in different ways that are being described as personal designs of interaction according to which each teacher uses the available cultural tools in individually different combinations when distributing knowledge to the students. In spite of this, differences in quality between the performances of the two choir classes were not recognised during the observed lessons. Accordingly, one conclusion of this study is that the overall music cultural context has a larger impact on students' ability to perform choral music than teachers' personal design of interaction.

No description available.

I studien undersöktes aktiva körledares inställning till att arbeta med det sociala klimatet i kören i syfte att förbättra klangen, samt vilka metoder de använder för detta. Undersökningen gjordes som en enkät, som distribuerades digitalt och sedan analyserades efter kvantitativa och kvalitativa parametrar. Enkätsvaren visade att många av de deltagande körledarna anser att det sociala klimatet påverkar klangen och gav även uttryck för på vilket sätt. Dessa åsikter tillsammans med exempel på övningar analyserades mot tidigare forskning om körsång och hälsa, samt sociokulturella teorier om kultur, kontext och intersubjektivitet. Undersökningen resulterade i flera argument för att arbeta med det sociala klimatet i konstnärligt syfte, samt exempel på övningar. Resultatet kan användas av körledare på alla nivåer, både för de enskilda praktiska exemplen men också som grund för ett medvetet arbetssätt.

Syftet med studien var att undersöka effekter av körsång, hos körsångare. Trots körsjungandets populäritet och omvittnade fördelar, har relativt få forskare undersökt omfattningen av de förmodade positiva effekterna av körsång på välbefinnande. Vid en systematisk genomgång av forskning som rörde körsång och välbefinnande konstaterades att många studier har skett i liten skala och varit kvalitativa, med endast ett fåtal stora kvantitativa undersökningar eller väl utformade experiment. Föreliggande studie ville bidra med kunskap på området genom att kvasi-experimentellt undersöka körsjungandets effekter avseende stress och energi samt positiv och negativ affekt. Deltagarna i studien var 20 körsångare från två olika körer, varav åtta män och tolv kvinnor i blandad ålder. Data erhölls genom psykometriskta test bestående av självskattningsformulär, före och efter körsång. Med körsång avsågs en körövning då kören repeterade. För statistisk bearbetning av datamaterialet användes statistiskprogrammet SPSS. Där gjordes beräkningar av deskriptiv statistik och beroende t-tester. För att undvika massignifikans presenterades resultaten utifrån p<0,0125 (0.05/4) en så kallad Bonferroni-korrektion. Resultatet visade att körsång minskade stressnivån och ökade energinivån samt att positiv affekt ökade och negativ affekt minskade. Resultatet var signifikant. Slutsatsen var att körsjungande ökade välbefinnandet. Det är troligtvis ingen nyhet för Sveriges 600 000 körsångare men slutsatsen kan få betydelse i andra sammanhang, som i skolan och på arbetsplatser. / The purpose of the study was to investigate the effects of choir singing. Despite the popularity of choir singing and its proven advantages, relatively few researchers have studied the extent of the supposed positive effects of choir singing on well-being. In a systematic review of research related to choir singing and well-being, it was found that many studies have taken place on a small scale and have been qualitative, with only a few large quantitative studies or well-designed experiments. The present study would contribute knowledge in the field by making a quasi-experimental study of the effects of choir singing regarding stress levels and energy, plus positive and negative emotions. The participants in the study were 20 choir singers from two different choirs, eight men and twelve women of mixed ages. Data was obtained through a psychometric test consisting of a self-assessment form, before and after choir practice. For statistical processing of the data, the statistical program SPSS was used. Calculations were made of descriptive statistics and dependent t-tests. In order to avoid mass significance, the results were presented based on p <0.0125 (0.05 / 4) a so-called Bonferroni correction. The results showed that choir singing decreased stress levels and increased energy levels and that positive emotions increased and negative emotions decreased. The result was significant. The conclusion was that choir singing increased well-being. It is probably no news for Sweden's 600,000 choir singers, but the conclusion could be important in other contexts, such as at school and at workplaces.

I studien undersöks hur körsång påverkar den upplevda hälsan hos körsångare inom Svenska kyrkan. För att fördjupa studien ytterligare studerades även respondenternas upplevelser av körsången och hur dessa upplevelser kan kopplas till flow-teorin. För att genomföra studien har kvalitativa forskningsintervjuer använts och urvalet är handplockat med det enda kravet att de ska ha varit med i kör i minst tre år, detta för att få så mycket information som möjligt och få en djupare förståelse kring ämnet. Körsång verkar påverka respondenterna i denna studie övervägande positivt. I kören skaffade de nya vänner och fick social kontakt, de upplevde positiva känslor efter att de sjungit, bland annat att de blev glada och fick mer energi. Uppträdanden upplevdes också som positiva, flera tyckte det var roligt och stämningsfullt. Det fanns några få negativa känslor som kunde uppstå hos några av respondenterna. Det fanns en oro att man skulle bli ensam i sin stämma på övningar och uppträdanden. En nervositet kunde också uppstå när de inte var helt säkra på texten. Det framkom att körledaren kan vara en viktig del i hur bra en kör är. Körsången kunde enligt studien vara en flow-skapande aktivitet då respondenterna kände många av de känslor som flow kan skapa, till exempel intensivt fokus på nuet, att tiden går snabbare och att aktiviteten är målet. Med tanke på vad körsången kan göra för den uppleda hälsan skulle denna aktivitet också kunna vara bra ur ett hälsopromotionsperspektiv. De övervägande positiva upplevelserna och känslorna i samband med kören visar på att den upplevda hälsan kan påverkas på flera sätt, främst genom mer social kontakt och att det skapar glädje. / The study investigates how choir singing affects the perceived health of choir singers in the Swedish Church. To deepen the study further, the respondents' experiences of choir singing were also studied and how these experiences can be linked to The Flow Theory. Qualitative research interviews have been used with a handpicked selection of interviewees with the only requirement that they have been involved in choir singing for at least three years. This method was used to get as much information as possible and gain a deeper understanding of the subject. Choir singing seems to affect respondents positive in general in this study. In the choir they got new friends and social contact. They experienced positive feelings after the sessions, among other things, they became happy and gained more energy. Performances were also perceived as positive, several thought it was fun and atmospheric. There were a few negative feelings that could occur for some of the respondents. Some was concerned that they would be alone in their section during exercises and performances. A nervousness could also occur when they were not completely sure of the lyrics. It was found that the choir leader can be an important part of how good a choir is. According to the study, the choir singing can be a flow-creating activity because respondents felt many of the emotions flow can create, such as intense focus on the present, time is perceived to pass faster than normal and a feeling that the activity is the goal itself. Considering what choir singing can do for the perceived health, it can also be good in a health promotion perspective. The predominant positive experiences and feelings associated with the choir show that the perceived health can be influenced in several ways, primarily through more social contact and that it creates joy.

Studien undersöker hur omställningen från fysiskt förlagd musikundervisning till onlinebaserad musikundervisning under vårterminen 2020 orsakad av covid-19 påverkade gymnasieelevers förutsättningar för lärande samt gymnasielärares förutsättningar att undervisa i musikämnet. Studien är avgränsad till att undersöka kursen “ensemble med körsång” på estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan. Data har samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Empirin analyseras genom en sammanställning av Illeris (2015) och Hanken och Johansens (2013) teorier om lärande. Resultatet visar bland annat att både lärare och elever i studien anser att omställningen från fysiskt förlagd undervisning till onlinebaserad var en utmaning, men att det också fanns positiva aspekter som exempelvis att elever som tidigare har haft hög frånvaro plötsligt deltog i undervisningen i större utsträckning. I empirin finner vi inget som stödjer en högkvalitativ undervisning i form av samtliga mål/kunskapskrav inom kursen ensemble med körsång, utan att fysiskt förlagda arbetssätt inkluderas. Studiens slutsats är att digitala verktyg som central metod för musikundervisning behöver beprövas och utvecklas om avsikten är att erbjuda en likvärdig utbildning som om den hade givits i det fysiska rummet.