Allmännyttigheter, så som el- och vattennäten, skola och polis, vägnätet och lokaltrafik har en essentiellroll i vårt välfärdssystem. Frågan om hur finansieringen och förvaltningen av dessa allmännyttigheterorganiseras och struktureras har varit väsentlig inte bara för allmännyttigheterna i fråga, utan även variten inblick i hur vi organiserar och strukturerar hela vårt samhälle. Denna studie bygger vidare på tidigareforskning om allmännyttigheter, partnerskap och kommunal samverkan vid undersökningen av Stor-Stockholms avloppsreningshantering, där en lösning växte fram under mitten av 1900-talet. Enkvalitativ fallstudie av den nordöstra intressentgruppen, sed mera Käppalaförbundet, utfördes för attbesvara frågorna varför, och på vilka sätt, samverkan var viktigt för att lösa avloppsproblemet iStockholm, hur kommunalförbund kan ses som ett partnerskapsnätverk, samt vilka fördelar somkommunalförbundet gav, som ej kunde förses av strikt kommunala lösningar eller lösningar pålänsnivå? Fallstudien avgränsades till perioden 1945-1969, och syftade till att analyserahanteringen av allmännyttigheter i Sverige genom just kommunalförbund, en specifik typ avinter-offentligt samverkanssystem. Perioden valdes då det under 1950-talet både genomfördesen kommunalreform och den kommunala lagstiftningen ändrades. Genom att utnyttja Elanderspartnerskapsmodell, baserat på karaktärsdrag, tendenser och effekter av partnerskap, framgårdet att kommunalförbund kan analyseras med samma krav och villkor som ett offentlig-privatpartnerskap. Studien gör klart att samverkan varit ett nyckelord för skapandet av lösning föravloppsproblemet i Stockholm, vilket framgår i både i den regionplaneutredning somgenomfördes samt den generalplan som lades fram av länsstyrelsen. Partnerskapsmodellen gavett möjligt svar varför, då den visade att samverkan förväntades utöka de ekonomiska resursernaför de deltagande aktörerna samt skapa en synergieffekt hos aktörerna. Det framgår även attmedan en läns-täckande regionallösning möte flexibilitetsproblem, var förbundet tillräckligtlitet för att förhandlingar skulle övervinna problemet. Till sist framgår förbundet som ettutmärkt sätt att upprätta finansiell stabilitet, så väl som demokratiska värden, vilket är önskvärtför policynätverk inom den offentliga sektorn. / Public utilities, such as the electricity and water networks, schools and police, the road network andlocal transport, have an essential role in our welfare system. The question of how the financing andmanagement of these public utilities is organized and structured has been essential not only for the publicutilities in question, but also becomes an insight into how we organize and structure our entire society.This study builds on previous research on public utilities, partnership and municipal collaboration in theinvestigation of Greater Stockholm's sewage treatment management, where a solution emerged duringthe mid-20th century. A qualitative case study of the North-East stakeholders group, later known as‘Käppalaförbundet’, was carried out to answer the questions why, and in what ways, cooperation wasimportant to solve the sewage problem in Stockholm, how municipal associations can be seen as apartnership network, as well as what advantages the municipal association gave, which could not beprovided by strictly municipal solutions or solutions at a county level? The case study was limited to thetime-period 1945-1969 and aimed to analyze the management of public utilities in Sweden throughmunicipal associations, a specific type of inter-public cooperation system. The period was chosen since,during the 1950s, both a municipal reform was conducted, and the municipal legislation was changed.By using Elander’s partnership model, based on character traits, tendencies and effects of partnerships,it becomes clear that municipal associations can be analyzed using the same requirements as a public-private partnership. The study makes it clear that cooperation was a keyword for the creation of asolution to the sewage problem in Stockholm, which is evident in both the regional investigation thatwas conducted and the general plan that was put forward by the county board. The partnership modelgave a possible answer why, as it showed that the collaboration was expected to increase the financialresources of the participators and create a synergy effect among the actors. It also appears that while acounty-wide regional solution faced flexibility problems, the association was small enough fornegotiations to overcome this issue. Finally, the municipal association appears as an excellent means ofestablishing financial stability, as well as democratic values, which is desirable for policy networks inthe public sector.

I Sverige finns ett webbaserat informationssystem (WIS) i syfte att stödja centrala aktörer i samhällets krishantering. Tidigare forskning visar på en del brister i användningen av WIS, att systemet är svårt att använda vid plötsliga händelser och ett bristande intresse från kommuner att delge information samt att WIS kan upplevas som komplicerat att använda och att användarvänligheten behöver förbättras. Studiens syfte är att undersöka två kommuners och en länsstyrelses användning av det webbaserade informationssystemet (WIS) i faserna före, under och efter en kris för samverkan. För att kunna besvara studiens syfte har två undersökningsfrågor identifierats såsom - Hur används WIS av kommunerna och länsstyrelsen i krisens olika faser respektive hur är WIS tänkt att användas enligt MSB? Vad är det som driver och bromsar användningen av WIS? Studien har utförts i form av en kvalitativ fallstudie med en litteraturstudie för att undersöka problemområde. Datainsamling har genomförts genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer. Utifrån uppsatsens syfte och undersökningsfrågor har respondenter valts ut från kommuner och länsstyrelse som arbetar med krisberedskap och är användare av webbaserat informationssystem (WIS), samt en respondent från MSB. Fyra av respondenterna arbetar med krisberedskap på kommunal såväl regional nivå. Den femte respondenten arbetar med att utveckla systemet WIS på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Slutsatserna visar att användningen av WIS varierar beroende på fas och organisation. Före en kris används WIS främst för omvärldsbevakning och att publicera minnesanteckningar från samverkanskonferenser. Under en kris används WIS för informationsdelning och kallelser till tätare samverkanskonferenser. Efter en kris används WIS i viss mån för att dela erfarenheter och lärdomar. Samarbetet mellan kommuner och länsstyrelsen i WIS är litet, det är främst länsstyrelsen som publicerar information som kommunerna tar del av. Drivkrafterna för användningen av WIS är tillgänglighet då många aktörer är anslutna till WIS, enkel informationsdelning, användbara funktioner såsom konsekvensbaserade vädervarningar från SMHI, Susie (elstatus för el-samverkan) och lägesbilder. Bromskrafterna för användningen av WIS är komplicerad inloggningsprocess, brist på utbildning och övning i systemet, tekniska hinder och bristande tillgång till systemet.

I Sverige är den regionala planeringen både ung och svag i jämförelse med den kommunala. Regional planering är betydelsefull eftersom den synliggör regionala aspekter och överför dessa ner till den kommunala nivån, samtidigt innehar kommunerna en stark ställning och en hög grad av självbestämmande, framför allt genom deras planmonopol. Nya lagkrav innebär att fler regioner i Sverige omfattas av regional fysisk planering vilket innebär att de erhåller ett tydligare mandat i form av ett lagstadgat regionplaneuppdrag. Denna uppsats syftar till att skapa en ökad förståelse för samspelet mellan den regionala och kommunala planeringsnivån. Detta görs genom att undersöka vilka kommunala aspekter som beaktas i regionövergripande styrdokument och vilka regionala aspekter som beaktas på den kommunala planeringsnivån. Undersökningen genomförs i form av en fallstudie där Region Skåne är det utvalda fallet. Centrala begrepp såsom organisationsstruktur, aktörer, ansvarsfördelning samt nätverk har utgjort studiens teoretiska ramverk för att öka förståelsen för förhållandet mellan de två skalnivåerna. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ dokumentstudie och semi-strukturerade intervjuer. Empirin består av Skånes Regionplan, två kommunala översiktsplaner samt erfarenheter och beskrivningar från tjänstepersoner inom kommunal och regional verksamhet. Vidare har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att analysera empirin. Analysen visar att kommunernas roll, tillhörighet och organisation har en betydande påverkan över dels vilka kommunala aspekter som återspeglas på regional nivå, dels vilka regionala aspekter som överförs till den kommunala nivån. Det råder en ojämn fördelning i Skåne där de större kommunerna i länets västra del beskrivs ha ett stort utrymme att arbeta ochpåverka regionala frågor, vilket leder till att de är mer framträdande i Skånes regionplan. I kontrast till detta bedöms mindre kommuner ha begränsade resurser att dels synliggöra kommunala aspekter på regional nivå, dels anpassa den kommunala planeringen utefter regionplanen.

Idag existerar regionala skiljaktigheter och en demografisk obalans mellan svenska regioner. Inom det svenska planeringssystemet förstås den regionala planeringsnivån vila på en institutionellt osäker grund som tenderar att påverka utövande på regional och kommunal planeringsnivå. Det ger planerare skilda förutsättningar för planeringsutövande där regional planering identifieras som fragmenterad. Regional planering ses även som outforskad i Sverige, med ett behov av att studera vad en ökad formell regional planeringsnivå kan innebära. Uppsatsen syftar således till att ge en ökad förståelse för hur en stärkt regional planeringsroll påverkar förhållandet mellan regional och kommunal planeringsnivå. Det innefattar att studera det befintliga planeringssystemet sett till både förändrad ansvars- och rollfördelning. Utifrån forskningsöversikten har fyra mönster identifierat som i sin tur har resulterat i ett teoretiskt ramverk. Ramverket har byggts upp utav rescaling, ny regionalism och flernivåstyrning som har använts föra att tolka det empiriska materialet. En idealistisk ansats har präglat arbetet med Region Halland som fallstudie. Region Halland är den enda regionen som utanför storstadsregionerna har stärkt den regionala planeringsnivån och övergick år 2023 till regionplaneorgan. Inom Halland studeras Region Halland, Halmstad kommun och Laholm kommun som analysenheter. Metoder för att samla in empiri är både i form av dokumentstudie där regionala och kommunala dokument studeras, samt intervjuer med regionala och kommunala tjänstemän. I empirin påvisas det att regionens stärkta planeringsroll har resulterat i ett breddat ansvar och ökad samverkan, men inte förändrade roller. Regionens övergång till regionplaneorgan beskrivs ha resulterat i stärkta interna nätverk och en förstärkning av det Halländska territoriet. Som större respektive mindre kommun framgår en distinktion i uppsatsen, där olika förutsättningar för förankring existerar. Genom direkt och indirekt påverkan förstås EU och yttre faktorer påverka Halland, trots det saknas samspel mot överstatlig nivå. I slutsatser så framgår det att en stärkt formell regional planeringsroll har medfört en ökad effektivitet och stärkt sammanhållning i Halland. Det ger regionen tydligare ställning gentemot nationella intressen och det kommunala självstyret. En utmaning i att se bort från etablerade strukturer existerar en utmaning i att ta stöd från tidigare omorganiseringar sett till att skilda planeringsförutsättningar finns. Avslutningsvis förstås det utmanande att förutspå vad slutresultatet kommer innebära för Halland. Sett till den pågående förändringen får framtiden visa var Halland kommer landa.

The aim of the study was to examine the relationship between trust in the police and exposure to crime against an individual as a measure of crime at a municipal level. Attempts to establishing a direction of causality between trust and crime levels was done. A secondary analysis of the material from The Swedish National Council for Crime Prevention and The Swedish Crime Survey from 2021 constituted the data that was used. The research method used was multiple regression analysis and panel regression for the question of causality. The results showed that a statistically significant relationship between the variables existed. The panel regression analysis showed that it was not possible to establish a direction of causality.

The UN Committee on the Rights of the Child has repeatedly criticized Sweden for the differences regarding the implementation of the Convention on the Rights of the Child (CRC) at the municipal level. Even so, studies show that there is a political will in the municipalities when it comes to realize the CRC. It indicates that there are challenges in terms of implementation. This thesis examines the implementation process in two Swedish municipalities where the local government has decided to implement the CRC. The purpose is to identify and describe the challenges that exist in the municipalities regarding the implementation and to determine to what extent the challenges can be influenced from the political level. The theoretical framework is grounded on theories of policy implementation and the findings have been compiled through interviews and qualitative text analyses. The study identifies challenges that are related, inter alia, to the ability to evaluate and control the implementation and the findings implies that the majority of the identified challenges can be influenced from the political level.

Frågeställning: Hur kan en offentlig organisation arbeta effektivt med retention av sin kompetens i konkurrensen om den mänskliga resursen med andra organisationer? Syfte: Studien skapar även en grund för att Västerås Stad ska utveckla en förståelse för hur förvaltningarna och cheferna kan arbeta mer proaktivt med deras retention av personal och hur detta i sin tur kan attrahera fler medarbetare eller i andra fall återinföra förlorad kompetens. Metod: En kvalitativ forskning har gjorts genom en fallstudie på två förvaltningar inom Västerås Stad. Det förberedande arbetet har skapades genom att gå igenom en böcker och vetenskapligt granskade artiklar för detta forskningsområde. Empirisk data har samlats genom personliga semi-strukturerade intervjuer förutom en telefonintervju som hölls p.g.a. tidsbrist i respondentens schema. Slutsats: För att arbeta effektivt att behålla medarbetare och kompetens i en offentlig organisation måste det finnas förutsättningar för personligt engagemang (PE). PE kan delas upp i 5 delar som är uppdelade på inre motivationer: Public Service Motivation (PSM), Utvecklingsmöjligheter och Handledarstöd samt yttre faktorer: Arbetsmiljö och Belöning. De yttre faktorerna ligger till grund för tillfredsställelse på arbetsplatsen och uppfylls dessa ökar den inre motivationen och i sin tur det personliga engagemanget. Medarbetare värderar den inre motivationen och då har en offentlig organisation fördelen att arbete med PSM som en del av retentionsstrategin med styrkan i samhällsnyttan av medarbetarnas roll. Förväntningarna vid anställning skapar motivation och oförmåga att uppfylla förväntningar skapar risk för avgång. Om organisationen kan skapa en miljö som möjliggör re-retention, kan medarbetare som lämnat sin tjänst attraheras tillbaka vilket kan tillföra värdefullt perspektiv i nya arbetssätt samt tillfredsställa deras personliga utveckling. / Research questions: How can a public organization work more effective with retention of competence in the competition for human resources with other organizations? Purpose: The purpose with this study is to clarify why employees choose to work within their unit in Västerås Stad through an organisational perspective. The study lays the foundation for Västerås Stad to develop an understanding for how the units and managers can continue to work more proactive with their retention of employees and how this in turn can attract future employees or in some cases reintroduce lost competence. Method: A qualitative research was done through a case study on two units in Västerås Stad. The preparatory work for this research was created through books and scientific articles for this research area. The empirical data has been gathered through personal semi-structured interviews expect one telephone interview due to a lack of time for personal interview in the respondent’s schedule. Conclusion: To work effectively to retain employees and competence in a public organization there must be prerequisites for personal commitment (PC). PC can be divided into 5 parts that is split up into intrinsic motivations: Public Service Motivation (PSM), Development possibilities, Supervisor Support and external factors: Work Environment and Rewards. The extrinsic factors are the basis for satisfaction in the work place and when met the intrinsic motivation will increase and as a result the personal commitment will also increase. The employees value intrinsic motivation and as a public organization they have the advantage to work with PSM as a part of their retention strategy, with strength in community benefit as a part of the employees’ roles. Expectations when hired creates motivation and an inability to fulfil them creates a risk of resignation. If the organization can create an environment that enables re-retention, employees that have resigned could be attracted back to the organization and add valuable insight in new ways of working and satisfying their need for personal development.

I dagsläget råder det en stor bostadsbrist i Sverige eftersom bostadsbeståndet inte räcker för att tillfredsställa efterfrågan. För att lösa problemet måste det byggas fler bostäder. Bara under första halvåret 2016 byggdes ca 21 000 nya bostäder och ytterligare ca 28 000 bostäder har påbörjats. Innan byggherrarna kan starta konstruktionen av nya bostäder måste det finnas lämplig mark att bygga på. Stor del av den mark som är lämplig för bostadsändamål ägs av kommunerna, vilket gör att byggherrarna ofta är beroende av kommunal mark. Samtliga 289 kommuner som svarat på frågan i 2016 års bostadsmarknadsenkät, om de äger lämplig mark för bostadsbyggande svarade ”Ja”. Frågeställningarna som behandlas i detta arbete är: A. Hur prissätter kommunerna mark för byggande av flerbostadshus? B. Hur påverkar kvalitetskrav (t.ex. miljö- gestaltnings- och hållbarhetskrav) markpriset och hur kontrolleras dessa krav av kommunen? C. Hur skiljer sig markpriset mellan anbud- och fastprisanvisning? För att få svar på dessa frågeställningar har tre olika metoder använts.Den första metoden var att granska kommunernas markanvisningspolicy som de ska ha enligt Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Det utfördes också en granskning av markanvisningar där några skett via anbud på pris och några som skett via fastpris för att avgöra om det finns en skillnad i markpriserna. Till sist utfördes också en intervju med tjänstemän från kommunerna med frågor utifrån de tidigare genomförda granskningarna. Genom de utförda metoderna framkom det svar på frågeställningarna. Båda kommunerna ger mark för byggande av flerbostadshus ett värde i kr/kvm BTA där källare och kalla ytor exkluderas. En skillnad där var att Gävle kommun använder externa värderingsföretag och Stockholm kommun har två interna värderingsenheter.   Detta arbete visade att kommunerna inte har några tydliga metoder för kvalitetsuppföljning. Det framkom under intervjuerna att de flesta krav som ställs vid markanvisningarna är kopplade till bygglovens giltighet.  Granskningen av markanvisningarna visar att 4 av 5 markanvisningar som skett via anbud på pris markanvisats till ett dyrare pris än de andra. Det kan därför vara av intresse att vidare undersöka frågan för att kontrollera om det stämmer överlag. / Sweden is currently suffering from a major shortage of housing because the number of houses can’t satisfy the demand. To solve the problem more houses needs to be built. In the first half of 2016 approximately 21 000 new houses were built and another 28 000 got started. Before the builders can start the construction of the new houses, there need to be suitable land to build on. The municipalities own a large part of the land that is suitable for residential purposes, which means that the builder often are dependant on municipal land. All municipalities who answered the question, in the 2016 housing market survey, if they own suitable land for housing replied “Yes”. There are three main questions that will be answered in this paper: A. How do the municipalities price land for the construciton of apartmentbuildnings? B. How does quality requirements affect the land price and how are theserequirements checked by the municipality? C. How does the land price differ between bid and fixed priced landallocations? To answer these questions a few different methods have been used. The first method was to review the municipal policy for land allocation which they are requeired by law to have. There were also a review done of land allocation agreements, some that were sold by bid and some that were sold with a fixed price. Finally interviews were performed with questions based on the previously done reviews. Through the methods performed, the questions were answered. Both municipalities gives the land a value of SEK/sqm gross area where basements and cold areas are excluded. One difference is that Gävle uses external valuators while Stockholm has two internal units that performs the valuations of the land. This work showed that neither of the municipalies have a clear method of following up on the quality requirements. During the interviews it was explained that most of the requirements were tied to the building permits validity. The review of the land allocation agreements showed that 4 out of 5 land allocations that were made by bid were priced higher then thoose with a fixed price. It may therefore be of interest to further investigate the question.

Komponentavskrivning är ett relativt nytt redovisningssätt för den offentliga sektorn. 2014 kom Rådet för kommunal redovisning med nya direktiv om att införa komponentavskrivning i de kommunala verksamheterna. Harmonisering har visat sig vara en grund till de nya direktiven, vilket påverkar de svenska kommunerna. Syftet med studien är att försöka identifiera om det finns faktorer som påverkar om en kommun har implementerat komponentavskrivning eller inte. Den teoretiska referensramen, innehållandes av relevanta teorier och begrepp, har hjälpt till att uppnå syftet. Det huvudsakliga metodvalet var att samla in data från årsredovisningar på samtliga 290 kommuner. För att komplettera svaren utfördes en telefonenkät som 57 kommuner svarade på. Resultatet visade att endast ett fåtal faktorer påverkar implementeringen av komponentavskrivning. Något som tydligt påverkar valet att implementering är den fria strukturen och ekonomichefernas eget intresse. Studiens resultat antyder att kommunerna inte följer lagen och det finns indikationer på att alla kommuner inte kommer följa lagen fullt ut i framtiden. Resultatet visade även att det finns en osäkerhet i vad för nytta komponentavskrivning skulle ge. Studien ökar förståelsen kring den offentliga sektorns redovisning med inriktning på hur i vilken utsträckning kommuner har implementerat komponentavskrivning. Enkätundersökningen visade att teorin och praktiken inte överensstämmer med varandra. Studien gav även indikationer på att det finns osäkerhet hos kommunerna vilket bidrar till att de gärna tar lärdom av varandra. Framtida forskning skulle kunna ge djupare kunskaper i varför komponentavskrivning inte har införts. / Component depreciation is a relatively new accounting method for the public sector. 2014, the Swedish Council of Municipal Accounting introduced new directives about component depreciation in municipalities. Harmonization has proved to be the basis for the new directives, which affects the Swedish municipalities. The purpose of the study is to identify if there are factors that affect whether a municipality has implemented component depreciation or not. The theoretical framework, containing relevant accounting theories and concepts, has helped to achieve the purpose. The main methodology was to collect data from annual reports in all 290 municipalities. To complete the answers, a telephone survey was performed, where 57 municipalities responded. The result showed that only few factors affect the implementation of component depreciation. Something that clearly affects the choice of implementation is the accounting choice and the CFOs own interest. The results of this study indicate that municipalities do not comply with the law and there are evidence that all municipalities will not fully comply with the law in the future. The results also showed that there is uncertainty about what benefits component depreciation would provide. The study increases the understanding of the public sector accounting, focusing on in which extent municipalities have implemented component depreciation. The survey showed that the theory and practice did not match. The study provided indications that there are uncertainties in the municipalities, which means they would like to learn from each other. Future research could provide deeper knowledge of why component depreciation has not been introduced.

Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning. Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts. Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri. Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området. En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall.