141 |
Framgångsrik undervisning i klassrummet : För elever med språkliga svårigheter / Successful classroom teaching : For children with language difficultiesNordlund Sildeman, Ann-Catrin, Nordlund, Åsa January 2018 (has links)
Studiens övergripande syfte var att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om hur framgångsrik undervisning i klassrummet av elever med språkliga svårigheter kan se ut. Kvalitativa intervjuer och observationer ligger till grund för studiens diskussion och analys. Resultatet visar att fokus inte bör ligga endast på undervisning i klassrummet utan att pedagogerna behöver utgå från skolan som helhet i form av en inkluderande syn på undervisning, då det är i mötet mellan elev och miljö som språkliga svårigheter uppstår. På samma sätt som eleverna behöver känna trivsel och delaktighet i klassrummet behöver pedagogerna känna trivsel och delaktighet i skolan för att kunna utvecklas i sin profession. För att lyckas med detta behövs tydligare och gemensamma mål samt att det finns möjlighet till diskussion på och mellan alla nivåer i skolan. I dessa diskussioner är det viktigt att specialpedagogerna finns med då de har kunskapen om att medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i skolans lärmiljöer för elever med språkliga svårigheter. / The overall aim of the study was to describe and analyze pedagogical beliefs about how successful teaching in the classroom by pupils with language difficulties can look like. Qualitative interviews and observations form the basis of the study's discussion and analysis. The result shows that the focus should not be solely on teaching in the classroom, but that the educators need to start from the school as a whole in the form of an inclusive view of teaching, as it is in the encounter between pupil and environment that language difficulties arise. In the same way that students need to feel well-being and participation in the classroom, the educators need to feel well-being and participation in the school in order to be able to develop in their profession. To succeed with this, clearer and common goals are needed and that there is the possibility of discussion at and between all levels in the school. In these discussions, it is important that the special educators are present as they have the knowledge of participating in the preventive work of removing obstacles and difficulties in the school's learning environments for pupils with linguistic difficulties.
|
142 |
Kollegialt lärande- ett måste för skolutveckling? : ett måste för att utveckla undervisningen?Ullman, Anna, Persborn, Catarina January 2015 (has links)
Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.
|
143 |
Att fånga lokal skolutveckling : En studie om lärares erfrenheter av ett kollegialt lärgruppsarbeteSvensson, Annika January 2018 (has links)
Abstract Since 2010, the National Agency for Education has had an intention to improve teaching and learning in schools by introducing collaborative structures. In order to develop a learning school organisation, with the aim that all students are able to reach their educational goals, shared responsibility and common learning is advocated. The study focuses on a school´s implementation of teaching learning communities (TLC) based on teachers´ engagement in systematic collaborative work. The theoretical framework is based on social- culture perspectives. The aim of the study is to explore important conditions as well as success factors which can be related to a TLC work. The analyses are based on nine interviews and findings indicate that challenging factors are; the importance of leadership, a democratic collaborative structure and the teachers´ attitudes towards professional learning. The success factors indicate that a collaborative teaching learning is possible by challenging each other’s ideas and practices, a development of professional language, increased self-esteem and the improvement of teacher´s relations and new perspectives according to teaching and pupil´s learning. The study indicates that a demanding factor for a well-performing teaching learning community is based on a well-organized leadership. Leaders ought to be aware of how democratic processes might threaten collaborative work and how a successful leadership is formed.
|
144 |
Uppfattningar om rektorers pedagogiska ledarskap : En kvantitativ studie av uppfattningar om rektorers pedagogiska ledarskap / A quantitative study of perceptions of principals educational leadershipStende, Mikael January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka begreppet rektorns pedagogiska ledarskap och hur begreppet uppfattas av rektorer och lärare. Studiens forskningsfrågor handlar om att kartlägga och jämföra uppfattningarna om begreppet Rektorns pedagogiska ledarskap. Forskning visar att rektorns pedagogiska ledarskap har en betydelse för skolans resultat. Metoden i undersökningen har varit enkät. Det var 53 respondenter som har svarat på enkäten. Enkäten skickades till 3 olika skolor. Informanterna valdes ut från samma skolor, för att de skulle utgå från samma verksamhet. Två versioner av enkäten formades men med samma frågor. Den ena versionen var riktad mot rektorer och den andra mot lärare. det var formuleringarna som skilde dem åt. Frågorna var gjorde som påståenden som respondenten skulle svara på. Resultatet visar att det kollegiala samtalet och lärande har en viktig funktion, visar både tidigare forskning och resultatet i studien. Dessutom är det viktigt att rektor skapar förutsättningar för ett tydligt kommunikationsstrukturer. / The purpose with this study is to analyze principal´s pedagogical leadership and how principals and teachers interpret it. The studies research questions were about surveying and comparing the understanding of the term rektorns pedagogiska ledarskap. Research shows analyze principal´s pedagogical leadership is important for school results. The surveys method has been a poll. There were 53 respondents who have answered the survey. The survey was sent to three different schools. The informants were chosen from the same schools, because they were supposed to work on the same function. Two versions of the survey were made, but with the same questions. One version was directed to principals and the other was directed to teachers. The difference between the two polls was the formulations. The questions were constructed as statements, which the respondents were supposed to take a stand to. The result shows that the collegial conversation and learning have an important function, showing both previous research and the outcome of the study. Besides, it is important that the principal creates the conditions for a clear communication structure.
|
145 |
Kollegialt lärande för instrumentallärare : en studie om Learning study som modell för utveckling av kollegialt lärande i musik- och kulturskolaMannikoff, Jon January 2018 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen. / The purpose of this study was to investigate how Learning Study can act as a model for developing collegial learning and contribute to experience-sharing between teachers in the Community School of Arts and Music. In order to investigate this, four guitar teachers at a Community School of Music has participated in a joint learning study, with the author as a researcher/facilitator. To evaluate the process and taking part of the participating teachers’ experience of learning study a method combining observation and interview was used. The result shows that by using the learning study method a kind of collegial conversations and experience-sharing was created, which the participating teachers had not experienced before. It also inspired the teachers to try new ideas in their own teaching.
|
146 |
Leda digitaliseringen i skolan : Om att navigera i en föränderlig världOlsson, Gunillahelen January 2021 (has links)
The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.
|
147 |
Betydelsen av kollegiala relationer i förskolan : En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektiv / The importance of collegial relationships in preschool : A qualitative study from an employee perspectiveFeurst, Joanna, Nelinder, Felicia, Saarinen, Evelina January 2022 (has links)
Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.
|
148 |
Anpassning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom kollegialt lärande : En fokusgruppsstudie med lärare / Adaptations for students with neuropsychiatric disabilities through collegial learning : A focus group study with teachersBardakci, Zehra, Pulkkinen, Nina January 2022 (has links)
Studiens syfte är att undersöka rutiner kring elever med neuropsykiatriska anpassningar och kollegialt lärande med särskilt fokus på NPF-anpassning för gynnsam lärandemiljö. Denna studies frågeställningar söker svar på vilket sätt som skola och fritidshem kan ge en personlig utveckling för elever med diagnosen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kollegialt lärande kan vara ett led i arbetet med NPF-anpassningar i skolan. Med ett fokus kring anpassningar och kollegialt lärande undersöks och analyseras verksamheternas möjligheter att vidareutveckla skolpersonal för att ge förutsättningar till en positiv studiemiljö för alla elever, men särskilt för de elever i behov av anpassningar. Teorianknytning i denna studie kan kopplas till den relationella pedagogiken. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper på två grundskolor med två lärare i varje grupp på respektive skola. En av skolorna var belägen i stadsmiljö och den andra skolan var belägen på landsorten i en närliggande kommun. Resultatet ger indikationer på den långvariga, men även direkta nyttan i elevernas mående av att få anpassningar i tidigt skede för att få positiv personlig utveckling. Studiens resultat pekar även på fördelarna med generella anpassningar i förebyggande syfte utifrån kollegialt lärande med lektionsstrukturer som ett mål. Sammanfattningsvis kan resultaten visa tecken på att det relationella arbetet i skola och fritidshem är av yttersta vikt för att bidra till en gynnsam lärandemiljö för alla elever inte enbart de elever med underliggande diagnoser.
|
149 |
LISA-PLOT - en studie av lärledarens uppdrag i en externt initierad professionssatsning / LISA-PLOT: A study of teacher leader's assignment in an externally initiated professional initiativePilfalk, Marie January 2021 (has links)
In the present study, a description is made of the teacher leader's role in an externally initiated professional initiative. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) is a ULF (Developement, Learning and Research) project where the fields of knowledge within the Swedish subject's didactics and school improvement research together with practice. This master's thesis is placed in the field of knowledge for school improvement and more specifically with a focus on organization and management. The purpose of the study is to contribute to the knowledge about the asignment of the teacher leader in an externally initiated and organized initiative. This has been done by answering two questions: What similarities and differences appear in the teacher leaders' descriptions of what happens when they carry out their leadership assignment? What supportive and limiting arrangements can be distinguished in the practice of teacher leaders’ within LISA-PLOT? The theoretical starting point has been taken within the practice theory, and specifically the theory of practice architectures has been used to analyze the result (Kemmis et.al., 2014). The study has a qualitative approach, where data collection has taken place through interviews with the teacher leaders and observations of teacher leader meetings together with the academy. The conclusions that can be drawn from this study are that the practice of teacher leader´s in LISA-PLOT has involved several different tasks. The main task has been to lead the collegial learning in the use of the PLATO elements through observations and feedback. To be able to do this, different practical actions and communication with different people have been required. Despite the fact that most teacher leaders have been in an unknown context, strong relationships have been established between participants and the teacher leader. To keep the teacher leader´s practice in place, there have been various arrangements that have been both supportive and restrictive. Based on this study, it becomes clear that the arrangements are practically related, but the arrangements move between the different dimensions and they can also vary from being supportive to being limiting. / I föreliggande studie görs en beskrivning av lärledarens roll i en externt initierad professionssatsning. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) är ett ULF- (Utveckling, Lärande och Forskning) projekt där kunskapsfälten inom svenskämnets didaktik och skolförbättring forskar tillsammans med praktiken. Denna mastersuppsats är placerad i kunskapsfältet för skolförbättring och mer specifikt med inriktning på organisering och ledning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärledarens uppdrag i en externt initierad och organiserad satsning. Det har gjorts genom att besvara två frågeställningar: 1. Vilka likheter och skillnader framträder i lärledarnas beskrivning av det som händer när de utför sitt ledaruppdrag? 2. Vilka stödjande och begränsande arrangemang kan urskiljas i lärledarens praktik inom LISA-PLOT? Den teoretiska utgångspunkten har tagits inom praktikteorin och specifikt har teorin om praktikarkitekturer använts för att analysera resultatet (Kemmis et.al., 2014). Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamling har skett genom intervjuer med lärledarna och observationer av lärledarträffar tillsammans med akademien. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att Lärledarnas praktik i LISA-PLOT har inneburit flera olika uppgifter. Den huvudsakliga uppgiften har varit att leda det kollegiala lärandet i användandet av PLATO-elementen genom observationer och återkopplingar. För att kunna göra det har det krävts olika praktiska handlingar och kommunikation med olika parter. Trots att de flesta lärledare befunnit sig i en okänd kontext har det knutits starka relationer mellan deltagare och lärledare. För att hålla lärledarens praktik på plats har det funnits olika arrangemang som har varit både stödjande och begränsande. Utifrån denna studie blir det tydligt att arrangemangen praktiskt hör ihop, men arrangemangen rör sig mellan de olika dimensionerna och de kan också växla från att vara stödjande till att vara begränsande. / LISA-PLOT - Linking Instruction and Student Achievement-Professional Learning Observations of Teaching
|
150 |
SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet : En studie av lärares tankestilar / Conversations on assessment and mathematical knowing : A study of teachers’ thought stylesWettergren, Sanna January 2013 (has links)
Inom ramen för svensk grundskola har enskilda lärare varit betrodda med en högre grad av autonomi än lärare i många andra europeiska länder. Exempelvis har lärare givits ett stort ansvar att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Hur lärares bedömningar går till eller hur dessa bedömningar speglar en elevs kunskap framstår inte alltid tydligt för elever. Som en följd av att svenska elevers resultat i t.ex. matematik sjunkit i internationella kunskapsmätningar, har utvärdering av skolor, lärare och elevernas prestationer ökat – därmed har lärares bedömningsarbete fått mer uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten, i såväl partipolitik som media. Utifrån de sjunkande resultaten har flera omfattande reformer inom skolan trätt i kraft sedan juli 2011. Som exempel på dessa reformer kan nämnas en ny skollag, en reviderad läroplan för grundskolan, samt nya föreskrifter för kunskapskrav för grundskolans ämnen med ny betygsskala vilka alla är styrande för lärares undervisning och bedömning av elevers kunskaper fr.o.m. årskurs 1 t.o.m. årskurs 9. Studien beskriver och analyserar svenska matematiklärares tankestilar om bedömning och matematikkunnighet. Det teoretiska ramverk som använts är relaterat till Flecks begrepp tankekollektiv och tankestil. För att studera lärares professionella samtal om bedömning och matematikkunnighet genomfördes semistrukturerade, materialbaserade fokusgruppsintervjuer. Materialet var elevers arbete, t.ex. prov- och matematikuppgifter. Fokusgruppsintervjuerna var sekventiella, dvs. inför respektive intervju användes föregående intervjus utskrift som underlag vid planering av nya frågor. Två fokusgrupper med matematiklärare i årskurs 4-6 från två skolor intervjuades sammanlagt vid åtta tillfällen under ett år. Detta betyder att det genomfördes fyra intervjuer på respektive skola. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Lärarna från de två skolorna hade olika förutsättningar i sitt arbete. På en av skolorna fanns redan et fungerande ämneslärarlag – lärarna träffades och samverkade återkommande varje vecka för att planera och diskutera matematik. På den andra skolan hade lärarna endast kommit samman för att delta i fokusgruppsintervjuerna. Resultaten visar att även om respektive lärargrupp hade olika förutsättningar, så kan grupperna ändå betraktas som ett tankekollektiv. Resultaten visar också att två övergripande tankestilar har urskilts: bedömning som borde göras kontinuerligt och matematikkunnighet är när du kan visa och redogöra för ditt resonemang. I återkommande kollegiala samtal kan tankestilen om bedömning och matematikkunnighet synliggöras. I samtalet finns möjlighet att utmana rådande traditioner genom att formulera och omformulera den kunskap och erfarenhet som redan finns för att bygga vidare på ny. Samtalen ger även möjlighet till att problematisera och utveckla lärarnas professionella språk samt visualisera lärarnas bedömningsarbete, vilket bidrar till att utveckla matematikundervisningen. / Individual teachers have been trusted with a higher degree of autonomy within the Swedish compulsory school than teachers in many other European countries. For example, teachers have been given the responsibility to assess and grade students’ knowledge. However, how teachers’ assessments reflect students’ knowledge is not always clear to students. As a result of that the Swedish students’ performance have declined in international knowledge measurements such as PIRLS, TIMSS and PISA, evaluation of schools, teachers and students’ performance has increased. Thus, teachers’ assessment work has received much attention in the debate on education policy as well as in media. This thesis describes and analyses Swedish mathematics teachers’ thought styles on assessment and mathematical knowing. The theoretical framework that was used is related to Fleck’s concepts thought style and thought collective. In order to study teachers’ conversations on assessment, semi structured material-based focus group interviews were carried out. The material was students’ work, e.g. test items. Selection was limited to certified mathematics teachers in Swedish compulsory school, year 4-6. The interviews were sequential, i.e. the transcription from the previous interview was used as basic data when planning the next interview. Two focus groups from two schools were interviewed on eight occasions during one year, four times with each school. The interviews were audio recorded and subsequently transcribed. The conditions for the two groups were different. At one school the teachers already met and interacted every week to plan and discuss mathematics. At the other, the teachers only came together when starting to participate in these focus group interviews. The results show that even though the two teacher groups had different conditions, they can be seen as one thought collective. Moreover, the results show the emergence of two thought styles: assessment should be done continuously and students should be able to show and argue for their reasoning. It is argued that when teachers interact in conversations the thought style on assessment becomes more conscious. Also these conversations offer a possibility to problematize and develop teachers’ professional language and visualize the assessment and teaching practice, all of which improves their development in mathematical pedagogy. The results emphasize the importance of organizing and structuring collegial conversations. This issue needs to be addressed at the school management level.
|
Page generated in 0.0717 seconds