Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka om det finns något samband mellan lärares upplevda självtillit, skattad skolkultur i ämneslaget och graden av kollegialt lärande i ämneslag. 23 matematiklärare på fyra olika gymnasieskolor i Västsverige har besvarat enkäten som mäter respondenternas upplevelse av skolkultur i ämneslag, upplevd självtillit i professionen och graden av kollegialt lärande i ämneslaget. Metoden för uppsatsen är en enkätundersökning med relativistisk ansats då graden av samband mellan skolkultur i ämneslag, självtillit och kollegialt lärande undersöks. Resultatet på enkäten grundar sig i lärarnas upplevda erfarenheter av skolkultur i sina ämneslag, kollegialt lärande och självtillit. Efter analys av resultat från multivariat linjär regressionsanalys och korrelationstest är resultatet att det finns ett samband mellan lärares självtillit i skolsituationer och vilken skolkultur som råder i ämneslaget. Det finns också ett samband mellan skolkultur, självtillit och graden av användandet av kollegialt lärande. Undersökningen påvisar inte orsaksambandet mellan skolkultur, grad av självtillit och graden av kollegialt lärande. Detta är ett utvecklingsområde för vidare undersökningar. Studien kan vara en grund för skolledare vid planering för utvecklingsarbete och kollegialt lärande då skolkulturen påverkar i vilken grad det kollegiala lärandet kan utvecklas samtidigt som skolkulturen har en påverkan på lärares självtillit i professionen. Nyckelord: Skolkultur, självtillit, self efficacy, kollegialt lärande / Abstract This study aims to investigate a possible correlation between  teachers experienced self efficacy, estimated school culture within their subject and the extent of professional learning within their subject.  23 mathematics teachers at four different upper secondary schools (/high schools) in the west of Sweden have answered a questionnaire which measures the respondents’ experiences of school culture within their subject, the experienced self efficacy within their profession and the degree of professional learning/peer learning within their subject.  The method used for this essay is a survey with a relativistic approach as to investigate the connection between school culture within the subject, self efficacy and professional learning. The result of the questionnaire is based on the teachers’ own experiences of school culture within their subject, professional learning and self efficacy. An analysis of the result from a multivariate linear regression analysis and correlation test shows that there is a connection between teachers’ self efficacy in school situations and the school culture within the subject. Also, there is a connection between school culture, self efficacy and the extent of professional learning. The survey does not prove the causation between school culture, degree of self efficacy and the extent of professional learning. This is a possible field for further studies.   This study could serve as a basis for school leaders when planning for improvements and peer learning as school culture affects to what extent professional learning can be developed amongst teachers, and, as it affects teachers’ self efficacy within their profession.     Key Words: School culture, self efficacy,professional learning

Skolverket har skrivit rapporter om förstelärare generellt. Syftet med denna studie var att exemplifiera vad försteläraren i matematik gör och vad det kan medföra, både för kollegor och elever. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förstelärare i matematik vilket synliggjorde exempel på hur förstelärare i matematik arbetar och vad de upplever att det har för effekter. Studiens resultat visade bland annat att det förstelärarna i matematik gör i sitt uppdrag skiljer sig markant. En förstelärare gör i princip ingenting i sitt uppdrag mer än att ha en titel. En annan förstelärare arbetar aktivt med screening för att bedöma elevers kunskaper i matematik, möjliggör för undervisning av praktisk matematik och driver projekt för att kompetensutveckla lärarkollegor i kommunen. Förstelärarnas arbete sker på olika villkor. Villkoren handlar bland annat om vilken tid som finns avsatt för uppdraget, hur stort antal elever som går på skolan försteläraren arbetar på och vilka andra projekt som drivs parallellt på skolan. Något som är avgörande för hur förstelärarens insatser ser ut är dels hur engagerade huvudmännen i form av rektorer och skolchefer är och vilka krav de ställer, dels hur passionerad och drivande försteläraren själv är. / The Swedish national agency of education has written reports about what the first-teacher do in general. The purpose with this study is to exemplify what the first-teacher in mathematics do and what it possibly can result in, both for colleagues and pupils. By making qualitative interviews with seven first-teachers in mathematics the study illustrates how they work and what outcome they experience. The results show that the first-teacher assignments differs, for example, one teacher does nothing above her regular teaching in her assignment more than having a title. Another first-teacher actively work with screening to assess pupils’ knowledge in mathematics, enables teaching of practical mathematics and is responsible for different projects in developing competence for colleagues. The first-teachers work is done under different conditions, such as time assigned to the mission, number of pupils at the school they work at and other on-going projects. Something that is crucial for the first-teacher efforts is, in part, how committed principal and school leadersare, and what demands they make, partly how passionate and skilful the first-teacher is herself.

Syftet med studien var att undersöka vilka ramfaktorer som påverkat pedagoger och specialpedagoger i implementeringen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Metoden för studien var en kvalitativ metod med öppna enkätfrågor. Respondenterna i studien var åtta pedagoger och tre specialpedagoger. Specialpedagogerna i studien svarade även på frågor om hur deras kompetens kunde bidra till arbetssättet. Studiens resultat analyserades med stöd av Imsens utvidgade ramfaktorteori samt Stensmos yttre och inre ramar. Studiens resultat visade att det fanns flera ramfaktorer som pedagoger och specialpedagoger ansåg påverkat deras arbete. Framträdande ramfaktorer var enligt pedagoger och specialpedagoger den resursrelaterade ramen och ramar med anknytning till elevens kulturella bakgrund. Pedagogerna och specialpedagogerna angav tid som en positiv och negativ faktor i den resursrelaterade ramen. I ramen med anknytning till elevens kulturella bakgrund angav pedagogerna och specialpedagogerna faktorer som elevens modersmål och elevens kulturella bakgrund som något som påverkade deras arbete med barn och elevers språk- och kunskapsutveckling. Specialpedagogerna angav faktorer som att de saknade mandat från rektorerna för att handleda i arbetet samt att det saknas ett tydligt syfte med deras roll i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

The purpose of this master`s thesis has been to both describe the prevalence of collegial learning in a municipal principal's unit, as well as to contribute to an understanding of whether competition between schools can affect the development of the principal's profession, the operations of the schools and the chain of command of the municipality. As theoretical and methodological starting points I have used ethnography, nexus analysis and learning in practice communities. Six interviews and three observations of principals' meetings have been conducted. The results show that there are collegial work processes present during the principals' meetings, albeit to a small extent, and that competition between schools affects the development of the principals' profession, the activities of the schools and the chain of command of the municipality. My conclusions based on this study are that collegial learning between principals could develop the profession of principals, the operations of schools and the chain of command, if the collegial work processes have a clear common goal, which principals analyze, problematize and share their activities with others, which subsequently leads to a common understanding. Collegial learning could also help counteract competition and rivalry and instead be used to create a community where principals see each other as assets and possible work partners. / Syftet med denna  mastersuppsats har varit att dels beskriva förekomsten av kollegialt lärande i en kommunal rektorsenhet, dels att bidra med en förståelse om huruvida konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Etnografi, nexusanalys samt lärande i praktikgemenskaper har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer och tre observationer av rektorsmöten har genomförts. Resultatet visar att det förekommer kollegiala arbetsprocesser under rektorsmötena, om än i ringa mån, samt att konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Mina slutsatser utifrån denna studie är att kollegialt lärande mellan rektorer skulle kunna utveckla rektors profession, skolornas verksamhet och kommunens styrkedja om de kollegiala arbetsprocesserna har ett tydligt och gemensamt mål samt att rektorerna analyserar, problematiserar och delar sin verksamhet i syfte att nå en gemensam förståelse. Kollegialt lärande skulle också kunna hjälpa till att motverka konkurrens och rivalitet och istället skapa en gemenskap där rektorerna kan se varandra som en tillgång och en möjlig samarbetspartner.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur lärare upplever att formativ bedömning kommer till uttryck i deras undervisningspraktik efter en kompetensutvecklingsinsats kring formativ bedömning samt hur denna kompetensutvecklingsinsats gett dem stöd i arbetet med formativ bedömning. Utifrån forskningen kan några gemensamma drag skönjas: att det är något som sker under lärandet, att det handlar om att anpassa undervisningen för att möta elevernas behov på ett bättre sätt samt att förbättra lärandet. I studien, som har en hermeneutisk ansats, genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio lärare. Empirin bearbetades sedan med hjälp av kontextuell analys. Utifrån utsagorna i intervjuerna kunde tre huvudkategorier kopplade till formativ bedömning identifieras, där de första två vara lärarens roll och elevens roll. I lärarens roll är närhet till elevernas lärandeprocess, skapande av en gynnsam lärmiljö samt den reflekterande läraren viktiga delar. Elevens roll kännetecknas av att eleven ska kunna äga sitt lärande och att eleverna ska kunna agera som läranderesurser för varandra. För att dessa båda roller ska kunna utvecklas krävs att den tredje huvudkategorin, kontinuerligt lärande, är förhanden. Om kontinuerligt lärande ska kunna ske, krävs att lärarna får stöd i processen i form av kollegialt lärande kopplat till sin dagliga praktik och att tid avsätts, såväl tillräckligt med tid vid varje lärtillfälle samt att dessa lärtillfällen pågår över tid.

This essay aims to shed light on educator’s different ways of looking at reading aloud. I have met many colleagues over the years who has been negative towards reading aloud. The dilemmain this essay is a self-perceived situation, where I’m confronted with a colleague who explicity refuses to read fairy tales to the children. I face a problem I havn’t encuntered before and try to help my colleague who doesn´t receive that help. The dilemma takes place since I’ve only worked in childcare för eight years. I chose to write about the situation as it didn´t feel like there was a good solution to the problem. I choose to look at the situation from different angles and look at the situation with new eyes based om the experience I have gained over the years. For me, reading is an important part of the teaching and I believe that during the reading time it’s the children’s participation that contribute to the language development being stimulated. There is a curriculum that the preschool must follow, which demostrates the importance of the children taking part in reading aloud every day. We who work in preschool interpret the curriculum based on ourselves and with the experiences we have. Therefore, I can experience that there are differences in how other colleagues interpret how they can use redaing aloud in the children´s group. I investigate the issue through literature and research articles and reflects on my own approach. I compare how the situation was treated then and how I would have proceeded today. I also choose to look at how reading aloud has looked historically and what is relevant about it in todays society.

Syftet med studien är att undersöka idrottslärares arbete med undervisningsmetoder som möjliggör en skola för alla. Samt att undersöka eventuella kompetenser eller kunskaper som idrottslärarna upplevs sakna inom möjliggörande metoder för ämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka ett fenomen. Sex intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar i olika årskurser, från förskoleklass till gymnasiet samt särskola i hela landet. Alla idrottslärare har en lärarlegitimation och har varierad grad av fortbildning.    Resultatet visar att idrottslärarna har höga ambitioner till att anpassa och inkludera för alla elever i idrottsundervisningen. De som framkommer är att idrottslärarna upplever ha begränsat med tid för det inkluderande arbetet samt önskar de ett bredare kollegialt samarbete. De uppmärksammas även att idrottslärarnas habitus inte varit tillräcklig utmanande under lärarutbildningen för att kunna variera undervisningsmetoder. Man kan urskilja ett antal pedagogiska undervisningsmetoder i deras berättelser, däremot lyfts inga ämnesspecifika undervisningsmetoder. I ett framgångsrikt kollegialt lärande sker ett utbyte av erfarenheter mellan idrottslärare men även mellan specialpedagoger och speciallärare samt handledare. Då det inte är lika beforskat om möjliggörande tillvägagångssätt som främjar alla elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa behövs vidare forskning kring konkreta ämnesspecifika undervisningsmetoder. Samt vidare forskning angående vikten av kollegialt lärande för yrkesprofessions utveckling. / The purpose of this study is to examine PE- teachers’ work with teaching methods that enable a school for all. And to investigate any eventual skills or knowledge that PE-teachers are perceived to lack when it comes to enabling methods regarding physical education. We used a qualitative method in the form of semi-structured interviews to investigate a phenomenon. Six interviews were conducted with PE-teachers in different grades, from preschool classes to high school and special need schools throughout the country. All PE-teachers have a teacher ID and have a varied degree of in-service training.   Results show that PE-teachers have high ambitions to adapt and include all students in PE. What emerges is that the PE-teachers feel that they have limited time for the inclusive work and that they want a broader collegial collaboration. It is also noted that the PE-teachers’ habitus has not been sufficiently challenged during teacher training to be able to vary teaching methods. One can distinguish a number of pedagogical teaching methods in their stories; however, no subject-specific teaching methods are highlighted. In successful collegial learning is there an exchange of experiences between PE-teachers but also between special educators or special teachers and supervisors. As there is less research on enabling approaches that promote all students’ participations in PE, further research is needed on concrete subject-specific teaching methods. As well as further research regarding the importance of collegial learning for professional development.

I den här kvalitativa studien intervjuas fem svensklärare på gymnasiet om deras upplevelser av att arbeta med svenska som andraspråk utan behörighet i ämnet. Utifrån att Skolinspektionen identifierat stöttning från rektor och samverkan med behöriga kollegor som två framgångsfaktorer för obehöriga lärare i svenska som andraspråk undersöks lärarnas upplevelser gällande detta. Resultatet identifierar tre strukturella faktorer som karaktäriserar lärarnas upplevelser samt synliggör vad som påverkar stöttningen och samverkan: organisering, resursfördelning och föreställningar om relationer. Därutöver visar resultatet att stöttning och samverkan förekommer i olika hög utsträckning hos informanterna men sammantaget uttrycker samtliga att de känner sig stöttade eller har möjlighet att få stöttning om de uttryckligen ber om det. Vidare väcker resultatet diskussion om huruvida rektorers förtroende för lärarnas arbete å ena sidan har en stöttande effekt och å andra sidan tycks utgör ett hinder för ökad stöttning och förbättrad samverkan

Med min tidigare erfarenhet som civilingenjör i maskinteknik och högskolelärare, har jag i min undervisning märkt av hur viktigt det är att man lär sig av sin tidigare arbetslivserfarenhet och tar tag i problemen som kan uppstå. Det är viktigt för att eleverna ska lära sig, men även för att jag som lärare, ska kunna utvecklas i min undervisning. Därför är just beprövad erfarenhet en viktig del av läraryrket som också tas upp i skollagen. Ansvaret för att sammankoppla teknikundervisningen med forskning och beprövad erfarenhet ligger hos lärare, rektorer och huvudmän.Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare på gymnasiet kan planera undervisning med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet. De frågeställningar jag undersökte lyder som följer:1. Hur planerar tekniklärare undervisning i enlighet med kursplanen och med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet?2. Hur kan teknikundervisning utvecklas utifrån erfarenhet och beprövad erfarenhet för att uppfylla elevers förväntningar?Dessa har jag undersökt genom enskilda intervjuer av tre tekniklärare på gymnasiet och genom observationer under deras lektioner. På så sätt fick jag tillgång till olika perspektiv och exempel på erfarenheter och beprövade erfarenheter.Resultaten påvisar att lärarna har mycket gemensamt men att de ändå planerar undervisning på olika sätt, beroende på vilka erfarenheter och beprövade erfarenheter de har. Alla tre lärare anser att de undervisningsmaterial som finns tillgängliga är otillräckliga. Under planeringen behöver läraren, med hjälp av sin erfarenhet och tidigare utvärderingar komma fram till det som fungerat bäst och bakomliggande anledningar. Utefter det kan läraren sedan planera undervisningen. Åsa föredrar formativ medan Håkan föredrar summativ bedömning och Adam använder gärna en blandning av båda när tiden räcker till. Dock har alla tre en gemensam utgångspunkt, vilket är det centrala innehållet och bedömningsmatriser. En lärare bör kunna, med hjälp av erfarenhet och didaktik, utveckla sin undervisning i ett ämne, ha god kännedom om elevernas förkunskaper och skapa trygghet i klassrummet. Lärarnas val i det man arbetar med bör beröra forskning och beprövad erfarenhet.Nyckelord:3Beprövad erfarenhet; Didaktik; Formativ bedömning; Kollegialt lärande; Planering; Summativ bedömning; Teknikdidaktik; Vetenskaplig grund.