En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier i ett företag samtidigt som värdet per aktie ökar. Företag genomför vanligen omvända aktiesplittar för att justera prisintervallet, förbättra aktiens anseende och minska transaktionskostnader. Trots dessa fördelar, och att processen i sig enbart är en redovisningsmässig åtgärd som inte påverkar värdet av företag, visar tidigare forskning att både offentliggörandet och genomförandet av en omvänd aktiesplit kan resultera i avvikande avkastning. Den avvikande avkastningen som uppstår vid offentliggörandet av omvända aktiesplittar kan förklaras av signaleringsteorin, att händelsen signalerar ny information till investerare gällande företagens förväntade oförmåga att höja aktiekursen genom egen prestation. Däremot är det anmärkningsvärt att avvikande avkastning också upptäckts vid genomförandet, eftersom marknaden redan borde ha anammat den nya informationen. Studien undersöker om avvikande avkastning förekommer vid omvända aktiesplittar på London Stock Exchange under åren 2016 till 2021, och om företagets tidigare prestation mätt i räntabilitet på totalt kapital kan påverka marknadsreaktionen vid offentliggörandet. Genom att använda eventstudier finner studien resultat som stöder att det förekommer negativ avvikande avkastning vid offentliggörandet, och att företagets tidigare prestationer kan påverka den avvikande avkastningen. Det upptäcktes dock inte signifikanta reaktioner vid genomförandet, vilket kan indikera att marknaden är effektiv i sin halvstarka form. För att säkerställa denna slutsats krävs dock ytterligare studier.

Studies syfte är att undersöka hur barns egna medhavda leksaker används på förskolan, samt vilken betydelse de tillskrivs i verksamheten av såväl barn som pedagoger och vårdnadshavare. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar för att konkretisera vårt syfte: Hur används de medhavda leksakerna av barnen? Hur ser pedagogerna på de medhavda leksakernas funktion och användning? Hur förhåller sig vårdnadshavare till att barnen kan och får ta med sig leksaker till förskolan? I studien har vi använts oss av de centrala begreppen tolkande reproduktion, ickemänskliga aktörer och symboliskt värde för att tolka det empiriska materialet. I kapitlet tidigare forskning berör vi leksaker som begrepp, leksaker som kommunikation, leksaker som lärandeobjekt, leksaker som könsstereotypa, leksaker som övergångsobjekt och leksaker som kan vara problematiska. Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod vid insamlingen av empirin. Empirin består av tre observationstillfällen, intervjuer med tre pedagoger och enkäter utskickat till åtta vårdnadshavare, alla delar är insamlade och utförda på samma avdelning. Studiens resultat visar hur barnen på olika sätt använder den medhavda leksaken i verksamheten. Vi har sett att den medhavda leksaken återfinns på tre olika sätt; i leken, som övergångsobjekt och att den bara är där. Den vanligaste funktionen är att den medhavda leksaken återfinns i leken. I resultatet framkom det att pedagogerna hade olika syn på den medhavda leksakens funktion och bland vårdnadshavarna var det tydligt att synen på den medhavda leksaken skiljde sig. Två pedagoger ansåg att det fungerade medan den tredje var tveksam till de medhavda leksakerna. Bland vårdnadshavarna såg vi att de antingen var positiva eller negativa till den medhavda leksaken. Pedagogernas och vårdnadshavarnas tidigare erfarenheter och åsikter avspeglade sig i vad barnen fick ha med sig och i vilka regler som fanns på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka om det civila samhället och den ekonomiska utvecklingen påverkar demokratistatusen i världen och urvalet är 136 länder. Jag har prövat om samhällets deltagande, aktiva intressegrupper och socialt kapital har ett samband med demokratistatusen i länderna. Jag har även prövat om ekonomisk styrka, socioekonomiska hinder och sociala skyddsnät har ett samband med demokratistatusen. Studien har en teoriprövande ansats och för att besvara frågorna används statistiska analysmetoder som centralmått och spridningsmått, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Studiens empiriska material ger resultatet att sambanden mellan variablerna inom civila samhället och demokratistatusen är starka. Även den ekonomiska utvecklingen har ett samband med demokratistatusen utifrån det empiriska materialet. Teorin om att engagemang i samhället och aktivt deltagande i intressegrupper stärker det sociala kapitalet mellan medborgarna vilket i sin tur positivt påverkar demokratistatusen stärks utifrån empiriska materialet. Vidare tyder resultatet på att även teorin om att ett lands ekonomiska styrka samt hur ekonomin och inkoms-terna fördelas mellan medborgarna stärks utifrån det empiriska materialet. / <p>2022-05-25</p>

The purpose with this essay was to investigate whether citizens' trust in the police in the Västra Götaland region is high or low and to investigate why this is. This makes it possible with the help of secondary data retrieved from the SOM institute. And for this to be as good as possible we use a quantitative method. After that we tested our four variables using a Chisquare test. Thereafter to investigate further we performed Kendall’s tau_b to be tested on the variables that we would like to see correlation for. We can state that there is a connection between degree of education and trust in the police as well as gender and trust in the police. There is also a connection between the age-groups and high trust in the police. We then compare our results with Putnam's and Rothstein's theories and previous research on the subject of trust in the police.

Det har skett en samhällsförändring eftersom Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande, vilket har uttryckt sig i en ny bibliotekslag (2014) som understryker att biblioteken skall ha särskild fokus på prioriterade grupper. Uppsatsen undersöker hur biblioteken arbetar med integrationsfrämjande insatser, om bibliotekarier upplever att sin arbetsroll har förändrats, vilka resultat de anser att man uppnår, samt om det finns skillnader i hur det integrationsfrämjande arbetet upplevs bland olika typer av bibliotekarier, i olika typer av bibliotek och i olika typer av närområde. Den teoretiska ansatsen utgår i majoritet från Vårheims (2011) teori om att skapa socialt kapital i folkbiblioteken, Pilerot &amp; Hultgrens (2017) sammanställning av enkätundersökningar, Ager och Strangs (2008) integrationsmodell samt Skot-Hansen och Anderssons (1994) teori om bibliotekens fyra centrum. Resultatet och analysen är förankrad i studiens empiriska material som består av djupintervjuer med bibliotekarier. Studien ger tecken på en förändring eller förstärkt uppdrag hos biblioteken gällande integrationsfrämjande som i sin tur leder till en förändring av bibliotekariers arbetsroll, samt hur biblioteken utformar sitt arbete baserat på närområdet. Dessutom påvisar den betydelsen av socialiserande aktiviteter för nyanlända i biblioteken. Samtliga respondenter i studien upplever att man når goda resultat trots att det finns stora utvecklingsområden.

Skolan ska vara en aktör i samhället som jobbar för elevers likvärdiga framtida förutsättningar oavsett bakgrund. Socioekonomiska förutsättningar har lett till ojämlikheter i utbildningen i Sverige. Socioekonomisk segregation har setts vara avgörande för elevers prestationer och är en faktor som motarbetar skolans syfte. För att förstå hur elever påverkas av dessa faktorer har studien undersökt elever i nionde klass i Linköpings kommun. Syftet med studien är att förstå hur socioekonomiskt kapital överförs mellan individer i skolan och grannskapet. Samt om dessa påverkas av socioekonomiskt kapital hemifrån och om det är en bidragande faktor till de varierande prestationerna. Med en kvalitativ undersökning har information från lärare samlats in om deras upplevelser. Vidare jämfördes detta med teorierna grannskapseffekter, peer-effekt och socioekonomisk uppdelning och hittade kopplingar till hur kapital hemifrån med hjälp av dessa överföringar har en verkan på elever i skolan och deras prestationer. Från resultatet är det tydligt att elever påverkar varandra i stor omfattning. Där elever med rikt socioekonomiskt kapital har en större ambition och presterar bättre i skolan.

Studiens syfte är att utforska kvinnors roll inom de kriminella nätverken. Studien ämnar belysa kvinnornas agens och inflytande såväl som deras offerskap och utsatthet inom gängen. Utöver nätverkskriminella kvinnors perspektiv så behandlar även studien myndigheter, forskare och yrkesverksammas perspektiv. Studien behandlar även likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga gängkriminella, där ämnen som hierarki och status belyses. Studien ämnar att svara på två frågeställningar: Hur kan kvinnors deltagande och medverkan i gängkriminalitet förstås? &amp; Vilka roller innehar och kan kvinnor (inte) nå inom de kriminella nätverken? För att svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansats brukats och empirin baseras på sex semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är genusperspektiv samt Pierre Bourdieus kapital, fält och habitus teori. Resultatet tyder på att kvinnorna hamnar i gängkriminalitet genom olika socialiseringsprocesser. Socialiseringsprocesserna görs möjlig genom kvinnornas ekonomiska incitament, kickar, kärlek och gemenskapssökande. När kvinnorna väl är etablerade i de kriminella nätverken upplever de svårigheter att nå erkännande och hierarkisk framgång. Studien visar på att kvinnors bristande våldskapital i stor utsträckning omöjliggör deras möjlighet att nå toppen i hierarkin. Argumentet som görs är att kvinnornas habitus och kapital står i vägen för gruppen att inneha vissa positioner på gatufältet, där attribut som våldskapital och antisocialt dominansbeteende premieras. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en teoretiskt förankrad nätverkskriminalitetsstudie som fokuserar på kriminologins blinda fläck, kvinnorna. Detta kan bidra med en förståelse för kvinnornas förankring till de nutida nätverkskonflikterna, samtidigt som deras roller inom nätverken belyses.

Syftet med studien var att undersöka om medlemsengagemanget i Svenska Kennelklubbens ideella föreningar med sina totalt 280 000 medlemmar, förändrades under coronapandemin (2020–2022). Pandemin blev ett rekordår för Svenska Kennelklubben, då ovanligt många människor (i förhållande till tidigare år) valde att skaffa hund. Pierre Bourdieu och Robert Putnams teorier om socialt kapital används för att beskriva människors sociala (potentiella och faktiska) nätverk. I denna uppsats kopplas det sociala nätverket (och eventuell känsla av ensamhet under pandemin) till en möjlig drivkraft till ideellt engagemang samt chans att dämpa ensamhetskänslor. Tre hypoteser framställs och prövas i uppsatsen genom en kvantitativ enkätstudie med Svenska Taxklubben som stickprov till populationen (Svenska Kennelklubben). Resultatet visar bland annat hur varken engagemang eller socialt kapital ökade under coronapandemin med taxen/hunden som hjälp. Resultatet visar också hur det ideella föreningslivet kan anses vara på väg att dö ut, då svårigheter att rekrytera engagerade funktionärer ställer till det för föreningarna.

Målet med denna studie var att synliggöra hur samarbeten mellan producenter och banduppkommer och att se vad det är för egenskaper och arbetssätt som producenter har somlockar till kunder. För att få fram ett resultat träffade jag tre producenter och trebandmedlemmar som jag gjorde kvalitativa djupintervjuer med. Resultatet visar att densociala kompetensen väger tungt för att en producent ska lyckas få jobb, vilket också Brobergoch Lindgren (Broberg &amp; Lindgren, 2006) påstår. Det är också viktigt att kunna genomföradessa sessioner med en produkt och miljö som ger nöjda kunder. För bandmedlemmarna vardet viktigt att ha en producent som matchar dem både musikaliskt och socialt. Resultatetvisade också att en studios rykte i branschen eller mängden musikutrustning som finns atttillgå spelar en klart mindre roll än vem producenten är för att band ska lockas att spela in.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att öka förståelsen för hur musikstudenterser på framtidens musikbransch i ljuset av pandemin. Resultaten är intressanta inte baraför andra musiker men också för branschen i stort, eftersom de ger en inblick i hur ungamänniskor tänker, känner och agerar inom musikbranschen. De forskningsfrågor somligger till grund för de intervjuer som har genomförts är: hur har studenternas bild påframtiden förändrats under pandemin, hur ser studenterna på branschen idag samt hurser studenter att branschen kan förändras för att bättre klara stora samhällsförändringar.Studien har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med fem musikstudenter frånmusikinriktade folk- och högskoleutbildningar. Analys har sedermera gjorts genom attfärgkoda informanternas svar utifrån transkriberade intervjuer, där färgkodningsschematsedan använts för att anknyta informanternas svar till Pierre Bourdieus teorier omhabitus, doxa, ekonomiskt- och symboliskt kapital, samt Orkibis studie som fokuserarpå sambandet mellan kreativitet och anpassningsförmåga. Resultaten visar attframtidssynen efter pandemin inte påverkats i stor utsträckning gällande majoriteten avstudenterna. Inte heller deras syn på musikbranschen tycks ha påverkats nämnvärt avpandemin. Det framgår också i resultaten att studenterna vill se att maktförhållanden ibranschen förändras och att de monopol de anser att skiv- och bokningsbolag har idagsläget är förlegade och ohållbara för en jämlik och mångfacetterad musikbransch.Intervjuerna förtäljer också att just kulturellt- och socialt kapital är en stor bidragandefaktor till studenternas syn på sin egen professionella framtid. Diskussionsavsnittetavhandlar resultat och vidare forskning. Denna undersöknings styrka är att resultateninnehåller användbar information som också leder till att slutsatser kan börja drasangående studenternas syn på sitt framtida yrkesliv. Resultaten kan också starktsammankopplas med Pierre Bourdieus teorier. Den kritik som kan framföras är bristenpå en mer heterogen grupp informanter med olika kön, etnicitet och socioekonomiskbakgrund samt att mängden informanter i framtiden bör utökas för att också utökageneraliserbarheten i resultaten. Vidare forskning på ämnet bör således innefatta flerinformanter med olika kön och bakgrunder.