Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn & Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital. Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor. Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen. Detta kan ha betydelse för elevernas studieambitioner på lång sikt. Dessa tendenser kan också skönjas i denna studie. Det är vanligare att elever som får sitt lärstilsbehov tillgodosett i undervisningen också planerar att studera vidare efter gymnasiet. Näst vanligast är kombinationen av att elever som både har högt kulturellt kapital och får sitt lärstilsbehov tillgodosett planerar att studera vidare efter gymnasiet. Det är mindre vanligt att enbart högt kulturellt kapital har ett samband med elevens studieambitioner. Den viktigaste slutsatsen som man kan dra är att inte underskatta vikten av lärstilsanpassad undervisning och variationen av undervisningsmetoder.

The aim of this study was to examine how leisure leaders in different youth centers collaborate and work preventively with youths who are or risk being socially excluded in areas with advanced marginality in Sweden. The study is based on eight qualitative interviews with leisure leaders working in youth centers with young people in areas with advanced marginality. The interviews were analyzed using a hermeneutic approach and the theoretical framework is social capital supplemented by empowerment. Our results show that the leisure leaders use several different strategies in the preventive work with young people. Youths’ were getting the opportunity to affect their own lives through participation and influence in youth center activities. A majority of the leisure leaders expressed having both structured and unstructured activities. The youths are given a great deal of responsibility to accomplish several things in interest for them, which aims to strengthen their self-esteem. There were certain strategies that appeared to be common among all leisure leaders in working with youths: to include the youths’ in the majority society, to cooperate with government and community arenas and to create trustworthy relationships. In conclusion, all the strategies used by the leisure leaders worked preventively.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor som migrerat till Sverige upplever en förening som arbetar för ”invandrarkvinnor” samt att etablera en diskussion kring föreningens verksamhet och målgrupp. För att uppfylla syftet har material samlats genom utförda intervjuer med kvinnor som på olika sätt är engagerade i föreningen. Dessutom har observationer utförts för att kunna fördjupa förståelsen för hur verksamheten fungerar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori som postkolonial feminism, kulturellt kapital och gemeinschaft. Resultat som framkommit genom detta arbetssätt är att informanterna upplever föreningen som en plats som ger dem den känsla av gemenskap som kompenserar för de olika känslor av utanförskap som de gått igenom. Ett annat resultat av studien är att känslan av gemenskap kommer från upplevelsen av att kvinnor som sökt sig till förening i hög utsträckning delar erfarenheter.

Tidigare forskning fokuserar mycket på könsaspekten inom bolagsstyrelser och det finns mycket litteratur skrivet inom det ämnet. Men omfattningen av forskning på andra aspekter såsom etnisk mångfald och humankapital i samma kontext är mindre. Studier som denna har gjorts i andra länder i både Europa, Asien och USA men ingen i svensk kontext. Därför är syftet med denna uppsats att förklara hur mångfald och humankapital inom bolagsstyrelser påverkar den finansiella prestationen betingat av socialt kapital på den svenska marknaden. Detta görs med hjälp av teorier från företagsstyrning och finans. Studien antar en deduktiv ansats och använder kvantitativ analys. Resultaten visar att etnisk mångfald och humankapitalet inom bolagsstyrelser är variabler som påverkar den finansiella prestationen utan socialt kapital som betingande faktor. När det sociala kapitalet adderas som betingande faktor förändras resultaten till ålder, kön och etnisk mångfald inom bolagsstyrelser som har störst påverkan på den finansiella prestationen. Det teoretiska bidraget är en modell som visar att ålder, kön och etnisk mångfald med socialt kapital som modererande variabel har en direkt effekt på den finansiella prestationen. Denna relation kunde inte bevisas i användandet av socialt kapital som betingande faktor avseende humankapitalet.

This study look into women who works as sports journalists. The purpose is to examine how they see their own role as women and sports journalists and how the work environment has evolved over time. The purpose is answered via three questions, How does women sports journalists view their own role, How do they feel about the reactions from athletes, colleagues and the audience, and How do they experience their work environment. To answer the questions we use qualitative interviews which are examined with the theories of power and gender by Pierre Bourdieu and the perspectives of gender from Gunilla Jarlbro and Gayle Rubin. The study also uses identity theory published by Nils Hammarén and Thomas Johansson. The study shows that sports journalism is a stressful job, especially for women sports journalists, who have the pressure to create content that generates money for the business owners, and at the same time have to prove their knowledge and professionalism in the field of sports journalism.

Vid uppstart kan små och medelstora företag ha begränsade resurser, vilket i sin tur kan påverka företagens möjlighet att internationalisera. Resurser och kunskap är två förutsättningar för att kunna internationalisera, och erhålls bland annat genom socialt kapital. Om det sociala kapitalet spelar en viktig roll vid en internationalisering, är frågan hur det påverkar små och medelstora företag. Intervjuer genomfördes med VD:ar, grundare samt en exportchef på fem olika företag för att undersöka hur företagen har internationaliserat, samt vilken roll det sociala kapitalet har spelat. Resultatet visar att inte alla företag behöver ha en initial vilja eller socialt kapital för att genomföra en internationalisering. En god relation med samarbetspartners är dock nödvändig för att fortsätta expandera och öka omfattningen av den internationella verksamheten. Resultatet visar också att det kan finnas olika faser vid en internationalisering, och att dessa kan vara bra att känna till för företag för att underlätta en fortsatt internationalisering och skapa en stabilare verksamhet på de utländska marknaderna.

The voluntary sector in Sweden is changing. This is reflected on the dynamic cooperation with public sector in their integration efforts. As a result of this partnership, the newly established integration funds’ have been built around the principle of reciprocity between associations and immigrants applying for asylum. But can the associations’ increase the level of social capital and create conditions for integration within the different arenas of society? The purpose is to identify the content of efforts and perceived integration benefits of examined projects among the associations in Norrköping and Västervik municipalities’. Furthermore, both the perceived and actual benefit aspects of the analysis are evaluated based on Robert Putnam's idea of social capital. The methodological starting points of the content analysis and perceived utility among performers’ and users’ identify different inconsistencies between project content, perceptions of the performers’ and the users’ experiences. The changed performance role of the voluntary sector supports the thesis of hybridization, where legal constructions, economic stimulus requirements, as well as requirements and goals from the local level have created incentives for both old and new associational values to merge. A majority of the associations confirmed by perceptions of performers’ and users’ have not been able to be confirmed by actual quality values and benefits, which can question the promotion of social capital. In cases where associations can be confirmed to contribute to a promotion basis for social capital, the results indicate different ways associations take through bridging versus bonding social capital. Furthermore, the aim of the work is different depending on focus areas and objectives. In conclusion, the results support the hypothesis that interaction between these types of social capital appears to contribute to the best possible conditions in this incremental integration process that enables different resources to be conveyed and made available to individuals.

I föreliggande studie undersöks vilka typer av vetenskapliga kapital som varit viktiga för kvinnliga civilingenjörsstudenters val att söka sig till sina utbildningar. Studien, som utförts vid Uppsala universitet i Sverige och Technische Universität Wien i Österrike, undersöker även om det finns skillnad i kapitalens betydelse på de olika platserna. Detta är ett relevant ämne eftersom kvinnor är underrepresenterade på både den svenska och framförallt på den österrikiska arbetsmarknaden för civilingenjörer. Då studiens fokus ligger på de kvinnliga civilingenjörsstudenternas egna upplevelser och motiveringar har djupintervjuer använts som huvudsaklig metod för materialinsamling. Slutsatsen är att studenternas val främst influerats av komponenter vilka kan klassas som vetenskapligt relaterat kulturellt kapital. Generellt sätt är de olika kapitalens betydelse snarlik oberoende av lärosäte. En skillnad är dock den vetenskapliga identiteten som är mer uttalad hos de österrikiska studenterna.

The aim of this study is to gain a better understanding of the relationship between religiosity and burnout and to investigate whether the resources religiosity offers can counteract burnout. The study is of a qualitative nature as the empirical material has been gathered through six interviews. The analysis of the empirical material includes the theories KASAM by Aaron Antonovsky, social capital by Pierre Bourdieu and the theory of anomie by Emilé Durkheim. The results show that religiosity has health benefits for individuals and can act as a resource that counteracts burnout.