• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 165
  • 1
  • Tagged with
  • 166
  • 166
  • 46
  • 44
  • 41
  • 41
  • 34
  • 31
  • 31
  • 30
  • 29
  • 29
  • 26
  • 26
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Beprövad eller inte beprövad? Det är frågan : En kvalitativ studie av några erfarna lärares utvecklingsarbete och undervisning som beprövad erfarenhet

Åkerstedt, Anna January 2022 (has links)
Undervisning, och utveckling av densamma, är en av lärarens huvudsakliga arbetsuppgifter och ska sedan 2011 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier visar att beprövad erfarenhet är ett begrepp som definieras av Skolverket men förstås av verksamma lärare på ett bitvis annat sätt. Föreliggande studie har syftet dels att undersöka hur några erfarna grundskolelärare använder sina erfarenheter för att utveckla sin och sina kollegors undervisning, dels att undersöka beprövad erfarenhet i relation till lärares utvecklingsarbete. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med erfarna lärare som har någon form av pedagogiskt utvecklingsuppdrag i tjänsten. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades delvis genom studiens teoretiska ramverk, vilket utgjordes av Marton & Booths förståelse av begreppen erfara och erfarenhet, Deweys erfarenhet- och reflektionsbegrepp och Schöns reflektionsbegrepp reflektion-i-handling och reflektion-om-handling. Resultatet visar att lärares utvecklingsprocess gällande undervisning skiljer sig åt beroende på om utvecklingsarbetet är på en individuell nivå eller kollegial nivå. Vidare visar resultatet att flera viktiga förutsättningar behövs för att möjliggöra utvecklingsarbete. Till sist visade resultatet att beprövad erfarenhet är ett svårdefinierat begrepp. Resultatet diskuterades i förhållande till studiens bakgrund och tidigare forskning. I diskussionen framgår ett behov av att lärares individuella utvecklingsarbete behöver synliggöras och systematiseras och att vissa förutsättningar är nödvändiga. Slutsatsen är att lärares undervisningserfarenhet utgör en viktig del i lärares utvecklingsarbete, särskilt det som lärare genomför individuellt. En annan slutsats är att utvecklingsarbetet inte uppfyller Skolverkets definition av beprövad erfarenhet, inte minst för att det inte utsättas för kritisk granskning och delning. En annan slutsats är att det individuella utvecklingsarbetet behöver synliggöras systematisk genom till exempel en modell, då kan det generera beprövad erfarenhet. Det kollegiala utvecklingsarbetet uppfyller inte helt definitionen för att beprövad erfarenhet ska ha genererats, vilket bland annat beror på att organisatoriska förutsättningar inte finns i den mån de behövs. En sista slutsats är att flera viktiga förutsättningar för utvecklingsarbete behövs för att lärare ska ha möjlighet att utveckla undervisningen, vilket ger rektorer ett betydande ansvar att organisera verksamheten så att förutsättningarna för lärares utvecklingsarbete stärks, då kan det generera beprövad erfarenhet på ett sätt som kan utveckla skolans verksamhet.
112

Hur SKA vi göra med digitala verktyg? : En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare arbetar med digitala verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arnoldsson, Sandra, Johnson Kröger, Malin January 2022 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare från olika kommuner arbetar med digitalisering inom sin verksamhet och i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Studiens frågeställningar har varit att undersöka om det finns några skillnader mellan förskolor som befinner inom kommuner som lyfter fram digitalisering som ett fokusområde och kommuner som inte gör det. Studien intresserar sig även för att undersöka förskollärares uppfattningar om uppdraget i att tillämpa digitala verktyg i sin verksamhet samt hur de använder sig av digitala verktyg inom SKA. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts två delstudier där delstudie ett (1) haft i avsikt att undersöka förskollärares uppfattningar i arbetet med digitala verktyg och SKA som befinner sig i kommuner som har digitalisering som fokusområde. Delstudie två (2) har undersökt förskollärares uppfattningar som befinner sig inom kommuner som inte lyfter fram digitalisering som ett specifikt fokusområde. Datainsamlingsmetoden som använts för insamlandet av data har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Med tematisk textanalys har intervjuerna från respektive delstudie sedan analyserats med avstamp i det sociokulturella perspektivet med stöd av begreppen medierande redskap, appropriering och scaffolding.  Delstudiernas resultat har tillsammans bidragit med att synliggöra skillnader i hur förskollärare använder och uppfattar förskolans digitaliseringsarbete. Där förskollärarna från en kommun som inte har digitalisering som fokusområde känner sig mer osäkra och lyfter fram att de saknar stöttning i sitt arbete med digitala verktyg. Förskollärarna från kommuner med ett fokusområde inom digitalisering uttryckte däremot i större utsträckning en säkerhet och positiv förhållningssätt i arbetet med digitala verktyg inom verksamheten och i förhållande till SKA. Resultaten har således synliggjort att kunskapsnivåerna inom det digitala användandet ser väldigt olika ut inom olika kommuner. Det har även synliggjort att det också finns mycket digital kompetens ute bland förskollärarna. Däremot finns det inte alltid de rätta förutsättningarna i förskolorna för att kollegor ska kunna mötas och få ett kunskapsutbyte samt stöttning inom det digitala användandet. Genom att skapa de rätta förutsättningarna inom dessa områden kan det möjligtvis bidra med positiva och främjande effekter för förskollärarnas kompetensutveckling som i sin tur bidrar med att förstärka och säkerställa förskolans kvalité.
113

Att undervisa elever med svenska som andraspråk – med fokus på integrering och inkludering

Jansson, Fredrik, Nilsson, Jesper January 2020 (has links)
Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie som behandlar undervisningen av elever som läser svenska som andraspråk, SVA. Vi har haft vår utgångspunkt i integrering och inkludering. Syftet med denna studie är att synliggöra hur grundskolor arbetar för att integrera och inkludera elever som läser svenska som andraspråk. Uppsatsen syftar även till att synliggöra hur pedagoger arbetar språkutvecklande med elever som läser SVA, samt om det finns skillnader i hur en SVA-lärare respektive svensklärare bedriver sin undervisning och vilka då skillnaderna i så fall är. Slutligen syftar studien till att belysa på vilka sätt lärare skulle kunna stöttas i sitt arbete med elever som läser svenska som andraspråk. I den systematiska litteraturstudien har vi analyserat primärforskning som svarar på våra frågeställningar och vårt syfte. Utifrån analysen av forskning kan vi konstatera att det finns en brist på kompetens hos de pedagoger som undervisar i ämnet svenska som andraspråk. Bristen på kompetens leder till att undervisningen bedrivs olika på olika skolor runt om i landet. I vår analys framgår det att den fysiska placeringen av elever som läser svenska som andraspråk spelar en viktig roll i språkutvecklingen. Litteraturen talar olika angående detta, då det finns olika perspektiv på hur och var en elev ska placeras, vilket i sin tur leder till att inkluderingsbegreppet ses som ett pedagogiskt dilemma. Resultatet av studien visar även att lärare behöver ges stöd i sitt arbete med svenska som andraspråk. Bland annat kan kompetensutveckling genom kollegialt lärande ses som ett tänkbart stöd. En annan form av stöttning kan ske då lärare får tillgång till stödmaterial som kan vara till hjälp i undervisningen. Ett annat stöd som synliggjorts är att skolor och länder kan stötta varandra, då de delar arbetsmetoder och idéer med varandra. Om skolor arbetar med att ge lärare de rätta verktygen och läraren har en vilja till att utvecklas i sin profession i det kollegiala lärandet, kan det leda till ett gynnsamt och utvecklande lärande för både elever och verksamma pedagoger i skolverksamheten.
114

Lärande eller görande? : En intervjustudie om lärares erfarenheter av fortbildning

Tuuliainen, Malin January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur fortbildning erfars av verksamma lärare i grundskola och fritidshem. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats där semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare inom grundskola och fritidshem använts som metod för insamling av data. Lärares rätt till kompetensutveckling fastslås i skolans nationella styrdokument men det finns idag ingen tydlighet i hur och när denna fortbildning för lärare ska ske. Resultatet visar att lärare anser sig ha behov av fortbildning och önskar mer inflytande över innehållet i de fortbildningssatsningar som görs. Fortbildning måste enligt lärarna vara verksamhetsnära, utgå från en analys och vara relevant och motiverande för att förbättra lärarnas undervisningskompetens och därmed bidra till elevernas lärande. Lärarna önskar kollegialt lärande som fortbildning då de ser fördelar i att ta del av varandras kunskaper och att lära av varandra, vilket överensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Det visar sig i studien att det saknas likvärdighet mellan skolors förutsättningar att organisera för lärares fortbildning och kollegiala lärande. Denna studie kan bidra med kunskap som skapar möjlighet för rektorer och huvudmän att organisera för relevant och verksamhetsnära fortbildning som ökar lärarnas undervisningskompetens och därmed bidrar till högre måluppfyllelse. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>
115

Lärares metodik i relation till elevers läsning : En kunskapsöversikt om lärares förhållningssätt och metoder för att motivera och främja elevers läsutveckling

Fager, Jennie, Hellberg, Anna, Göransson, Julia January 2024 (has links)
Läsning är en förutsättning för att bli en självständig individ och är en förmåga som inte kan utvecklas på egen hand. Lärare har en central roll inom läsutveckling där didaktiken är betydelsefull och bidrar till att en progression i alla elevers läsutveckling. För att ett lärande ska ske krävs det att elever känner sig motiverade i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten var att ge lärare redskap för att förbättra sin lärarprofession, för att sedan kunna hjälpa elever att utvecklas och motivera dem i sin läsning. Kunskapsöversikten beskriver hur lärare kan använda olika metoder i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling i klassrummet. Genom de didaktiska frågorna gör lärare samband mellan undervisningens mål, innehåll och metoder synliga och tydliggör vad, hur och varför lärandet sker hos elever. Denna kunskapsöversikt fokuserar på den didaktiska frågan - hur, vilket betonar lärarens metodik i undervisningspraktiken. Fem artiklar och fem avhandlingar har använts som forskningsunderlag i denna kunskapsöversikt som sedan analyserats med inspiration av en tematisk analys. Resultatet blev en sammanställning av metoder som lärare kan använda i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling. Resultatet visade betydande faktorer, såsom relationer och vikten av att elever ska befinna sig inom den proximala utvecklingszonen, vilket lärare och hemmet kan uppmärksamma för att gynna elevers läsutveckling. Dessutom visade resultatet att lärares erfarenheter och kollegiala samspel bidrar till utveckling av lärares metodik som påverkar elevers befinnande i den proximala utvecklingszonen. Slutsatsen visade att med olika metoder blir undervisningen differentierad, vilket innebär att innehållet når ut till fler elever och gynnar elevers lärande utifrån deras olika förutsättningar.
116

KARRIÄRREFORMEN FÖR LÄRARE. : Förstelärare i slöjd. Vad krävs för att bli det och hur kan vägen dit se ut?

Gyllentall, Jenny January 2024 (has links)
Det finns 10522 förstelärare i Sverige, av dem är det endast 324 förstelärare i slöjd. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om karriärreformen för lärare och förstelärare, och även se hur vägen till förstelärare i slöjd kan se ut. Med denna studie kommer följande tre frågor besvaras: vad upplever slöjdlärare krävs för att bli förstelärare i slöjd? Vilka strategier har använts för att bli förstelärare i slöjd? Vilka hinder har stötts på för att kunna bli förstelärare i slöjd? För att kunna få ett resultat till frågeställningen har jag intervjuat fem lärare som undervisar i slöjd och som är förstelärare. Respondenternas svar har jag sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning som beskrivs i studien. De fem lärare som intervjuats har alla pratat om olika strategier så som att visa sig engagerad i skolutveckling på sin skola. Kunna visa utåt att du utvecklar dig själv och undervisningen kontinuerligt, samt att du delger dina kollegor i både ämnet slöjd och annat som du tror kan hjälpa dem nå ett utvecklingsmål. Vidare skulle jag vilja att det gjordes en kvantitativ forskning på procentuträknade siffror antalet förstelärare i vartdera ämne jämfört med hur stora de olika ämnena är i grundskolan
117

Kollegialt lärande : En studie av lärare som arbetar utifrån en modell för att utveckla sin undervisning

Johansson, Ulrika January 2015 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning. Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet. Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet. De diskuterade tekniker att använda i klassrummet t ex för att aktivera alla elever, att hjälpa elever att fokusera på rätt saker, tydlighet, feedback (formativa strategier). De diskuterade även begrepp inom NO, språkets betydelse, vikten av att variera undervisningen beroende på kontext samt läraruppdragets komplexitet. Handledaren hade en viktig roll att leda de ämnesdidaktiska diskussionerna och modellen bidrog till att aktiviteter genomfördes i klassrummet mellan träffarna. Kontinuerlig kompetensutveckling kan bedrivas på många sätt varav kollegialt lärande är ett sätt. Engagemang och variation är viktiga komponenter i all kompetensutveckling. Jag har identifierat olika hinder för kollegialt lärande bl a brist på tid och bristande kontinuitet. Lärarna i studien önskar fler möjligheter till diskussion och reflektion kring sin praktik och aktuell forskning. Min undersökning visar även att skolan är komplex och att fältet mellan forskning och beprövad erfarenhet också är komplext.
118

Teori i praktik : Vilka lärandeteorier utgår lärare från i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i årskurserna 1–3?

Molin, Ingela, Berta, Anna January 2018 (has links)
Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.
119

”Utvecklar ni verkligen skolan?” : En kvantitativ studie av förstelärarens erfarenhet om att bidra till skolutveckling

Ekström, Maria January 2018 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka förstelärares erfarenheter av sitt uppdrag. Det är en kvantitativ studie där data insamlats med hjälp av en öppen webenkätundersökning som skickats till en kommuns samtliga förstelärare. Studien fokuserar på hur försteläraruppdraget upplevs ha utformats, och på vilket vis förstelärare anser att de kan bidra till skolutveckling genom sitt uppdrag. Undersökningen lyfter även upp skillnader mellan förstelärares erfarenheter inom en och samma kommun. Resultatet visar att förstelärarollen är kommunicerad med rektor och skolledning, men att förstelärarna även har ett stort eget utrymme att kommunicera sitt uppdrag till kollegor. Den visar även att rollen upplevs vara riktad till att i första hand utveckla lärande kopplat till elever och klassrum och i andra hand till kollegial utveckling. Anknytningen till utveckling av den enskilda skolan är stor, men det kollegiala ledarskapet är inte alltid tydligt. / The purpose of this paper is to examine the lead teachers approach to their mission. It is a quantitative study in which data has been collected using an open survey sent to all the municipality's lead teachers. The study focuses on how the lead teacher mission is perceived to have been designed, and how lead teachers feel that they can contribute to school improvement through its mission. The survey highlights the differences between lead teachers experiences within a single municipality.  The results show that the lead teacher role often is communicated with the principal and the school management, but also that lead teachers have a large private space to communicate their mission to colleagues. It also shows that the role is perceived to be directed to primarily develop learning linked to students and classrooms and in the other hand to the collegiate development. The local connection is essential, and the collegial leadership is not always clear.
120

Kollegialt lärande : Kort och gott en kaffepaus med kollegorna eller en reflektion utifrån betydelsen att stanna upp

Göransson, Elin January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för lärares syn på och erfarenheter av kollegialt lärande. Metoden som används är skriftliga intervjuer av fem lärare från olika skolor och två även från olika kommuner. Studiens resultat visar att begreppet kollegialt lärande är brett och kan innebära olika saker för olika lärare. Av resultatet går att urskilja ett antal faktorer som både ger möjligheter eller är utmaningar med kollegialt lärande. En faktor som lärare ser ger goda möjligheter är bland annat att det pedagogiska arbetet kan utvecklas till det bättre genom att ett utbyte av lärdomar sker mellan kollegor. En stor faktor till att det kan vara utmanande är tiden. Studien beskriver även kollegialt lärande som en del av kompetensutveckling i lärares arbete. / The purpose of this study is to gain and increased understanding about teacher ́s views on and experiences of collegiate learning. The method used is written interviews with five teachers from different schools and two teachers from different municipalities. The results of the study show that the concept of collegiate learning is wide and can have different meaning to different teachers. From the results a number of factors can be distinguished that either enables or challenges collegiate learning. One factor that teachers see provides good opportunities is, among other things, that the educational work can be developed for the better by the exchange of lessons between colleagues. A major factor that can be challenging is the time. The study also describes the collegiate learning as a part of the skills development of the teachers ́ work.

Page generated in 0.0975 seconds