Den nuvarande forskningen kring positiv kroppsuppfattning bland kvinnor är bristfällig. Kvinnors syn på sin egen kropp handlar snarare om att nedvärdera än att förhålla sig positivt till den. Den tidigare forskningen på ämnet har främst berört en negativ kroppsuppfattning samt sambandet mellan media och kroppsuppfattning. Viktig forskning för denna uppsats har varit Frisén (2014) och Kristina Holmqvist Gattarios (2013) studier. Forskningen har berört motiven bakom en positiv kroppsuppfattning, dessa har varit fokus på kroppens funktion snarare än utseendet. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur unga kvinnor utvecklar en positiv kroppsuppfattning om sig själva. Denna studie är av kvalitativ karaktär där åtta intervjuer har utförts bland unga kvinnor i åldrarna 20-26 år. Teoretiska utgångspunkter som valts för arbetet är Roland Paulsens (2010) utveckling av Pierre Bourdieus (1979/2010) teori om kroppsligt kapital samt Fanny Ambjörnssons (2003) teori om normalisering och skapandet av en tjej/kvinna. Resultatet från denna studie har visat att de unga kvinnornas omgivning har spelat en avgörande roll för uppfattningen av en positiv kroppsbild, exempelvis relationer till pojkvän eller familj. / As women's perception of their own body focuses on devaluing it rather than responding positively to it, current research on positive body image among women today is scarce. Previous research on the topic has mostly examined a negative body image and the relationship between media and the body. Considerable research for this study has been done by Frisén (2014) and Christina Holmqvist Gattario (2013), their studies have discussed the motives behind a positive body image, which has proven to be a focus on the body's function rather than appearance. Therefore, the purpose of this study is to find out how young women develop a positive body image. This study is qualitative in nature and consists of eight interviews conducted among young women aged 20 to 26 years. The theoretical framework selected for this essay is Roland Paulsens’ (2010) development of Pierre Bourdieus’ (1979/2010) theory of Physical capital and Fanny Ambjörnsons’ (2003) theory of Making of femininity. The results of this study show that relationships with a boyfriend or family, have played a crucial role for the perception of a positive body image.

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.

Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

The purpose of this study has been to find out whether the knowledge of literature, and reading in general, is a sign of high social status in the younger generations as well as the older ones. Therefore, alumni from the elite high school Stockholms Musikgymnasium, born between 1946 and 2002, were selected as subjects for the research. A questionnaire was distributed on different social media platforms, and the participants were encouraged to spread the form to others that met the criteria of the study. The form consisted of a list of canonised literature titles, and questions about how highly they value the knowledge of classic literature, the reading of fiction in school as well as in general, and what the main reasons for reading are. Before filling in the form, the participants had to enter which of the following periods of time they were born in: 1946-1964 (Baby Boomers); 1965-1980 (Generation X); 1981-1996 (Millennials); 19972002 (Generation Z). 215 qualified responses were collected, and diagrams were created to demonstrate the results of the form. Based on the response, the conclusion of the study is that the elder generations value literature higher than the younger ones. However, the most evident difference is between those born before 1981, and those born 1981 and later. Therefore, it is reasonable to suggest that the digitalization of society has had an impact on the attitudes towards literature. Furthermore, the constantly shifting views on social norms, ideals and differences, could quite possibly have made younger people see some literature outdated, in regards of literature as a source of self-reflection and personal growth. Otherwise, it could simply be the ever-growing number of options of entertainment sources – such as films, TV series and podcasts – that have begun to overtake the book as the main source of entertainment.

Syftet med denna studie är att granska den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag och hur denna mängd av intellektuellt kapital påverkades när Sverige gick in i en finanskris. / The aim of this study is to examine the voluntary reporting of intellectual capital in Swedish listed companies and how this amount of intellectual capital is affected when Sweden entered a financial crisis.

Syftet med denna uppsats är att göra en analys av den skönlitterära gestaltningen av debutfenomenet i Wera von Essens roman En debutants dagbok. Utgångspunkten är en distinktion mellan två olika innebörder av benämningen ”författare” som jag identifierar i romanen: å ena sidan, den författare som utövar skrivakten och, å den andra, den författare som publiceras i den litterära offentligheten. Denna distinktion analyseras utifrån en teoretisk grund som dels består av en klassificering av romanen som metafiktiv självframställning, och dels av litteraturvetenskapliga begrepp, nämligen Pierre Bourdieus ”fält”, ”habitus” och ”kapital” samt Michel Foucaults ”författarfunktion”. Analysmetoden är närläsning av romanen med hjälp av dessa teoretiska verktyg. Resultatet visar att den skönlitterära gestaltningen av debutantfenomenet tyder på berättarens förståelse för mekanismen genom vilken en författargestalt konstrueras. Samtidigt tyder gestaltningen på att det litterära fältet som berättaren befinner sig i, till skillnad från hennes uppfattning, har en förmåga att förändra sig själv och välkomna nya aktörer  –  vilket romanens själva existens bevisar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka förståelsen för rektorers upplevelse av positiv psykologi och PsyCap i sitt ledarskap. Forskaren Luthans valde ut de fyra PsyCap-begreppen Hope, Efficacy, Resilience och Optimism (H.E.R.O.) från positiv psykologi och såg dessa som positiva psykologiska resurser för individer i organisationer. Åtta rektorer med direkt personalansvar intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre teman: Upplevd betydelse av PsyCap, Nyckelrelationer och Lösningsfokusering. Resultatet visade att informanterna upplevde sig ha en god nivå på samtliga PsyCap-begrepp där Optimism var mest framträdande medan Resilience visade störst variation. I resultatet framträdde betydelsen av nyckelrelationer, främst till lärarna men även till eleverna. Det var i relationsskapandet som samarbete, trivsel och ett bra arbetsklimat skapades.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om populärkulturens plats i förskolan genom att synliggöra och diskutera vad sex förskollärare uttrycker om populärkultur. Tidigare forskning visar att populärkulturen ej får ta särskilt stor plats inom förskolan, framför allt då populärkultur problematiseras och det finns en strävan efter den så kallade finkulturen inom förskolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare om populärkulturens plats på förskolan. Studiens resultat har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus begrepp habitus och symboliskt kapital samt Nordin-Hultmans begrepp subjektskapande. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika kunskaper och intressen för populärkultur. Många av förskollärarna problematiserar aspekter av populärkulturen som våld, genus och mångfald, statussymboler, samt beskriver förskolan som ett komplement till hemmet. Alla sex förskollärare beskriver möjligheter med att använda sig av populärkulturen som ett verktyg i förskolan, dels som ett sätt att locka till annat lärande, ge barnen inflytande, dels skapa en trygghet. I analysen beskrivs hur resultatet kan förstås utifrån begreppen habitus, symboliskt kapital och subjektskapande.

Fritidshemmets samverkan med föreningslivet är trots sin plats i läroplanen inte särskilt prioriterat. I samverkan med föreningslivet kan fritidshemmets kompensatoriska uppdrag lyftas fram. Beroende på fritidshemmets geografiska plats och elevernas olika förutsättningar kan fokus för det kompensatoriska uppdraget skifta. Den teoretiska utgångspunkten bygger på socialt kapital och överbryggning. Barns sociala kapital skapas på olika platser. Det sociala kapitalet byggs av förtroende, normer och nätverk. Det överbryggande sociala kapitalet ger positiva effekter i form av ökad trygghet och demokratisk delaktighet. Syftet med studien är att beskriva regionala skillnader och likheter i fritidshemmets samverkan med föreningslivet. Studien genomfördes kvalitativt genom sex intervjuer jämnt fördelat mellan SKRs tre kommungrupper. Resultatet analyserades tematiskt och visade att en strävan efter att erbjuda en aktiv fritid och mångfald av rörelseformer var gemensamt för respondenterna. Slutsatsen var att särskilda insatser främst riktades mot skolor i områden med låg socioekonomisk status. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Denna studie undersöker om utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad. I denna studie har den svenska kapitalmarknaden representerat en välutvecklad kapitalmarknad och avgränsningar har satts till att endast undersöka bolag som är noterade på den svenska largecaplistan. Studiens tidsperspektiv är satt till årtalen 2010-2020, då andelen utländskt kapital under denna tidsperiod har ökat kraftigt. Författaren till denna studie har inte kunnat påvisa tidigare forskning som undersöker hur utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad, utan tidigare forskning har studerat fenomentet på utvecklingsmarknader. Därmed fyller denna studie ett forskningsgap inom aktieprisvolatilitet. I denna studie representeras utländskt kapital av utländska indexförvaltare - en förenkling och generalisering av sanningen - då författaren inte har haft tillgång till data som kan påvisa en distinktion mellan de utländska- respektive inhemska ägarna. Valet av att utländska indexförvaltare, i stor utsträckning, kan antas vara en god approximation av utländskt ägande är på grund av att de utländska indexförvaltarna, BlackRock och Vanguard, tillsammans är den överlägset största ägaren på den svenska börsen. Studien inleds med att påvisa problematik kring indexförvaltning och dess potentiella effekter genom att hänvisa till tidigare genomförd forskning. Därefter presenteras det data som utgör grunden för den statistiska analys som studien utför. Studiens data utgörs av 70 stycken svenska bolag som är noterade på largecap-listan där observationer av bolagen är inhämtat per kvartal under den tidigare nämnda tidsperioden, vilket korresponderar till 44 stycken tidsperioder. Analysen genomförs genom en panel regression med Andel Utländskt Ägande, ln(Marknadsvärde), Handelsvolym och Laggad Volatilitet som förklarande variabler. Även dummy variabler för årtal av observationerna är inkluderat i modellen, detta för att inkludera observationernas tidsberoende. Responsvariablen i modellen är ln(Avkastning2), även känt som Volatilitet. Resultatet visar att panel regressionen inte kunde påvisa en statistisk signifikans mellan Andel Utländskt Ägande och responsvariabeln, Volatilitet, på den undersökta signifikansnivån, α = 5%. Variablerna Handelsvolymen och Laggad Volatilitet uppvisade ett statistiskt signifikant samband med aktieprisvolatilieten. Variabeln Handelsvolym hade en positiv koefficient, vilket innebär att ju högre handelsvolymen är desto högre blir Volatiliteten. Variabeln Laggad Volatilitet har en negativ koefficient vilket tolkas som att Volatilitet, över tid, återgår till ett långsiktigt medelvärde.