No description available.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården.</p> / <p>The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården. / The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar. Detta speglas i viss mån av internetkommunikationerna som också visar upp ett brett spektrum av attityder, åsikter och beteenden. Metoder för att få ut bästa ruseffekt ur  mediciner är möjligen mer kreativa än forskare föreställer sig. Forskningsresultat rörande olika mediciners missbrukspotential och tillgänglighet stöds i viss mån av Flashbackdiskurserna. AD/HD som koncept och rutiner kring diagnostisering och behandling ger upphov till många dilemman ur både medicinsk, social och samhällelig synvinkel.

Det finns ett stort intresse för omega-3 idag på grund av dess många hälsogivande egenskaper. Brist på vissa typer av fett i kosten kan vara en viktig faktor för kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom. Dokosahexaensyra (DHA) är den dominerande omega-3-fettsyran i hjärnan. Det finns många faktorer som förklarar varför fettsyraintaget kan påverka kognitiva funktioner och risken att bli dement. Obduktionsstudier visar att patienter med Alzheimer har mindre mängd DHA i hjärnan än kognitivt intakta individer. Dessutom är serumkoncentrationerna av DHA reducerade i relation till sjukdomens svårighetsgrad. Vad som är orsak och verkan i denna process är dock inte klart. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka i vilken utsträckning omega-3 kan förebygga demens hos friska medelålders eller äldre (&gt; 50 år) personer. Av de sex studier som inkluderades var två randomiserade kliniska prövningar (RCT), tre longitudinella och en tvärsnittsstudie. Två av mina utvalda studier stödjer hypotesen att omega-3 skyddar mot demens hos friska äldre, två av studierna hittar inga bevis för att omega-3 skyddar mot demens. De två randomiserade kontrollerade försök som jag hittat undersöker inverkan av omega-3 på den kognitiva förmågan och det ena försöket hittar ingen generell effekt av omega-3 på den kognitiva förmågan och det andra försöket kommer fram till att omega-3 utövar positiva effekter på den kognitiva förmågan hos friska äldre. Inga näringsrekommendationer är möjliga att ge med hjälp av denna studie.

Vittnesmål spelar en avgörande roll som bevisning vid brottmål och att vittna utgör en viktig del i att kunna klara upp brott. Att ögonvittnen identifierar en person är en vanlig metod för att få bevismaterial i en rättegång eller för att vägleda polisen i utrednings- och spaningssammanhang. Ögonvittnesidentifiering av ansikten är dock inte en helt säker metod då det mänskliga minnet besitter begränsningar och är sårbart för suggestioner vilket gör det nödvändigt att undersöka samband mellan kognitiva faktorer och förmågan att korrekt identifiera ansikten. Detta i syfte att minska antalet felaktiga identifikationer av oskyldiga. Syftet med studien var att besvara frågan om förmågan till ansiktsigenkänning kan prediceras av kognitiva förmågor. Studien har nyttjat insamlad data från den longitudinella studien Betula(Nilsson m.fl., 1997) som startade 1988 i Umeå. Med ett urval om 1 715 personer i åldrarna35–85 år (M = 58.22, SD = 13.79) har resultatet från nio olika kognitiva tester utforskats i förhållande till ett ansiktsigenkänningstest bestående av barnansikten. Genom korrelationsanalyser och stegvisa regressionsanalyser framkom att förmågan till ansiktsigenkänningsförmåga kan prediceras till viss del. Den starkaste prediktorn för ansiktsigenkänning var visuospatial förmåga och flytande intelligens. Förmågan att känna igen ansikten verkar inte försämras vid högre ålder, vilket gäller för andra kognitiva förmågor. / Testimony plays a crucial role in the work of presenting evidence in criminal cases and to solve crimes. Eyewitness to identification is commonly used method to collect evidence for a trial or to aid the police in their investigations. However, identification of faces is not a completely reliable method because the human memory has limitations and is vulnerable to suggestions, which stresses the importance of investigating relationships between cognitive factors and the ability to correctly identify faces. This in order to reduce the number of incorrect identifications of innocent people. Thus, the purpose of this study was to answer the question “whether theability to recognize faces can be predicted by cognitive abilities”. This study has made use of data collected within the longitudinal Betula study (Nilsson et al, 1997) which started in Umeå in 1988. With a sample of 1 715 participants in aged 35-85 years (M = 58.22, SD = 13.79)results from nine different cognitive tests were explored in relation to performance in facerecognition task consisting of children’s faces. Through correlation analyzes and stepwiseregression analyzes, it emerged that the ability to face recognition ability can be predicted tosome extent. The strongest predictor of facial recognition was visuospatial ability and fluid intelligence. The ability to recognize faces does not seem to deteriorate at an older age, required for other cognitive abilities.

Rörelse är en central del i människans liv som utförs dagligen men begreppet rörelse kan vara svårt att definiera. Samtidigt diskuteras det att barn blir allt mer inaktiva. Syftet med denna studie är att få reda på elever i fritidshems uppfattning och perspektiv på rörelse. Frågorna som studien ställer är: Vad uppfattar eleverna som rörelse i fritidshemmet? Vilken betydelse har den fysiska miljön för elevernas rörelseglädje? Hur bidrar rörelse till meningsfullhet hos eleverna?  Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet arbetades fram genom transkribering och analys av datamaterialet där elevernas perspektiv lyfts fram. Eleverna som deltog i denna studie har en gemensam uppfattning av att rörelse är positivt men att det dock finns aspekter som har en inverkan på deras motivation. I intervjuerna med eleverna framträder bland annat miljön, vila och de fysiska aspekterna in. Elevernas uppfattning av rörelse framkommer även i resultatet.

Enligt den svenska läroplanen ska elever erbjudas en varierad undervisning där nyfikenhet och engagemang väcks. De ska även få möjlighet att söka svar på frågor om naturen genom systematiska undersökningar. Samtidigt larmar myndigheter att barn vistas allt mindre utomhus samt att de rör sig långt under rekommendationer. Det finns här underlag för att tänka utanför den traditionella undervisningen och för att möjliggöra alternativ undervisning såsom utomhuspedagogik. Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares erfarenhet av utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena. För att belysa föregående erfarenheter av effekter kring utomhuspedagogik har granskning av tidigare forskning sammanställts. Med detta som grund undersöks i studien utmaningar och möjligheter ur lärar- och elevperspektiv. Arbetets teoretiska förankring har en pragmatisk prägel där lärare och elevers erfarenheter undersöks. Studien baseras på kvalitativ metod genom intervjuer och har en hermeneutisk ansats där uppfattningar och erfarenheter tolkas. Resultatet av studien visar på positiva effekter av utomhuspedagogik och speciellt inom de naturvetenskapliga ämnena. Eleverna uttryckte att de bland annat lär sig att samarbeta och visa vördnad för naturen. Framför allt uppskattar eleverna att kunna röra sig fritt. Lärarna beskriver att de ser att eleverna är nyfikna och hur de engagerar sig i undervisningen då de får använda alla sina sinnen. Utmaningarna som lyfts fram är bland annat väderleken, resurs och planering. Lärarna från undersökningen betonar att det är viktigt att våga, och att börja smått för att arbeta sig framåt.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ”sär” bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan. Den andra skolan kallar vi för skola B, där elever i behov av särskilt stöd är placerade i särskolan.Syfte: Vårt syfte var att undersöka vilken placering som var bäst anpassad för elever i behov av särskilt stöd; i grundskola eller i särskola. Vi har studerat två skolor i samma kommun. Vi utgick från ett lärarperspektiv och från vad som kunde vara bäst för den enskilda elevens behov. Vi tittade också på resurstilldelningens betydelse för den pedagogiska utformningen av undervisningen.Metod: Vår studie grundas på en kvalitativ metod. Den består av intervjuer av sex pedagoger och observationer av fem elever.Resultat: Vi har kommit fram till att det finns både fördelar och nackdelar med att placera elever i behov av särskilt stöd i grundskola respektive särskola. Placeringen måste utgå ifrån elevens individuella behov. Elevens förmåga till socialt samspel och kognitiva förmåga måste här vägas in. Endast då eleven har en konstaterad utvecklingsstörning kan denna placeras i särskolan.Diskussion: Vi har kommit fram till att en bakgrundskunskap om elever i behov av särskilt stöd är oerhört viktigt och skiljer sig mycket bland de pedagoger som vi har intervjuat. Då man arbetar med elever i behov av särskilt stöd är det viktigt med dessa individuella bakgrundskunskaper, eftersom det underlättar hela skolsituationen för den enskilda eleven. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, integrering, särskola, grundskola, socialt samspel och kognitiv förmåga.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur stor akut effekt aerob träning har på gymnasielevers kognitiva förmåga med inriktning mot koncentrationsförmåga. Frågeställningen som behandlas specifikt i denna studie lyder; finns det en signifikant akut effekt på gymnasieelevers koncentrations-förmåga mätt genom ett standardiserat kognitivt test trial making test (TMT A och B), fem minuter efter avslutat aerobt träningspass bestående av hinderbana/hopprepsprogram? Metod En experimentell kvantitativ studie utfördes genom användande av ett standardiserat kognitivt test i anslutning till genomförande av ett aerobt träningspass. Vidare användes en hälsoenkät för insamling av bakgrundsinformation. Urvalet bestod av sammanlagt 306 elever från 14 gymnasieklasser vid ett gymnasium i Stockholm. Eleverna var i åldersintervallet 16-18 år. Resultaten från 297 elever som genomförde alla tester korrekt inkluderades för statistisk analys. Könsfördelningen var 164 män och 133 kvinnor. Ett standardiserat kognitivt test som kallas ”Trial Making Test” (TMT) – både TMT A respektive TMT B, med något olika svårighetsgrad, användes. Hälften av de deltagande eleverna genomförde TMT A och resterande genomförde TMT B. Det aeroba träningspasset bestod av en hinderbana eller ett hopprepsprogram som pågick under sammanlagt 20 minuter där deltagarna skulle anstränga sig till 70-80% av sin maxpuls. För att mäta effekten av aerob träning utfördes testerna även på en kontrollgrupp som inte utförde någon fysisk träning för att kunna kompensera för eventuell inlärningseffekt vid upprepat test. Testerna utfördes innan och fem minuter efter det aeroba träningspasset. Två varianter av TMT A respektive TMT B användes före respektive efter träningspasset för att undvika eventuell inlärningseffekt. Kontrollgruppen utförde tester med samma tidsintervall som de försökspersoner som genomförde träningspasset. Resultat Studiens resultat visade 7 % genomsnittlig snabbare testtid på TMT A och 15 % genomsnittlig snabbare testtid på det något svårare TMT B testet för försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Båda resultaten var statistiskt signifikanta.  Slutsats Slutsatsen av denna studie är att aerob träning leder till akuta förbättringseffekter på gymnasielevers koncentrationsförmåga. / <p>Fristående kurs: Idrott III</p>