Vi har noterat att forskningen om socialt kapital inom familjeföretag är begränsad. Syftet med uppsatsen är att bidra till att utöka den forskning som sedan tidigare existerar om ämnet socialt kapital. Därför har vi valt att studera hur det sociala kapitalet nyttjas vid ett ägarskifte mellan två generationer inom ett familjeföretag. Studien behandlar också hur företaget nyttjar familjens och de anställdas sociala kapital när behovet av arbetskraft uppstår, samt hur det sociala kapitalet påverkas när företaget nyanställer personer under en expansion. För att kunna utforska detta område och besvara våra frågeställningar, har vi valt att genomföra en kvalitativ fallstudie. Företaget som har studerats, valdes genom att en släkting till en av oss arbetar på företaget. Via denna individ har vi fått kännedom om företagets aktuella situation och gjort bedömningen att det specifika företaget är lämpligt studera. Vi har genom intervjuer med personer inom företaget tagit reda på följande; (1) att det sociala kapitalet kan medföra mycket positivt i en generationsväxling i familjeföretag, genom att kunskap, erfarenhet och kontaktnät kvarstår via släktbanden; (2) att det sociala kapitalet i företaget i viss mån påverkas negativt när personalstyrkan ökar, men att integrationen påverkar den positivt; (3) att de anställda av egen vilja hjälper företaget genom att tipsa och sprida jobbannonser via sociala medier, på grund av att de känner en tillhörighet till företaget. Med denna uppsats vill vi bidra till forskningen om socialt kapital, och vi hoppas att det deltagande företaget, samt andra familjeföretag, kan dra nytta av vårt bidrag. / We have noted that research on social capital within family business is limited. The aim of this thesis is to help expand the research that already exists within the domain social capital. Therefore we have chosen to study how social capital can be used for a change of ownership between two generations within a family business. The study also addresses how the company can use family and employee social capital when the need for labor occur as well as how social capital is affected when the company recruits people during an expansion. In order to explore this area and answer our questions, we have chosen to conduct a qualitative case study. The company that has been studied, was chosen because one of the writers has a relative working there. It is through this acquaintance that we became aware of the company's current situation and assessed that the specific company was suitable to study. We have, through interviews with people within the company, found out the following; (1) that social capital can contribute positively in renewals of staff within the family business through the maintenance of knowledge, experience and contacts that remain within the family ties; (2) the social capital within the company is affected somewhat negatively when the workforce increases, but that integration of said workforce affects it positively; (3) that employees, by their own free will, help the company by recommending and spreading job advertisements through social media because they feel an affiliation to the company. With this thesis, we want to contribute to the research on social capital and we hope that the participating company, and other family businesses, can benefit from our contribution.

Sverige har ett av de mest utvecklade fjärrvärmenäten i världen. För att försörja privatpersoner, företag och industrier med energi genom detta nät förbrändes cirka 7,5 miljoner ton avfall i svenska kraftvärmeverk under 2017. Detta innebär ett omfattande arbete för dessa kraftvärmeverk för att tillse att rätt mängd avfall budgeteras för och förbränns. Särskilt eftersom oönskade lagernivåer får ekonomiska konsekvenser och efterfrågad energi i hög utsträckning styrs av väderförhållanden. Genom en kvalitativ metod syftar denna studie att undersöka hur svenska kraftvärmeverk arbetar för att uppnå optimerad lagernivå. Med inspiration från Wu’s (2007) teoretiska modell för socialt kapital och konkurrenskraft utvecklas en analysmodell för att svara på studiens syfte och forskningsfråga. En flerfallstudie genomförs på tre stycken svenska kraftvärmeverk med varierande storlek och geografisk placering för att ge en heterogen bild av marknaden. Resultatet visar att ett utvecklat socialt kapital, en väl fungerande försörjningskedja och vedertagna rutiner vid osäkra förhållanden gentemot utbytespartners hjälper svenska kraftvärmeverk att uppnå en optimerad lagernivå. Studien föreslår att en högre grad av informationsdelning kraftvärmeverk emellan möjligtvis hade effektiviserat arbetet än mer.

Att tävla i olika idrottsgrenar har man gjorts sedan grekiska antiken. Tävlingsinstinkten lever ännu kvar idag då det kan förekomma i olika kontexter. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på tävlingsmoment i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. För att få fram idrottslärarnas uppfattningar om tävlingsmomenten så har denna studie använt sig av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Antalet respondenter var fyra styckna idrottslärare och insamlingsdatan analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teori.  I analysen av intervjuerna framkom det att idrottslärarna har inlärda dispositioner om hur en undervisning där tävlingsmoment förekommer då dem har använt det som ett verktyg för att skapa lust, motivation och färdigheter i sin undervisning. Idrottslärarnas är medvetna om att det är svårt eller minst sagt omöjligt att tillfredsställa alla elever när det väl kommer till tävlingsmoment i undervisningen på grund av att eleverna och lärarna har delade åsikter till vad som är riktig idrott och skolidrott. Vid analysen mellan tidigare forskning, Bourdieus teori och idrottslärarnas beskrivningar finns det punkter som stämmer överens om vad tävlingsmomenten kan ha påverkan.  Lärarnas tillvägagångssätt är olika när de arbetar med tävlingsorienterade som ett pedagogiskt verktyg beroende på kontext. I det stora hela så är tävling en viktig förmåga att behärska senare i vuxenlivet och att idrott och hälsa-ämnet möjliggör förutsättningar för att utvecklas inom det enligt idrottslärarna.

In the field of political culture, studying the ideal democratic citizen is a constant matter. This essay examines and describes if and how the norms and values for the ideal democratic citizen in Sweden have changed between 1950 and 2000. Through time, Swedish civic education has advocated for an active and participating citizen. At the same time, studies show that democratic norms and values among Swedish citizens from these generations differ. Younger generations tend to have changed attitudes towards democracy and are being less actively involved in the social and political life of their communities. Something that in the long run, might be threatening the sustainability of Swedish democracy.  By analysing content in textbooks from Swedish senior high school and educational associations from 1950 and 2000, norms and values for the ideal democratic citizen have similarities as well as differences. Using the theoretical framework of social capital, the content from 1950 describes the ideal democratic Swedish citizen as an engaged and active person who contribute to society by engaging in networks and organizations. According to the theory, the 1950-citizen would be a person with potential for social capital. Furthermore, the textbooks from and educational associations are the ones that, despite year of production, are consistent in their promotion of the democratic citizen being someone with social capital. However, the textbook used in Swedish senior high school in 2012 focuses less on how the ideal democratic citizen should be and more on political competence and resources in terms of knowledge and skills.

AbstractDen här studien kartlägger Sveriges sjukhusclowner och består av en kvantitativ del och en kvalitativ deldär clownernas verksamhet analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält, kapital ochhabitus. Empirin består av nio intervjuer med representanter för clowngrupperna och därutöver harinformation inhämtats från resterande fem grupper. Inledningsvis finns en historik om clownens filosofioch bakgrunden till sjukhusclownyrket, samt en kort redogörelse av svensk och internationell forskningom clowner i vården. Jag som skriver arbetar sedan fem år som sjukhusclown och min clownpersonIngeborg har varit med i arbetet med studien. Resultat, den kvantitativa delen: Idag finns 14 sjukhusclowngrupper med verksamhet från Gällivare i norrtill Ystad i söder. Organisationerna drivs i regel som ideella föreningar, som helt eller delvis är finansierarsin egen verksamhet genom kulturstöd, fonder, sponsorer och privata donationer. Föreningarnasysselsätter 78 artister på heltid eller deltid. Sjukhusclownerna besöker barn- och ungdomsavdelningar påde flesta av landets stora sjukhus flera dagar i veckan. De besöker även regelbundet många av de mindresjukhusen och några grupper arbetar även inom hemsjukvården, demensvården, på äldreboenden ochpalliativa avdelningar. Resultat, den kvalitativa delen: Landets sjukhusclowner arbetar på sjukhusets sociala fält och ärprofessionellt tränade i att möta barn i känsliga situationer, har tystnadsplikt och följer sjukhusens rutinerkring hygien, sekretess, och patientsäkerhet. Samtidigt tillhör de ett eget fält, ett mer fantastisktmikrokosmos där glädje och möjligheten att skapa fantastiska möten, även i livets svåraste stunder, är detsom värderas högst. Clownerna ser till barnets bästa från karnevalens perspektiv, vilket innebär att de kanvända på hierarkier, bjuda in lite oordning där de tycker det är för ordningsamt och skapa ordning där detär för rörigt. Clownen hämtar kapital från sin fantasi, och kan i ena stunden ta en försenad läkare i armen,som om doktorn vore ett olydigt barn, och i andra stunden själv bli utslängd i korridoren av ett barn somfått nog av besök i sitt rum. Clownen är alltid i förändring, i the liminal space (Skåreus), vilket kanske kanrucka på en del av sjukvårdsfältets habitus och ge nya perspektiv på invanda rutiner, procedurer och hierarkier.

ABSTRACT Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx Handledare: Sara Callahan Titel och undertitel: Fenomenet Keith Haring- Konstens kommersialisering Författare: Adam Sahlström Kontaktuppgifter: sahlstromadam@gmail.com Uppsatsnivå (kandidat-, magister- eller masteruppsats): Kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2021 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar ämnet kring konstnären Keith Haring och hur hans konst kommersialiserats i diverse olika kanaler såsom reklam och mode. Syftet med denna studie är att undersöka och öka förståelsen för hur Keith Haring har använts i konst och även kommersialiserats i form av tryck på kläder som massproduceras och också valet av att använda hans symboler i reklamkampanjer. Vidare syftar uppsatsen till att diskutera närmare hur Keith Haring gick från konstnär till varumärke. Utifrån en kvalitativ metod där relevant material samlats in och tolkats genomförs en analys baserad på specifika teorier. Dessa är bland andra teorin om kulturellt kapital av den franska sociologen Pierre Bourdieu. Även en postmodernistisk teori appliceras. I studien betraktas konst, reklam och mode utifrån teorin kring visuell kultur. Resultatet av denna studie visar hur olika fält kan integreras och gynnas av varandra. Utöver detta, visar också resultatet hur branding fungerar när konst kommersialiseras och blir till ett varumärke.

Covid-19 drabbade hela världen på en mängd olika sätt. Undervisning blev på många skolor digital och gymnasiemässor ställdes in. Gymnasievalet är något som redan innan covid-19 framkallade stress och oro hos elever. Valmöjligheterna inför gymnasiet är många och tidigare forskning visar att vikten av vägledning för att kunna göra ett väl underbyggt val är stor. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19 har påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som har influerat elevernas gymnasieval för att på så sätt se om covid-19 är något som influerat deras val. Teorierna som studien utgår ifrån är Patton & McMahons Systems Theory Framework modell, Hodkinson & Sparkes Careership teori och Bourdieus begrepp Habitus och Kapital. Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer kommer att intervjua sju stycken niondeklassare. Resultaten visar att vänner och familj till stor del influerat niondeklassarnas gymnasieval. Utöver detta så visar resultaten att niondeklassarna själva upplever att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Slutsatsen är att covid-19 har påverkat informanternas gymnasieval på så sätt att deras handlingshorisont har begränsats. Vi ser även att informanterna har gjort känslomässiga val istället för val som är baserade på information och fakta.

Hela 9 av 10 startupbolag misslyckas. Anledningen till detta härleds ofta till att startupbolagen tagit fel eller inga beslut och således hamnat i en fallgrop. För att kunna hjälpa startupbolagen finns inkubatorer, dessa institutioner hjälper till med olika insatser och stödtjänster för att förebygga och minimera fallgropar. I tidigare forskning ser vi en avsaknad kring vilka fallgropar som inkubatorer eliminerar, de har mer ägnat sig inkubatorers arbetssätt och mervärdet de tillför – varför denna studie ämnar sig till att undersöka just detta. Genom en litteraturgranskning har vi tagit fram en teoretisk referensram som synliggör de vanligaste fallgroparna, teorin har sedan banat väg för en operationaliseringstabell. Utifrån denna tabell lade vi strukturen för intervjuguiden som användes vid de semistrukturerade intervjuerna av fyra affärsutvecklare som arbetar på inkubatorer. Efter insamlingen av det empiriska materialet valde vi att selektivt koda svaren för att finna samband och relationer.  I analysen framkommer det hur exploatering av inkubatorns nätverk hjälper startupbolagen med att öka kompetens och bidrar med erfarenhet. Det uppenbarar sig att inkubatorns stöd ökar chansen till lyckad produktframtagning, hjälper startupbolagen öka legitimiteten och bygger välfungerande team. Något som även framkommer i analysen är att startupbolagen själva behöver vara mottagliga och nyttja de resurser och verktyg som erbjuds – utan eget initiativ och en vilja att samarbeta med inkubatorn reduceras möjligheten till att eliminera och förebygga fallgropar. För att möjliggöra eliminering av fallgropar och minimera snedstegen krävs det en symbios mellan inkubatorn och startupbolagen. Slutsatsen mynnar ut i att inkubatorer eliminerar fallgropen om att vara icke-självkritisk och till resterande fallgropar ges endast reducerande möjligheter.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur elevers syn på bildämnet relaterar till deras kulturella tillgångar. Detta genom en jämförelse av kulturella erfarenheter hos elever i årskurs nio och deras syn på, resultat i, och förståelse av - bildämnet. I studien samlas data genom en enkät till eleverna där kulturella erfarenheter och synen på ämnet undersöks. Denna data bearbetas statistiskt där samvariation mellan variabler korstabuleras och sedan analyseras ge-nom Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar på en viss korrelation mellan elevernas kultur och ämnessyn, bland annat att de med föräldrar engagerade i kultur i större utsträckning ser ämnet som viktigt samt att de som utövar kulturella aktiviteter i större utsträck-ning är motiverade på bildlektionerna. Korrelationen kan förstås som uttryck för elevernas kulturella kapital, deras habitus och som en pro-dukt av social reproduktion. Dessa resultat syftar till att stödja bildlä-raren i att förse alla sina elever med likvärdiga förutsättningar genom att upptäcka och uppmärksamma de processer som återskapar och upprätthåller orättvisor i bildämnet.

EU:s utbildningsnätverk Eurydices rapport visar att svenska elevers socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka skolresultatet i högre utsträckning än EU-genomsnittet. Vi är därför intresserade av att undersöka hur elever upplever sina förutsättningar att nå skolframgång och vidare vilka faktorer som har varit betydelsefulla. Vår studie undersöker också hur elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Undersökningen är relevant för vår profession eftersom den förhoppningsvis ger oss förståelse för elevers olika förutsättningar och upplevelser av samhällskunskapsundervisning som bland annat är av betydelse inom ramen för didaktik. Studien är fenomenologiskt inriktad och vilar på Bourdieus kapitalteori, metoden består av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att eleverna påverkas av olika faktorer, en del kan beskrivas med hjälp av utbildningskapital. Vårt resultat lyfter också olika aspekter som eleverna ser som möjligheter respektive svårigheter inom samhällskunskapsundervisningen. Sammantaget fokuserar vårt empiriska underlag på den didaktiska vem-frågan, studien belyser elevernas upplevelser och är en elevfokuserad studie. Studiens resultat kan betraktas som givande både för professionen men också för den enskilda läraren.