The education for teachers regarding student’s development of the reading ability called The Reading Enhancement is one of the Swedish National Agency for Education’s major investments, which has cost about SEK 800 million so far and is estimated to reach about 60,000 teachers throughout Sweden. Has the investment generated the result that the National Agency for Education strives for regarding a language-developing way of working in all subjects at all stages of the education system?     The purpose of this study is to compare the answers from teachers who teach Swedish and other subjects apart from Swedish regarding to how they use the methods and ideas from The Reading Enhancement in their teaching. It describes if the teachers in the survey express that a language-developing way of working has been developed at their unit after the education. The study also compares the answers from the teachers regarding if they express that the education was worth it regarding the time and effort spend and what it gave due to personal  and collegial progress.  The study is based on a survey with open-ended questions addressed to teachers in all subjects of the school. The result showed that those who teach in Swedish, in whole or in part, experience The reading Enhancement as very good, while those who do not teach in Swedish experience it as less valuable. / Läslyftet är en av Skolverkets stora satsningar som kostat runt 800 miljoner kronor och beräknas omfatta ca 60 000 lärare i hela Sverige. Har då satsningen verkligen gett det resultat som Skolverket eftersträvar med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen i alla skolans stadier?      Syftet med den här studien är att jämföra hur lärare i dels svenska, dels andra ämnen förutom svenska svarat att de använder sig av kunskaperna från Läslyftet och om de uttrycker att det har lett till ett språkutvecklande arbetssätt på deras enhet. Studien redogör också för jämförelser kring om de uttryckte att det var värt det i förhållande till tid och insats gentemot vad det gav.      Studien grundar sig på en enkätundersökning med öppna frågor riktad till lärare i skolans alla ämnen. Resultatet visar att de som undervisar i svenska, helt eller delvis upplever Läslyftet som mycket bra medan de som inte undervisar i svenska underlever det som mindre värdefullt.

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Specialläraren/specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att stödja och handleda lärarkollegor i deras arbete för att skapa en framgångsrik och tillgänglig skrivundervisning för alla elever. Den här studiens syfte var att synliggöra och analysera vad lärare och speciallärare/specialpedagoger i grundskolan upplever som viktigt i samarbetet med varandra då fokus är strävan mot framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av 9 lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk, 6 speciallärare och 2 specialpedagoger i grundskolan. Resultatet visade att många informanter beskrev att det finns ett samarbete mellan lärare och speciallärare/specialpedagog men att detta samarbete behöver förbättras och utökas. Mer tid till samarbete efterfrågades av alla informanter. Vidare visade resultatet att professionerna samarbetar i olika former men det verkar inte finnas ett större samarbete som handlar om teamundervisning eller kooperativ undervisning, där pedagogerna delar ansvaret för alla elever. I studien framkom att professionerna har både ett relationellt och kategoriskt perspektiv när de beskriver samarbete för att skapa en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Dessa olika synsätt påverkar speciallärares/specialpedagogers arbete när det gäller hur och på vilket sätt ett gott samarbete med kollegor skapas för att åstadkomma en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Denna studie är relevant för nämnda lärarprofessioner men även skolledning då deras syn påverkar hur skrivundervisningen utformas.

Syftet med studien är att undersöka legitimerade grundlärare i fritidshems erfarenheter av mötet mellan de kunskaper de har från sin utbildning och de kunskaper arbetet i fritidshem kräver av dem. I studien används kvalitativ metod där materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tolkningen av materialet har sin teoretiska utgångspunkt i fenomenologin samt används fenomenologin och hermeneutiken som analysmetoder.  I resultatet uttrycks en önskan om att moment i utbildningen ska läggas till eller göras om för att få möjlighet att tillägna sig fler kunskaper. Respondenterna beskriver att grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem övervägande har varit bra men att de saknar en fördjupning i vissa kurser. Vidare diskuteras om en fördjupning är möjlig eller om det då krävs en revidering eller förlängning av utbildningen. Resultatet visar att den verksamhetsförlagda utbildningen är en bidragande faktor i att förstå och uppleva hur verksamheten fungerar. Det framkommer att den verksamhetsförlagda utbildningen möjliggör omvandlingen mellan teoretisk kunskap och praktisk verksamhet. Vidare framgår det att samtliga respondenter upplever att utbytet av erfarenheter har stor betydelse för kunskapsutvecklingen både under och efter utbildningen. Det respondenterna har beskrivit är hur kollegor på olika sätt visat sig särskilt viktiga för deras fortsatta kunskapsutveckling.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare på högstadiet anpassar sin matematikundervisning när deras elever riskerar att inte nå kunskapsmålen samt hur lärarna ser på sitt eget lärande om anpassningar av undervisningen. Studiens frågeställningar har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet som lägger stor vikt vid att lärande sker i ett socialt sammanhang och förmedlas med hjälp av medierande verktyg. För att få svar på frågeställningarna och för få en fördjupad insikt om hur lärarna beskriver och resonerar om sin undervisning har en kvalitativ metodansats med kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att lärarna använder flera olika verktyg för att skapa förståelse för innehållet i sin undervisning utöver läroboken såsom filmer, digitala verktyg och praktisk matematik. För att anpassa sin undervisning utifrån elevers olika förutsättningar använder lärarna anpassade läromedel, extra tid för undervisning och enskild tid med läraren. Lärarna i studien beskriver att deras lärande om att anpassa sin undervisning sker i form av kollegialt lärande i både formella och informella sammanhang. Till exempel sker det på arbetslagsmöten, men där finns det inte alltid tid för att diskutera pedagogiska anpassningar av undervisningen. Ofta sker det istället i informella sammanhang såsom i spontana samtal med kollegor.

No description available.

This master thesis is a qualitative study focusing on knowledge sharing, collegial learning and collaboration amongst teachers in an upper secondary school in Sweden. The study aims to answer the following questions: How do teachers share knowledge with each other? In which context is knowledge shared? How do teachers work towards school development? Schools in Sweden face an important decision regarding school development. One problem discussed in the thesis, raised by OECD and Skolverket, is that teachers in Sweden do not collaborate enough with their colleagues. The purpose of the study is to contribute awareness of how, when and why teachers share knowledge with each other. Five interviews were conducted with teachers in Swedish and were analysed through a thematic analysis and put in relation to knowledge sharing. The result shows that the teachers in the study share knowledge of student progression, exams, and subjects, among other things, in informal or formal groups. These are either scheduled on a weekly basis or meetings take place a couple of times each term. Furthermore, the result shows that teachers who work collaboratively can differentiate due to culture and norms at the organisation and the coworkers themselves. One conclusion is that teachers do collaborate much, but there is a difference in how depending on whether they are part of formal or informal groups. School culture determines whether or not sharing knowledge is accepted, and the school board’s value of knowledge sharing is therefore very important.

This master thesis is a qualitative study focusing on knowledge sharing, collegial learning and collaboration amongst teachers in an upper secondary school in Sweden. The study aims to answer the following questions: How do teachers share knowledge with each other? In which context is knowledge shared? How do teachers work towards school development? Schools in Sweden face an important decision regarding school development. One problem discussed in the thesis, raised by OECD and Skolverket, is that teachers in Sweden do not collaborate enough with their colleagues. The purpose of the study is to contribute awareness of how, when and why teachers share knowledge with each other. Five interviews were conducted with teachers in Swedish and were analysed through a thematic analysis and put in relation to knowledge sharing. The result shows that the teachers in the study share knowledge of student progression, exams, and subjects, among other things, in informal or formal groups. These are either scheduled on a weekly basis or meetings take place a couple of times each term. Furthermore, the result shows that teachers who work collaboratively can differentiate due to culture and norms at the organisation and the coworkers themselves. One conclusion is that teachers do collaborate much, but there is a difference in how depending on whether they are part of formal or informal groups. School culture determines whether or not sharing knowledge is accepted, and the school board’s value of knowledge sharing is therefore very important.

No description available.

Digitalisering av den svenska skolan tog ny fart när regeringen beslutade att revidera läroplanen och lägga mer ansvar på samhällskunskapslärare. Lärare ska i sitt uppdrag stärka elevernas digitala kompetens.För att förstå hur förändringen påverkat samhällskunskapslärare har frågeställningarna utgått från samhällskunskapslärares upplevelser kring de nya och förändrade centrala innehållen, deras digitala kompetens och förutsättningar som lärare upplever att de ges i sitt arbete med att stärka elevernas digitala kompetens. Metoden för undersökningen är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer gjorts för att samla in data.I analysen av den data som samlats in har TPACK-teorin och verksamhetsteori använts.Resultaten tyder på att lärarna ges olika förutsättningar och att det kollegiala lärandet är en viktig framgångsfaktor oavsett om det är i ett ämneslag eller arbetslag. Rektorers styrning och påverkan blir även avgörande för vilka förutsättningar lärarna upplever att de får.Med hjälp av TPACK-teorin går det att visa på att det handlar om ett samspel mellan lärarnas förmåga att hantera digital teknik och applicera detta pedagogiskt på sitt ämne. Sammanflätandet av dessa förmågor underlättas om lärarna för göra det tillsammans, med en rektor som stöttar men även sätter krav och ger tydliga direktiv.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar svensklärares samtal i facebookgrupper för svensklärare har. Undersökningens frågeställningar är: 1) Hur använder sig svensklärare av en facebookgrupp för svensklärare?, 2) I vilken utsträckning kan samtal mellan svensklärare i en sådan grupp ses som kollegialt lärande? Undersökningens teoretiska ramverk består av hermeneutik, systemisk-funktionellgrammatik och tre olika perspektiv på kollegialt lärande från Skolverket (2013), Timperley(2013) och Wenger m.fl. (2002). Metoden för undersökningen är netnografi och materialetbestår av inlägg, kommentarer, reaktioner och delningar från en facebookgrupp försvensklärare. Inläggen kategoriserades utifrån de allmänna språkhandlingarna fråga, påstående, uppmaning och erbjudande. Frågor och påståenden jämfördes sedan mot huvuddragen av de tre perspektiven på kollegialt lärande. Undersökningens resultat visar att det inte finns någon begränsning gällande vilka språkhandlingar som kan utföras inom ramen för gruppen samt att det inte finns någon övervikt för någon typ av språkhandling. Rörande kollegialt lärande är facebookgruppen en plats där en gemensam kunskapsbas skapas genom att lärare delar med sig och efterfrågar undervisningsmaterial, diskuterar påståenden och svarar på varandras frågor samt ger råd och stöttning. De diskuterar även olika begrepp och pedagogiska inriktningar samt delar med sig av egna erfarenheter. Det kollegiala lärandet i gruppen pågår också under en längre tid och utgår från gemensamma problemområden. Det som saknas i gruppen är en tydlig arbetsgång ochgemensamma slutsatser, förhållningssätt och praktiker. Istället finns flera olika slutsatser,förhållningssätt och praktiker. Det saknas också tecken på att slutsatser och nya kunskaperomsätts i praktiken. Facebookgruppen kan dock till stor del ses som en plattform för kollegialt lärande med tanke på vad som är genomförbart inom ramen för gruppen. Facebook ger också en unik möjlighet för svensklärare att utvidga sitt kollegium och själva sätta agendan för det kollegiala lärandet.