Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status. / The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

Denna uppsats strävar efter att undersöka feministiska rörelser på sociala medier och därigenom belysa eventuella maktstrukturer som kan te sig inom dessa. Då #Metoo-rörelsen rört om debattklimatet i Sverige sedan oktober 2017, ligger fokus på rörelsens spridning och påverkan på debatten. Vi pekar på var makten kan ligga inom sociala medier och drar en parallell till intersektionalitetsperspektivet som hjälper oss att förstå dess strukturer. Vår empiri är således inhämtad från de två sociala medierna, Instagram och Twitter där vi utgår från en kvantitativ metod genom att använda oss av statistik för att lättare kunna urskilja maktstrukturer. Uppsatsen grundar sig på en innehållsanalys för bearbetning av analysen, samt feministiska teoribildningar och teoretiska begrepp såsom intersektionalitet, systerskap, separatism och Bourdieus teori om symboliskt kapital. Våra resultat pekar på skillnader när det kommer till representationer gällande såväl kön som etnicitet, men också huruvida inlägg gjorts av övervägande offentliga eller icke-offentliga personer. Dessa resultat sammanförs sedermera i form av kategorier som därefter presenteras i vår statistik vilken vi analyserar med hjälp av våra teorier och diskuterar i vår slutdiskussion.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka hur bostadsområdet påverkar synen på skolan. Genom att undersöka hur ungdomar ifrån Husby ser på sitt bostadsområde och på skolan har studien ämnat analysera huruvida det finns ett samband mellan den territoriella stigmatiseringen av Husby och ungdomars syn på skolan. För att kunna undersöka detta har totalt sju semistrukturerade intervjuer med ungdomar ifrån Husby mellan 16 – 18 år genomförts. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån territoriell stigmatisering, habitus, kapital och fält, vilka är studiens teoretiska ramverk. Ett intressant resultat som undersökningen har visat är att informanterna tar en tydlig distans ifrån Husby och människorna ifrån Husby när det handlar om skolan –men i annat fall lyfter bostadsområdet som en tillgång, då de enbart tar distans ifrån diskursen om området som kriminellt och problematiskt. I undersökningen framgår också att informanterna uttrycker ett behov av att tillägna sig det som förekommer i innerstadsskolorna, då de exempelvis pekar på vikten av att få perspektiv. Ytterligare visar studien att informanternas tillvaro i innerstadsskolorna präglas av territoriell stigmatisering då samtliga beskriver ett behov av att bevisa sig.

Den här studien kommer handla om tillit till abstrakta system och mellanmänsklig tillit hosmedborgarna i Sollefteå kommun.Vårt syfte är att titta på skillnader i tilliten och eventuella samband som finns mellan tre bakgrundsfaktorer,kön, ålder och utbildningsnivå, samt till stödet för BB-ockupationen. Defrågeställningar vi vill ha svar på är Hur skiljer sig Sollefteåbornas tillit med avseende på socialagemenskaper på olika nivåer?, Vad är betydelsen av respondenternas bakgrundsfaktorer,d.v.s. kön, ålder och utbildning? och Hur ser sambandet ut hos mellanmänsklig tillit och stödetför BB-ockupationen, kontra tillit till abstrakta system och stödet för BB-ockupationen?.Vi kommer att använda oss av Giddens teori om tillit till abstrakta system (1996) och Putnamsansats om socialt kapital, det vill säga mellanmänsklig tillit (2001).Resultatet av denna studie visar på att det finns skillnader inom den mellanmänskliga tillitenoch tilliten till abstrakta system. Vi kan även se samband mellan tillitsvariablerna och våra trebakgrundsfaktorer. I resultatet syns det att människor som har hög mellanmänsklig tillit harstarkare samvariation med stödet för ockupationen av BB, än de människor som har hög tillittill abstrakta system. / <p>2018-06-07</p>

Studien söker en djupare förståelse för hur chefer inom näringslivet ser på vikten av att ha tillgång till sociala nätverk och hur de använder sig av dem i sitt vardagliga arbete. Studien är genomförd med ett kvalitativt metodval där semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuerna har transkriberats, analyserat och bearbetats genom ett fenomenologiskt perspektiv där respondenternas egna upplevelser och erfarenheter stått i fokus. Teorierna som används för att underbygga studien är Bourdieus socialt kapital, Granovetters sociala nätverk och starka respektive svaga band. Bourdieu och Granovetters teorier kompletteras med Colemans teorier om kulturens inverkan på de sociala nätverkens betydelse och hur det påverkar förmågan för individer att använda sitt sociala kapital. Avslutningsvis använder vi oss av Goffmans teorier om jaget och maskerna. Svenska chefer anser att deras sociala nätverk är en vital del i deras vardagliga arbete. Flera exempel framkom under studien där cheferna återgav situationer där de med hjälp av sina sociala nätverk löst uppgifter som för dem initialt upplevt svåra. Genom att vara en del av en gemenskap och aktiv aktör i ett nätverk upplever chefer en trygghet och ökad tilltro till sina egna förmågor att lösa sina arbetsuppgifter. De sociala nätverken och det sociala kapitalet upprätthålls genom att cheferna ställer sina egna kunskaper och resurser till förfogande för andra aktörer att begära ut. Genom att inte använda andra aktörers kunskaper och resurser på ett sätt att aktörerna upplever sig bli utnyttjade känner cheferna en trygghet i relationerna. För att säkra det sociala kapitalet är det enligt respondenterna viktigt att de framställs som seriösa och trovärdiga. Om andra aktörer i det sociala nätverket får intrycket att respondenterna inte återgäldar tjänster så var respondenterna av uppfattningen att de riskerade att exkluderas. Respondenterna hade en hög medvetenhet och arbetade aktivt med hur de framställs och uppfattas av sina kollegor och omgivning.

Med hjälp av förarbeten, propositioner och doktrin i en samlad bedömning får man en uppfattning av vilka borgenärsskydden är, samt hur långt de sträcker sig. Att endast använda begreppet borgenär kan dock medföra missförstånd och en ofullständig bild av verkligheten. Det finns olika typer av borgenärer vilka redogörs för i uppsatsen. Denna uppsats är skriven för att redogöra för hur borgenärsskydden är utformade idag, om det är ändamålsenligt samt besvara uppkomna frågeställningar såsom: finns det transaktioner som tillåts att vidtas av aktiebolaget som inskränker det bundna egna kapitalet, och varför är det överhuvudtaget intressant med det bundna egna kapitalet? På vilket sätt innebär låneförbudsreglerna ett mer ändamålsenligt skydd? Vilka transaktioner är egentligen tillåtna eller otillåtna enligt värdeöverföringsreglerna, och vilka transaktioner anses som förtäckta? Hur skyddar minimikapitalregeln borgenärerna? Hur skyddas borgenärerna vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist i aktiebolaget? Vad händer med borgenärernas fordringar vid en eventuell konkurs? Vi har kommit fram till att borgenärsskyddsreglerna för de icke-anpassade borgenärerna (exempelvis små aktiebolag) i aktiebolagslagen inte är speciellt ändamålsenliga. Det krävs mer och/eller tydligare reglering kring vad som gäller i situationer när juridiska personer oönskat hamnat i en avtalsrelation med ett aktiebolag som borgenär. Flera jurister har i doktrinen kritiserat borgenärsskyddsreglerna i aktiebolagslagen, varför en utredning av rättsläget har varit nödvändig. Hur aktiekapitalets bundna egna kapital och värdeöverföringsreglerna inverkar på borgenärernas möjlighet till täckning av fordran kan vara något som en icke-anpassad borgenär inte direkt tar i beaktning. Uppsatsen syftar således dels till att förklara rättsläget men även till att uppmärksamma de icke-anpassade borgenärerna på vilka risker som finns samt hur regleringen borde förändras för att inge ett bättre rättsskydd för den svagaste parten, vilket vi i denna uppsats utgått från är den icke-anpassade borgenären.

Denna rapport har haft som syfte att hjälpa företaget Swegon Operations AB att minska sina hanteringskostnader, bundet kapital och eventuell överproduktion. För att uppnå syftet gjordes värdeflödesanalyser vilka kartlade tre separata flöden för tre egentillverkade komponenter. Kombinerat med värdeflödesanalyserna skapades även en matematisk optimeringsmodell som positionerar Swegons arbetsstationer utifrån deras interna flöden. De skapade värdeflödesanalyserna gav ett underlag till fortsatt analys av hanteringskostnader, bundet kapital och överproduktion. Analysen visade på svårigheter att identifiera exakt var hanteringskostnader och överproduktion existerade; men högst bundet kapital fanns i färdigvarulagret. Svårigheten att identifiera brister i fabriken mynnade ut i två olika tillvägagångssätt för att uppfylla studiens syfte. Det första var att utföra fyra experiment i Swegons fabrik för att kunna förstå de studerade flödena bättre. De utförda experimenten baserades på beräkningar av säkerhetslagar via en programmerad algoritm samt analys av existerande mellanlager där överproduktion existerade. Det andra tillvägagångssättet var att identifiera hanteringskostnaderna mellan respektive produktionsstation och använda en matematisk modell för att positionera stationerna så att material transporteras så korta sträckor som möjligt. Resultaten från de fyra olika experimenten låg till grund för att minska hanteringskostnader och bundet kapital i ett av de studerade flödena samt överproduktion i vart och ett av de flöden som studerats. Experimenten utgjorde även en grund för att motivera en omplacering av en robot samt två manuella packningsstationer. För att identifiera hanteringskostnaderna mellan respektive produktionsstation skapades en matematisk modell baserad på heltalsprogrammering. Modellen användes därefter för att finna den optimala positioneringen för respektive produktionsstation. Den utförda analysen, experimenten och den matematiska modellen bidrog slutligen till att ta fram rekommendationer. Rekommendationerna bidrar till att sänka hanteringskostnader, minska det bundna kapitalet och reducera en viss del av den överproduktion som existerade för de tre studerade komponenterna. Den första rekommendationen är att Swegon ska sänka de nuvarande Kanban-nivåerna på deras produkter klassificerade som högvolym. Den andra rekommendationen är en omstrukturering av ett nuvarande flöde där övergång från en materialbehovsplanering till CONWIP samt omplacering av maskiner kommer bidra till att reducera hanteringskostnader, bundet kapital och överproduktion.

Studiens syfte ämnar söka förståelse i vad konsten bidrar med i marknadsföringsväg, men även undersöka de upplevda riskerna ett samarbete kan medföra. Studien är utförd med en kvalitativ ansats. Empiri är insamlad genom 10 semistrukturerade intervjuer med 10 personer som är aktiva inom den svenska marknadsföringsbranschen och konstbranschen. Fem av respondenterna är verksamma inom marknadsföring och de resterande fem är verksamma inom konst. Bland respondenterna finns marknadsförare som arbetar för några av de största aktörerna på den svenska marknaden och av de fem konstnärerna har samtliga arbetat kommersiellt med sin konst. Det genomfördes en granskning av tidigare forskning i syfte att utforma en teoretisk referensram som utgångspunkt för analysen. Den teoretiska referensramen innefattar: Bourdieu och magiskt kapital, Attention economy, Art infusion, Konst och ekonomi samt kommunikationsprocessen. Studien visar att marknadsförare har en väldigt positiv syn på konst och de värden den kan förmedla till marknadsföringen. Dock ses risken i att använda sig av konst vara av relativt stor proportion i jämförelse med andra tillvägagångssätt. Konstnärerna förhöll sig mer restriktivt till användandet av konst i marknadsföringssyfte. Utifrån den kulturella kontexten såg de en betydande risk i ett kommersiellt samarbete. Gemensamt för båda yrkesgrupperna var att de båda såg att konsten hade mycket att bidra med till marknadsföringen men att desto mer fanns att förlora om fel uppstod. / The purpose of the study is to seek understanding of what art can contribute to marketing, but also to examine the perceived risks a collaboration may entail. The study is done with a qualitative approach. Empiricism was collected through 10 semi structured interviews with 10 people active in the Swedish marketing industry and the arts industry. Five of the respondents are active within marketing and the remaining five within art. Among the respondents there are marketers who work for some of the largest players in the Swedish market and of the five artists all have worked commercially with their art. A review of previous research was carried out with a goal to designing a theoretical reference framework as the basis for the analysis. The theoretical reference framework includes: Bourdieu and Magic Capital, Attention Economy, Art infusion, Arts and Economics and the Communication Process. The study shows that marketers have a very positive view of art and the values it can convey to marketing. However, the risk of using art is seen as one of relatively large proportion in comparison with other approaches. The artists relied more restrictively on the use of art for marketing purposes. Based on the cultural context, they saw a significant risk in commercial cooperation. Common to both occupational groups were that they both saw that art had a lot to contribute to marketing, but the more there was to lose if errors occurred.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.