Det övergripande syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever att samverkan med föreningslivet fungerar, samt lärarnas erfarenheter av hur en sådan samverkan kan vara en del i undervisningen och det kompensatoriska uppdraget. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare i fritidshem från fyra olika fritidshem. Resultatet visar att samverkan med föreningslivet har en positiv inverkan på eleverna. Särskilt på de elever som kommer från familjer med en lägre socio-ekonomisk status. Där spelar fritidshemmets kompensatoriska uppdrag en viktig roll, ett uppdrag som resultatet visar är viktigt. De möjligheter och hinder för samverkan som resultatet visar är att tiden, fritidshemmets geografiska plats och engagemanget från lärare och föreningsengagerade spelar stor roll.

Idrott är ett globalt samhällsfenomen som berör och engagerar människor i olika kulturer och kan vara en potentiell mötesplats för integrationsmöjligheter för flyktingar. Antalet flyktingar ökar runt om i världen, och därmed reses frågan om hur integrationen blir för individen och på vilket sätt samhället kan bidra till den sociala integrationen? Syftet med uppsatsen är att genom en forskningsöversikt sammanställa och analysera vad forskning säger om idrottens betydelse för social integration bland flyktingar. Uppsatsens frågeställningar är: 1) Kan idrott anses vara ett verktyg för den sociala integrationen för flyktingar? 2) På vilket sätt kan man i så fall se att idrott bidrar till den sociala integrationen för flyktingar? Forskningen visar att idrottsföreningar, program och projekt som arbetar med att inkludera och hjälpa flyktingar ger förutsättningar för utvecklandet av socialt kapital, vilket i sin tur underlättar social integration. Tränare och ledare i idrottsföreningar har en viktig roll i att underlätta den sociala integrationsprocessen för flyktingar. Det är de som formar en välkomnande och positiv miljö där kulturell mångfald accepteras. I en sådan miljö kan flyktingar känna sig välkomna och utveckla sitt sociala kapital. Samtidigt blir de en del av flyktingarnas sociala nätverk och kan bidra med utvecklandet av annat kapital: ekonomiskt och kulturellt kapital. Deltagande i idrott ger även en känsla av tillhörighet, vilket kan kopplas till det sammanbindande och överbryggande sociala kapitalet. Slutligen framställs idrott som ett användbart verktyg för språkinlärning och kulturinlärning, vilket är bidragande faktorer för den sociala integrationen. / Sport is a global social phenomenon that affects and engages people in different cultures and can be a potential meeting place for integration opportunities for refugees. The number of refugees is increasing around the world, and therefore the question arises as to how integration becomes for the individual and in what way can society contribute to social integration? The purpose of the thesis is to compile and analyse what research says about the importance of sport for social integration among refugees through a research overview. The thesis questions are: 1) Can sport be considered as a tool for social integration of refugees? 2) If so, in what ways can you see that sport contributes to the social integration of refugees? The research shows that sports organisations, programs, and projects that work to include and help refugees provide conditions for the development of social capital, which in turn facilitates social integration. Coaches and leaders in sports organisations have an important role to play in facilitating the social integration process for refugees. It is they who create a welcoming and positive environment where cultural diversity is accepted. In such an environment, refugees may feel welcome and develop their social capital. At the same time, they become part of the refugee social network and can contribute to the development of other capital: economic and cultural capital. Participation in sports also gives a sense of belonging, which can be linked to the binding and bridging social capital. Finally, sport is presented as a useful tool for language learning and cultural learning, which are contributing factors for social integration.

The purpose of this study is to explore how the role of the public librarian can be seen in terms of social interactions with visitors, how they relate to trust and how it interacts with social capital. There is a trust in libraries that can contribute to social capital in society, but for public librarians, the complex social function that takes an increasing role in library activities can constitute a great responsibility and involve challenges on the individual level. In the discussion about trust in public libraries, it is therefore important to study the librarian’s perspective to highlight aspects that might otherwise not be visible in a Swedish context, which more often examines user perspective or the level of trust in libraries in society at large. This study takes an explorative approach on the social role in public librarianship, investigating the possibilities and difficulties concerning trust. Semi-structured interviews have been conducted to collect statements from six librarians at various public libraries. This study uses symbolic interactionism as a theoretical tool to understand librarians as individuals in their professional practice, and to create an increased understanding of their experiences. The results show that the social function is both complex and has a significant role for the participants. The work around safeguarding trust is about helping people and being accessible in different ways. The participants must be creative in their professional role as the social challenges can look very different based on different situations.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan – Promenadstaden – är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal. För att kunna studera människors vardagliga handlingar baseras det empiriska materialet på ett flertal kvalitativa intervjuer med boenden i ett nyproducerat område i Stockholm stad (Telefonplan). Förståelsen för människors handlingar i Telefonplan har sedan växt fram utifrån ett flertal tongivande teoretiker inom samhällsplanering och sociologi. Bland annat har Bourdieus kultursociologiska teorier varit av stor betydelse för uppsatsens analytiska resonemang. Resultatet visar på att det finns både starka och svaga argument för Promenadstaden. Att argumentera att idealet Promenadstaden inte kommer ge förutsättningar för att uppnå sina egna mål (idén om det funktionsblandade och lokala närområdet), vore att helt bortse från den fysiska strukturens betydelse för människors vardagsliv. Men att argumentera att människors vardagsliv per automatik kommer att gå i paritet med promenadstadsplanerna, vore lika med att förbise de sociala grunder och villkor som varje dag påverkar hur människor använder sin miljö.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Studiens huvudområde är marknadsföring genom skapandet av gemenskap och spridning genom Word of Mouth (WoM). Att vara medveten om detta område som grafisk designer kan underbygga träffsäkerheten i den grafiska delen av marknadsföring och kommunikation. Forskningsfrågan som studien vill besvara är: Hur bidrar grafisk design till spridning genom Word of Mouth och till ett varumärkes värdeskapande relationer med och mellan kunder? För att kunna hitta svar utförs en fallstudie av företaget Musette. Metoderna som används i studien är webbaserat frågeformulär samt visuell retorisk analys. Materialet som analyseras är svaren på formuläret samt två representativa inlägg på instagram. Analyserna baseras på Bourdieus teorier om former av kapital och Aristoteles retorik. Studien visar att de komponenter den grafiska designern bör stärka för en lyckad spridning via WoM är engagemang, trovärdighet, kompetens, gemenskap och ett bra personligt bemötande.

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och analysera traditionella könsmönsters påverkan på unga kvinnors upplevda utbildningsbehov. För att uppfylla syftet har studien avsett att besvara följande frågeställningar: Varför upplever unga kvinnor ett utbildningsbehov efter gymnasiet? Hur kan unga kvinnors utbildningsval i gymnasiet förstås och diskuteras utifrån ett genusperspektiv? Hur kan unga kvinnors investering i högre utbildning förstås och diskuteras utifrån ett klassperspektiv? För att uppfylla syftet har studien tagit avstamp från den kvalitativa ansatsen och detta för att söka djupare förståelse för det studerade fenomenet. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av ett målinriktat urval med följande kriterier: (1) kvinnor, (2) åldersspann mellan 20 och 30 år, (3) påbörjat en högre utbildning, (4) Universitets- och högskoleutbildning 3 år eller längre.  Studiens resultat visade på hur samtliga respondenter hade valt ”typiskt” kvinnodominerande programval på gymnasiet. Ett val som främst baserades på en vana och trygghet. Valet av program resulterade sedan i en upplevd missnöjdhet kring den arbetssituation de hamnade i efter gymnasiet. Denna missnöjdhet berodde främst på låga löner, dåliga arbetstider och begränsat inflytande över arbetets utförande. Av resultatet att tyda kan unga kvinnors utbildningsval genom ett genusperspektiv förstås som den konsekvens av att kvinnor och män socialiseras in i olika utbildningar och yrken på grund av deras kön. Mot bakgrund till detta såg respondenterna därför den högre utbildningen som ett verktyg i deras längtan efter en mer önskvärd framtid. Vidare kan man av resultatet tyda hur unga kvinnors investering i högre utbildning ur ett klassperspektiv kan förstås genom att den högre utbildningen anses inneha ett högt symboliskt värde. Ett värde som kvinnorna kan investera i för att höja sitt kulturella kapital och på så sätt öka tillgångarna av vinster och fördelar i framtiden efter deras avklarade utbildning. / The purpose of this study was to investigate and analyze the impact of traditional gender patterns on young women's perceived educational needs. To fulfill the purpose, the study was intended to answer the questions: Why do young women experience a need for education after high school? How can young women's educational choices in high school be understood and discussed from a gender perspective? How can young women invest in higher education understood and discussed from a class perspective? To fulfill the purpose, the study has taken its starting point in the qualitative approach and this in order to seek a deeper understanding of the studied phenomenon. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews. The selection of respondents was made through a targeted one with the following criteria: (1) women, (2) age range between 20 and 30 years, (3) has started higher education, (4) University and college education 3 years or longer. The results of the study showed that all respondents had chosen "typical" female-dominant program choices in high school. A choice that was mainly based on habit and security. The choice of program then resulted in a perceived dissatisfaction with the work situation they ended up in after high school. This dissatisfaction was mainly based on low wages, poor working hours and generally limited impact at work. From the results to be interpreted, young women's educational choices through a gender perspective can be understood as the consequence of women and men being socialized into different educations and professions because of their gender. Against this background, the respondents therefore saw higher education as a tool in their longing for a more desirable future. Furthermore, the results can indicate how young women's investment in higher education from a class perspective can be understood by the fact that higher education is considered to have a high symbolic value. A value that women can invest in to increase their cultural capital and thus increase the assets of profits and benefits in the future after their completed education.

Denna studie analyserar hur den svenska gangsterrappen, utifrån tre utvalda artister, representeras ur ett bourdieuanskt kultursociologiskt perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fem låtar av vardera artist för att undersöka kulturen som står till grund för det sociala fältet. Det teoretiska ramverket utgår från musikens sociologi, representation, kapital och habitus och dess begrepp. Resultatet visar att de 15 utvalda låtarna har gemensamma egenskaper som kan placeras i mallen av en subkultur. I alla tre artisters låttexter används liknande begrepp och slang för att framhäva meningen i musiken och de två kapital som är mest utstickande är det ekonomiska och, det tillagda kapitalet, våldskapitalet. Det eftersom en större del av låtarna handlar om ett liv i förorten där de två kapitalen genomsyrar den livsstilen de beskriver sig leva. I studien framgår det att den svenska gangsterrappen berättas på ett sätt som kan beskrivas som rått, ärligt och långt ifrån ursäktande. / This study analyzes how the Swedish gangsterrap, based on three selected artists, is represented from a Bourdieuian cultural sociological perspective. Through a qualitative content analysis, five songs are analyzed by each artist to examine the culture that underlies the social field. The theoretical framework is based on the sociology of music, representation, capital and habitus and its concepts. The result shows that the 15 selected songs have common characteristics that can be placed in the template of subculture. All three artists use similar concepts and slang to emphasize the meaning of their music and the two capital that stand out the most are the economic and, the added capital, the violent capital. This is because a larger part of the songs is about a life in the hood where the two capitals saturate the lifestyle they describe themselves living. The study shows that the Swedish gangsterrap is told in a way that can be described as raw, honest and far from apologetic.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta upp effekten av social klass i samband med elevernassocioekonomiska bakgrund relaterat till deras skolframgång. Vår grundläggande frågeställningför arbetet lyder följande: “Hur påverkas elevers skolframgångar av deras sociala klass ochbakgrund?” Problemet som fungerar som en primär bas är att det svenskautbildningssystemet syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning. Med hjälp av tidigarestudier gjorda på det sambandet kunde vi undersöka nyckel komponenterna, som lyfte framförbindelsen mellan de två faktorerna: utbildningsresultat och den socioekonomiskabakgrunden. Metoden som användes för att analysera sambandet mellan de två faktorerna varen genomförd databasundersökning med diverse sökord. Mer specifikt tillämpade vidatabaser som SwePub, Libris, Libsearch och ERIC. Därmed har en sammanställning utförtsav doktorsavhandlingar, litteratur samt valt material för undersökningen kring studien i formav en tabell. I syfte att sortera upp och ge utrymme för enklare hantering av litteraturen samtstöd under arbetets gång. Utifrån granskning och urval av essentiella doktorsavhandlingarsom berör vår frågeställning samt diskuterar liknande socioekonomiska problemformuleringhar vi kunnat redogöra för en utgång som konstaterar att det är fler faktorer än enbart densocioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers skolframgång.. Resultatet av vår översikthar påvisat att social klass och dess påverkan på skolframgång har ett samband på ett socialt,kulturellt och ekonomiskt plan. Elevers sociala klass och bakgrund i form av föräldrar belysesvara av den största vikten för att kunna ha en lyckad skolgång i Sverige.