Syftet med denna studie är att med hjälp av en didaktisk design bidra till befintlig skrivforskning med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna i år 4–6 påverkar textelement i två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter. Den didaktiska designen utfördes i en årskurs 4, där eleverna fick skriva två stycken texter, med respektive verktyg, en berättande och en beskrivande text. Sedan analyserades och jämfördes texterna utifrån en bedömningsmall. Efter genomförandet av den didaktiska designen visade resultaten att eleverna skriver längre texter men även färre felstavade ord när de skriver med dator som verktyg. Det visade även sig att majoriteten av texterna behöll samma struktur med de olika verktygen. Dock fanns det några texter där strukturen blev bättre och därför genererade ett högre betyg med verktyget dator. Vid användandet av dator behövde inte eleverna lägga sin kognitiva förmåga på att forma bokstäverna, utan de kunde istället lägga den på innehållet och strukturen. Denna studie har bidragit med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna har påverkat textelement på två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

Ett aktuellt debattämne på den politiska agendan är de ökade samhällsklyftorna som till stor del beror på inkomstskillnader i den svenska befolkningen. Det har visat sig finnas svårigheter för människor att ta beslut på en allt mer komplex finansmarknad med många attribut, som ställer högre krav på människors finansiella kunskapsförmåga för att kunna hantera sin egen privatekonomi. Människor med lägre finansiell kunskapsnivå har till stor del uteslutits och detta har varit mer tydligt för samhällsgrupper med sämre sociala och ekonomiska förhållanden. Tidigare forskning har visat att personer med utländsk bakgrund är en samhällsgrupp som denna problematik berör. Genom en kvalitativ fallstudie, med en socialkonstruktivistisk ansats, i form av fokusgruppsintervjuer med personer med utländsk bakgrund, ämnar denna studie bidra med ökad förståelse för hur denna samhällsgrupp ser på och tänker kring finansiella beslut på finansmarknaden. Studiens teoretiska referensram är baserad på tidigare forskning om personer med utländsk bakgrund, kognitiv förmåga, diskriminering samt forskningsfältet ”financial literacy”. Resultatet visade på att det fanns ett behov av ”financial literacy” bland informanterna, då många ansåg att den befintliga informationen som finns på finansmarknaden var svårtolkad och sätter allt högre krav på människans kognitiva förmåga. Det framgick även att många informanter ur den valda samhällsgruppen i studien “personer med utländskbakgrund” valde att avstå från att investera på finansmarknaden på grund av den risk som är associerad med finansiella investeringar. / A current topic of debate on the political agenda are the increased social gaps, which are largely due to income differences within the Swedish population. There have been difficulties for people to make financial decisions in an increasingly complex financial market with many attributes, which places higher demands on people's financial knowledge to manage their own personal finances. People with lower financial knowledge have largely been excluded and this has been more evident for social groups with poorer social and economic conditions. Previous research has shown that people with a foreign background are a social group affected by this problem. Through a qualitative case study, with a socialconstructivist approach, based on focus group interviews with people from foreign background, this study aims to contribute to greater understanding of how this group of people views and thinks about financial decisions in the financial market. This study's theoretical frame of reference is based on past research about people with foreign backgrounds, cognitive ability, discrimination and the research field of “financial literacy”. The results showed that there was a need for financial literacy among the informants, as many considered that the existing information available in the financial market was difficult to interpret and has higher demands on humans cognitive ability. It was also found that many informants from the chosen social group in this study “people with foreign backgrounds” chose to draw back from investing in the financial market because of the risk associated with financial investments.

Denna studies syfte är att genom semistrukturerade intervjuer samt deltagarobservationer undersöka vad Nyköpings kommun gör för att främja sina invånares existentiella hälsa utifrån WHO:s definition av vad som är betydelsefullt för en hållbar livsmiljö. Den existentiella hälsodimensionens betydelse är något som oftare uppmärksammas i internationella vetenskapliga studier och då främst genom tre aspekter; fysisk, psykisk och social hälsa. Denna studie vill se hur (1) fysiskt välbefinnande kan nås genom att Nyköpings kommun erbjuder vandringsleder, det (2) psykiska välbefinnandet kan erbjudas av biblioteket i form av litteratur och sagostunder samt det (3) sociala välbefinnandet då Nyköpings kommun bygger sociala broar och låter invånarna mötas i en nyöppnad mötesplats och därigenom känna en känsla av sammanhang, KASAM. Det är svårt att med säkerhet fastställa vilka faktorer som föranleder ökad existentiell hälsa. I denna studie används teorier som undersöker huruvida det finns ett samband mellan människans existentiella hälsa och möjligheten att se sig som en del av ett kretslopp. Genom att se sig själv som en del av alltet samt att korrespondera med agenter och fiktiva personer kan människan underlätta utvecklandet av sociala kontakter. Slutsatsen är att tro, i form av förtröstan, tillit, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan ses som den djupa kärnan i en människa vilket är det grundläggande historieskapande fundament som involverar både det medvetna och det omedvetna i en människas motivation, något som ger grundläggande värderingar och därigenom skapar mening och riktning. Melder (2011), Thurfjell (2020) och Antonovsky (1991) beskriver hur deras informanter vittnar om att sociala kontakter samt kontakten med stillheten i skogen leder till ökad existentiell mening. Som avgränsning ämnar studien inte lyfta det arbete som Region Sörmland gör inom forskningsområdet medicin och psykisk ohälsa utan fokus i denna studie är att se vad Nyköpings kommun gör för att främja den existentiella hälsan och stärka den hos sina medborgare.

Background: Physical activity has a great impact on cognition, it contributes to the brain working faster and more efficiently. Research has shown that physical activity can be a good tool for increasing concentration in young people. Objective: The purpose of the study is to investigate the impact of the physical activity that takes place during a lesson in Physical education on students' concentration with the help of a sports lesson. Methods: the study used a so-called trail making test, which is a tool for comparing the concentration between two different times. Twenty-five students belonging to two different classes were included in the study. The reference group had to complete the test twice after two sedentary lessons. The research group completed the first test after a sedentary lesson and the second test after physical activity in the form of a sports lesson. Results: During Test Session one, the intervention group needed an average of 129.84 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 106.2 seconds to complete both Part A and Part B of the test. During Test Session two, the intervention group needed an average of 83,93 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 61,63 seconds to complete both Part A and Part B of the test. Conclusion: The values that this study gave could therefore not demonstrate any connection between physical activity and the ability to concentrate in students at a secondary school.

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom riskerar att bli undernärda när de kognitiva förmågorna minskar. Förmågan att äta påverkas av minne, förmågan att utföra viljemässiga rörelser, koncentrationssvårigheter och tugg- och sväljsvårigheter. Allt detta tillsammans med svårigheter att kommunicera gör att måltidssituationen blir en utmaning. Detta har stor påverkan på både hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsan hos personer med demenssjukdom på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt, där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Under atmosfärens betydelse hade hemkänsla och traditioner en betydande roll. Avslappnad atmosfär utan störande moment såsom ljud från diskning och hög ljudvolym bidrog till en bättre måltidssituation.Måltidpresentationens betydelse visade att utseende, konsistens och doft på maten är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka matintaget. Social betydelse ökade förmågan att äta självständigt hos personer med demenssjukdom då gemenskapen vid matborden gjorde att de speglade varandra, dock kunde sociala interaktioner även bidra till oro och förvirring. Slutsats: Individuell anpassning vid måltidssituationen genom hemlik atmosfär och individuella hjälpmedel ökar självständigheten och hälsan hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalens medvetenhet kring måltidsmiljöns betydelse för hälsan hos personer med demenssjukdom är betydelsefull. / Background: Many people with dementia have a risk becoming malnourished when their cognitive abilities decrease. The ability to eat is affected by memory, the ability to perform voluntary movements, concentrationdifficulties and chewing- and swallowingdifficulties. All this, together with difficulties in communicating, makes the mealsituation a challenge. This has a major impact on both health and well-being. Aim: The aim was to create an overview of the importance of the mealenvironment in promoting the health of people with dementia in nursing homes. Method: A general literature review, in which eleven qualitative and quantitative articles have been analyzed. Results: The results revealed three themes. Under the importance of the atmosphere, feeling at home and traditions played a significant role. Relaxed atmosphere without disturbing elements such as noise from washing dishes and high soundvolume contributed to a better mealsituation. The importance of the mealpresentation showed that the appearance, texture and aroma of the food are important aspects to take into account in order to increase foodintake. Social significance increased the ability to eat independently among people with dementia as the fellowship at the dining tables made them reflect each other, but social interactions could also contribute to anxiety and confusion. Conclusion: Individual adaptation to the mealsituation through a homely atmosphere and individual aids increases the independence and health of people with dementia. The carestaff's awareness of the importance of the mealenvironment for the health of people with dementia is significant.

Sedan 2000-talets början har avkastningen på icke-kognitiva förmågor ökat på arbetsmarknaden till följd av bland annat skill-biased technological change. Grupper som besitter höga icke-kognitiva förmågor bör därför gynnas på arbetsmarknaden. Givet att ett antal studier finner evidens för att kvinnor har högre icke-kognitiva förmågor än män, undersöker uppsatsen i vilken grad detta återspeglas i kvinnors relativlön. Syftet är att se om kvinnor gynnas av att avkastningen på icke-kognitiva förmågor har ökat i termer av att deras relativlön har ökat. För att undersöka detta tillämpas en regressionsanalys med fixa effekter på en komunpanel, där två olika mått på icke-kognitiv förmåga förekommer. Måtten grundar sig i mönstringsdata respektive O’net-data (Occupational information network). Effekten på kvinnors relativlön studeras under tidsperioden 2008–2018 samt 2014–2018 för Sveriges samtliga 290 kommuner. Resultaten uppvisar ett negativt samband mellan ökad efterfrågan på icke-kognitiv förmåga och kvinnors relativlön, vilket innebär att när efterfrågan ökar så minskar kvinnors relativlön. / Since the beginning of the 21st century, there has been a surge in the returns to non-cognitive abilities in the labor market, due to the influence of skill-biased technological change. This has led to a preference for groups with higher non-cognitive skills in the labor market. In light of some studies revealing that women exhibit greater non-cognitive skills than men, this study aims to investigate whether this phenomenon translates into a corresponding increase in women’s salaries, thus examining whether women are beneficiaries of the amplified returns to non-cognitive skills. To achieve this objective, a fixed-effects regression analysis is employed, using two different metrics to assess non-cognitive capacity, across one municipal panel. The research examines the effect on women's relative salaries from 2008–2018 and 2014–2018, encompassing all 290 municipalities in Sweden. The results demonstrate a negative association between increased demand for non-cognitive skills and women's relative salaries, indicating that as demand increases, women's relative salaries decrease.

Down syndrome (DS) is associated with psychomotor retardation, short stature and endocrine dysfunction. Statural growth is a well-known indicator of health. The growth in DS differs markedly from that of other children and there is a 20 cm reduction of final height as compared to target height. We developed growth charts specific for Swedish children with DS, in order to facilitate early diagnosis of concomitant diseases that influence growth. The growth charts are available for paediatricians and child health care professionals in Sweden. The mechanism underlying the impaired growth in DS is unknown. Height is influenced by parental factors, energy intake, hormone balance and general health. In DS, genetic factors deriving from the extra chromosome 21 further affect growth. Children with DS seem to have reasonable levels of growth hormone (GH), even though GH treatment for limited periods of time improves growth velocity. Within the present project, the subjects of a previous study on early GH therapy in DS were followed up regarding late effects. We found a larger adult head circumference and better psychomotor abilities in the previously treated subjects despite a lack of effect on final height. In adult life, GH has effects on psychological well-being and metabolism. The clinical features in adults with DS might indicate impaired GH secretion. Ten young adults with DS were studied and compared with ten healthy controls. The GH secretion in the DS subjects did not differ from that in the controls. The fat body mass percentage was increased in DS, in line with the high prevalence of overweight/obesity. The finding of an increased HOMA index as well as a high relative rate of hepatic glucose production in DS indicates reduced insulin sensitivity both peripherally and in the liver. Thyroid dysfunction is common in DS. There is a 30-fold increase in congenital hypothyroidism, and acquired hypothyroidism has been reported to be present in up to 50% of adults with DS. We collected neonatal screening results and hospital records for the first ten years of life of 68 children with DS. The mean TSH concentration was increased neonatally, indicating marginal hypothyroidism early in life in DS. However, the neonatal TSH level did not predict development of manifest hypothyroidism later in life. / Downs syndrom (DS) är en vanlig kromosomavvikelse. Kortvuxenhet och psykomotorisk utvecklingsstörning är kardinaltecken vid DS. Endokrina avvikelser är också frekvent förekommande. Tillväxt är en bra indikator på barns hälsa. Nyfödda barn med DS är kortare än andra nyfödda, och skillnaden i längd ökar under barndomen. Sjukdomar som påverkar tillväxten upptäcks ofta via ett förändrat tillväxtmönster. Detta kan lätt förbises vid DS eftersom tillväxten redan är avvikande. Användning av syndromspecifika tillväxtkurvor ökar möjligheterna till diagnostik av sjukdomar som stör längdtillväxten. Vi har framställt tillväxtkurvor för barn med DS, vilka finns tillgängliga inom svensk barnsjukvård och barnhälsovård. Längdtillväxt styrs av nedärvda faktorer från föräldrarna liksom av nutrition, hälsa och hormoner. Genetiska faktorer, kopplade till kromosom 21, kan påverka tillväxten vid DS, men tillväxtstörningens exakta bakgrund är inte känd. I vuxen ålder är personer med DS ungefär 20 cm kortare än förväntat med hänsyn till föräldralängder. Trots att barn med DS har relativt normala nivåer av tillväxthormon (STH eller GH) förbättras deras tillväxt vid STH-behandling. Inom avhandlingsarbetet följde vi upp ungdomar med DS, vilka behandlats med STH i tidig barndom. Vi kunde påvisa större huvudomfång samt förbättrad kognitiv och motorisk förmåga, trots avsaknad av effekt på slutlängden. Tillväxthormon har i vuxen ålder effekt både på ämnesomsättning och psykologiskt välbefinnande. Vuxna individer med DS uppvisar flera tecken förenliga med STH-brist. Vi jämförde tio unga vuxna med DS med tio friska kontrollindivider avseende förmågan att insöndra STH. STH-insöndringen hos individerna med DS skiljde sig inte från den hos kontrollerna. Vid samtidig undersökning av kroppssammansättning påvisades en ökad andel kroppsfett hos individerna med DS, resultat i linje med den frekventa förekomsten av övervikt/fetma. Individerna med DS hade en förhöjd glukosproduktion, som tillsammans med ett ökat HOMA-index talar för förekomst av minskad insulinkänslighet både på levernivå och perifert. Brist på sköldkörtelhormon är mycket vanligt vid DS och upp till hälften av vuxna med DS kan ha hypotyreos. Vi studerade 68 barn med DS avseende nivåer av tyroideastimulerande hormon (TSH) vid PKU-provtagning. Vi följde också barnens journalhandlingar från de tio första levnadsåren i syfte att undersöka om den neonatala TSH-nivån kan prediktera framtida underfunktion av sköldkörteln. Resultaten visade att barn med DS har en förhöjd nivå av TSH neonatalt, vilket indikerar en brist på sköldkörtelhormon redan i nyföddhetsperioden, men nivån förutsäger inte utveckling av manifest hypotyreos senare under barndomen.

Börsåret 2020 har varit ett unikt år som präglats av ett kraftigt börsras, men även en historiskt snabb återhämtning. Det unika händelseförloppet härrör ur en pandemi orsakad av ett coronavirus, vilket skapat nya underlag för studier av investerares beslutsfattande ur ett börspsykologiskt perspektiv. Syftet med studien var att kartlägga vilka börspsykologiska faktorer som indikerats hos investerare under pandemin. Intentionen var att undersöka huruvida det förelåg samband mellan börspsykologiska faktorer och investerares beslutsfattande. Studien har främst tillämpat en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsdesign för att uppnå generaliserbarhet, men har även inslag av kvalitativ forskningsdesign för att erhålla en djupare förståelse. I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har en statistisk analys i form av bivariata och multivariata linjära regressionsanalyser genomförts. Resultatet visar att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikeras hos investerare och att det existerar ett flertal signifikanta samband mellan faktorerna och investerares beslutsfattande. Vidare har studien uppmärksammat en problematik i investerares självuppfattning och brister i de tillämpade testerna för börspsykologiska faktorer. Slutligen har en modell framtagits i syfte att bistå med underlag som kan öka förståelsen och medvetenheten inom ämnesområdet och således skapa bättre förutsättningar för rationella investeringsbeslut. / The stock market during 2020 has been a remarkable year that has experienced a major marketcrash, but also a historical recovery. The unique course of events derives from a pandemic causedby a coronavirus, which has generated new data for research of investors’ decision making from abehavioral finance perspective. The purpose with the research was to map biases which havebeen indicated by investors during the pandemic. The intention was also to investigate whetherthere were relationships between biases and the decision making of investors. This thesis hasmainly applied a quantitative method in the form of a cross-sectional study to achievegeneralizability, but it also has elements of qualitative research to obtain a deeper understanding.In order to answer the research questions, a statistical analysis in the form of bivariate andmultivariate linear regression models has been applied. The result concludes that all theinvestigated biases were indicated, and several significant relationships between the biases andthe decision making of the investors. Furthermore, the research has shown two problematicaspects. The first is the self-perception of investors and the second is the weaknesses of theapplied tests for biases. Finally, a model has been developed with the aim to contribute withuseful research that can create better conditions for rational investment decisions through anincreased understanding and awareness in the area of behavioral finance.

The business environment has during the last decades gone through major dramatic changes. Rapid and radical technological development and continuous change in both business practices and behaviours of the population, to name a few, have complicated and put pressure on organizations’ new product development (NPD) processes. Having an effective and efficient NPD process while succeeding in innovation in today’s business environment is a big challenge. Organizations face multiple organizational and process type barriers to innovation and have difficulties in finding suitable successful and efficient tools and methods. The overall purpose of this paper is to investigate how organizations dealing with product development can increase their innovation and efficiency performance, i.e. organizational performance, with the use of Visual management (VM). The aim of VM is to improve organizational performance by connecting and aligning organizational vision, core values, norms, and goals with other management systems, work processes and workplace elements. The individual elements of VM can affect how encouraged the employees are to perform in the workplace, hence having an effect on organizational performance. However, there are still many questions to be answered and new knowledge to be gained regarding how to best utilize VM, such as the understanding of what factors mediate the impact VM has on performance. The overall purpose is further concretized in a research model with five related hypotheses. A hypothesis-testing is performed in a comparative study with four large organizations. The empirical data is primarily collected through surveys with employees utilizing VM, with a total of 144 respondents. In addition, semi-structured interviews are performed with each department utilizing the visual tool; the interviewees being knowledgeable in the design and process of utilized VM. VM appears to have a substantial effect on innovation and efficiency performance. However, it has no direct effect, rather it exhibits indirect effects. VM’s positive effect on efficiency IV performance is mediated by efficient behaviour, and VM’s positive effect on innovation performance is mediated by an increased cognitive ability. This paper contributes to the understanding of VM’s impact on organizational performance. By statistical analysis it highlights previous research stating that managerial tools and processes indirectly has an effect on organizational outcomes. Proposed framework is a beginning of visualizing the complex relationship existing between VM and organizational performance in a product development setting. Practical implications are that depending on desired outcome in the use of VM, the framework can act as a guidance in the procedure of VM meetings, by highlighting certain activities. For managerial, it highlights that the goal should not be to develop the most advanced or novel visual tool; rather focus on improving the employee’s cognitive ability and efficient behaviour. / Bolag har under de senaste decennierna upplevt stora förändringar. Snabb och radikal teknologisk utveckling och ständig förändring av både affärsmodeller och konsumtionsvanor, för att nämna några få, har gjort det komplicerat och lagt press på organisationers produktutvecklingsprocesser. Att ha en effektiv produktutvecklingsprocess och samtidigt lyckas innovera i dagens konkurrenskraft har visat sig vara en svår uppgift. Företag står inför flera utmaningar gällande innovation och affärsprocesser för innovation och har svårigheter att hitta lämpliga och effektiva verktyg och metoder. Det övergripandet syftet med detta arbete är att undersöka hur organisationer som jobbar med produktutveckling kan öka sin innovations- och effektivitetsförmåga genom att använda visuell projektledning. Syftet med visuell projektledning är att förbättra en organisationers förmåga att vara innovativa och effektiva genom att sammanfläta vision, värderingar, normer och mål med andra ledningssystem, arbetsprocesser och arbetsmoment. Anställda kan påverkas av visuell projektledning till den mån att organisationens prestation i helhet påverkas. Det finns fortfarande många frågor att besvara och ny kunskap att hämta om hur visuell projektledning nyttjas på bästa sätt. Till exempel förståelsen för vilka andra faktorer som kan mediera effekten visuell projektledning har på organisatorisk prestation. Det övergripande syftet av detta arbete konkretiseras i en forskningsmodell med fem tillhörande hypoteser. Hypotes-testning utförs i en jämförelsestudie med fyra stora organisationer. Empiriska data samlas främst genom enkäter med anställda som nyttjar visuell projektledning, där totalt 144 anställda svarande. Dessutom genomförs semistrukturerade intervjuer med personer kunnig i designen och processen av det använda visuella projektledningsverktyget. Studien visade att visuell projektledning inte har någon direkt effekt på innovation och effektivitet, utan snarare en indirekt effekt. Visuell projektlednings positiva effekt på effektivitet medieras av II effektivt beteende och den positiva effekten på innovation medieras av en ökad kognitiv förmåga hos de anställda. Detta arbete bidrar till förståelsen av hur visuell projektledning påverkar organisatorisk prestation. Genom statistiska analyser belyses tidigare forskning som visat på att ledningsverktyg och processer som bäst indirekt har en påverkan på organisatorisk prestation. Ett förslag till ramverk presenteras som en början på ett försök att visualisera det komplexa sambandet som finns mellan visuell projektledning och organisatorisk prestation. Praktiska implikationer är att ramverket kan användas som ett guidande verktyg för designande av proceduren för visuell projektledning genom att lyfta speciellt aktuella aktiviteter. För chefer betonas det att målet inte bör vara att utveckla det mest avancerade eller nya visuella verktyget; snarare fokusera på att förbättra de anställdas kognitiva förmåga och främja effektivt beteende.