Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.

Undersökningens fokus är att belysa upplevelser av just förstalinjechefer inom kommunal verksamhet då vi önskar söka en bättre förståelse för hur cheferna upplever HRs stöd för att eventuellt kunna förbättra HR som servicefunktion. Studien riktar in sig på kommunal verksamhet då mycket av de befintliga teorier och modeller som finns är baserade vinstdrivande företag och vi anser att det finns en kunskapsbrist inom området. Studien är främst riktad som ett verktyg till HR men skildrar också kunskap som cheferna också kan ha användning av för att förstärka sitt samarbete med HR.Undersökningen är av kvalitativ ansats och genomfördes som djupintervju. Målstyrt- och snöbollsurval låg till grund för att komma i kontakt och välja respondenter. Intervjuguiden som är semistrukturerad består av frågor anpassade efter litteratur och teoriavsnitt enligt teorier som bland annat HRs värde, profession, hur HR får engagemang samt rollmodeller som beskriver HRs olika förhållningssätt gentemot cheferna.Resultatet visar bland annat på att cheferna uppfattar HR som diffust. Det finns brister vad gäller chefernas uppfattning av HRs syfte, arbetsbeskrivning och mandat. Det framkommer också att flertal chefer inte vet var man ska vända sig och med vilka frågor. Undersökningen visar också att förstalinjechefer endast ser roller som berör deras eget område och att viss förståelse saknas för HRs resterande arbetsuppgifter. Detta kan i sin tur leda till missnöje och missförstånd mellan parterna. Slutligen finns det områden i samarbetet mellan parterna som kan förbättras för att stärka ett samarbete. Däribland förbättra och tydliggöra kommunikation, främja relationen parterna emellan samt se över att HR har de resurser som krävs för att möta chefernas förväntningar och önskemål. Till exempel genom att anställa fler HR personal för att kunna fördela och prioritera arbetet bättre.

Syftet med studien var att undersöka vilka metoder ledare inom kommunal verksamhet upplever att de använder sig av för att motivera sina medarbetare, och genom detta öka kunskapen om ledarskapets påverkan på motivationsfaktorer. Motivation utgör en central del av den psykosociala arbetsmiljön och medarbetares välmående (Tafvelin et al., 2022), och tidigare forskning visar på hur ledarskap kan ha en påverkan på medarbetarnas motivation (Gupta, 2020; O´Donoghue &amp; van der Werff, 2022; Andersen et al., 2018). I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling och urvalet bestod av åtta kommunala chefer som alla har vunnit en ledarskapsutmärkelse inom sin hemkommun. Det empiriska materialet analyserades med stöd av två teorier, transformativt ledarskap samt Self-Determination theory. Teorierna bidrog till att skapa djupare förståelse för hur ledarskapet kan användas för att främja motivation. Resultatet visade att det fanns flera likheter mellan metoder som respondenterna använde sig av. Det framkom även att de i vissa fall önskade främja samma motivationsfaktorer men använde olika metoder för att göra detta, och motsatt förekom det även tillfällen när samma metod användes med syfte att främja olika motivationsfaktorer. Vidare uttryckte respondenterna att medarbetarna har olika behov kopplade till organisatoriska- och individuella skillnader, vilket även medför att medarbetarna motiveras av olika faktorer. Sammantaget kom studien fram till att respondenterna upplevde att deras ledarskap påverkar medarbetarnas motivation, samt att de beroende på kontexten använder olika metoder för att motivera sina medarbetare. / The purpose of this study was to examine what methods leaders experience that they use in order to increase the motivation of the employees. Through this, the study aimed to get a deeper knowledge of how leadership can affect employee motivation. This was examined from the perspective of leaders working in the public sector. Motivation is an important component of the psychosocial working environment and the employee well-being (Tafvelin et al., 2022), and previous research has shown that leadership has a big impact on employee motivation (Andersen et al., 2018; Gupta, 2020; O'Donoghue &amp; van der Werff, 2022;). The method used to obtain data was qualitative semi structured interviews, and the sample consisted of eight Swedish municipal leaders who have received a local leadership award. The empirical material was analysed with support of two different theories, the transformational leadership and Self-Determination theory. The theories contributed to a deeper understanding in how leadership can be used to support and develop motivation. The results showed that the methods used by the respondents had many similarities. Furthermore, it also provided us information that the respondents in some cases had the same approach to what made the employees feel motivated, but used different methods to achieve this. The study concluded that leaders experienced that their way of leading had an impact on the employees’ motivation. However, the leaders expressed that the employees had certain needs connected to organisational- and individual aspects, and therefore the leaders used different methods to motivate their employees. This could be connected to diverse forms of leadership and to contextual differences. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

Grön IT är ett aktuellt initiativ som har blivit alltmer vanligt bland organisationer såsom kommuner. Syftet med denna uppsats inom informatik är att utifrån hållbarhet och miljöperspektiv undersöka hur kommuner arbetar med Grön IT. Syftet är även att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som förekommer med främst användning och hantering av IT-utrustning. Studien har använt en kvalitativ metod för att samla in uppfattningar och mönster från de intervjuer som ägt rum. Intervjuerna genomfördes med fem personer från både stora och små kommuner. Studien har använt en kvalitativ metod för att få en bredare bild över hur Grön IT efterlevs inom kommunal verksamhet. I samband med att relevant litteratur har tagits fram har en modell över litteraturöversikten etablerats, som resultat och analys baseras på. De slutsatser som har kunnat identifierats i studien är att kommuner arbetar med Grön IT och har miljöhänsyn i sina verksamheter gällande IT. De arbetar med Grön IT på olika sätt, det handlar om miljövänlig livscykelshantering, inköp och utrangerandet av IT-produkter. Möjligheterna är enligt de personer som intervjuats i synnerhet att bli mer miljövänlig inom området med informationsteknik. Utmaningarna som har framställts är framför allt att kompetensen inte är fullständig, respondenterna påvisade att de arbetar med Grön IT men saknar kunskap för alla dess olika områden.

Since 2010, Swedish municipalities have been required by law to provide support for relatives and family members. The purpose of this study is to understand how three municipalities in Sweden have chosen to implement and design their support for family members and relatives, as previous research shows that the support varies widely between municipalities. This study is qualitative and we have interviewed eight officials who somehow work with relatives and family members in the municipality's activities. Our findings show that the interviewees' experience is that relatives and family members of close relatives with some form of nursing need are often burned out, suffer from high mental stress and make high demands on themselves. The results also show that the municipalities have chosen to prioritize the support to a different extent, and that the support for relatives and family members of the elderly has a longer tradition than the support offered to other family categories.

Besök eller kontakt med statliga myndigheter innebär ofta väntetid och långa handläggningstider. Nynäshamns kommun har för att minska väntetiderna skapat ett kontaktcenter vars syfte är att förenkla för kunden samt minska handläggningstider för rutinärenden. Kontaktcenters syfte efterföljs inte och många av de ärenden som kontaktcenter behandlar innebär för kunden långa väntetider. Syftet med detta projekt är att undersöka hur kontaktcenter kan effektivisera det dagliga arbetet med målet att minska handläggningstiderna. Verksamheten har studerats med fokus på ett av de mest problemutsatta ärendena, nämligen handläggning av färdtjänst. Projektet som är grunden till rapporten var ett förbättringsprojekt där DMAIC användes som struktur för genomförandet. I datainsamlingen användes både kvantitativa och kvalitativa metoder såsom intervjuer, observationer, sekundära data och workshop. För att analysera datainsamlingen användes värdeflödesanalys, histogram och träddiagram utifrån de åtta slöserierna inom Lean. Detta för att identifiera vilka delar i processen som var i störst behov av förbättring samt vad som kunde utvecklas. Utifrån värdeflödesanalysen identifierades att den studerade processen bestod av mycket slöseri då enbart 2 timmar och 15 minuter av den totala handläggningstiden på 30 dagar var värdeskapande. Det resulterade i att väntetiden, transporter, lagerhållning och defekter studerades närmare och resulterade i tydliga åtgärder som verksamheten bör åtgärda. Studien resulterar i fyra tydliga åtgärdsförslag. Åtgärderna utgår från att effektivisera processerna och arbetssätten i syfte att minska handläggningstiderna. Dessutom krävs ett införande av standardiserade arbetssätt för att bibehålla samt fortsätta utveckla den studerade processen men även andra processer och arbetssätt inom verksamheten. / Visits or contacts with government agencies often mean a waiting time and long processing times. Nynäshamns kommun has, in order to reduce waiting times, created a contact center in order to simplify for the customer and reduce processing times for routine cases. The purpose of the contact center is not working and many of the cases that contact center deals with results in long waiting times for the customer. The purpose of this project is to investigate how the contact center can be more effective with the goal of reducing processing times. The business has been studied with a focus on one of the most problematic issues, namely handling of travel services for the disabled. The project is an improvement project and therefore DMAIC was used as a structure for the implementation of the study. The data collection used both quantitative and qualitative methods such as interviews, observations, secondary data and workshop. To analyze the data collection, value flow analysis, histograms and tree diagrams were used based on the eight wastes in Lean. Analysis tools were used to identify which parts of the process were in greatest need of improvement and what could be developed. Based on the value flow analysis, it was identified that the process studied consisted of a lot of waste because only 2 hours and 15 minutes of the total processing time of 30 days was value-creating. As a result, the waiting time, transport, warehousing and defects were studied more closely and resulted in four clear measures that the business should implement. The measures focus on making the processes and modes more effective to reduce processing times. In addition, an introduction of standardized working methods is required to maintain and continue to develop the studied process, but also other processes and working methods within the business.

Den här studien belyser hur åtta chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ”På vilket sätt använder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten?”I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika chefer. De arbetar inte lika tydligt med det balanserade styrkortet som de gjorde när det var nyimplementerat. Dock hade de flesta respondenter erfarenhet av att arbeta med det balanserade styrkortet.Resultatet vi kom fram till var hur chefer använde det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och nå uppsatta mål. Vi relaterade dessa till bland annat teorier inom styrning såsom resultatstyrning, beteendestyrning och mekanismer som byråkrati och marknader. Vår undersökning visar att cheferna arbetade utifrån fyra perspektiv som består av invånare, medarbetare, processer och ekonomi. I vart och ett av dessa perspektiv ingår ett utvecklingsperspektiv. De gör uppföljning utifrån perspektiven. På det sättet blir det en tydlig och balanserad styrning. Respondenternas syn var att styrkortet inte längre används tydligt, men att det fortfarande influerar styrningen i och med att de fyra perspektiven följs.

Inom offentlig sektor satsas årligen stora resurser på kvalitetsförbättrande arbete. Trots det blir utfallet sällan det avsedda. Orsakerna till det är delvis kända. Byråkrati, regelstyrning och en hierarkisk funktionsorienterad organisationsbyggnad, där ansvar och beslutsfattande fördelas på flera individer, leder till bristande helhetssyn. Kunderna är många och som grupp heterogen, dessutom kan uppfattningen om deras behov skilja sig åt inom organisationen. Vidare utgör skillnader i normer, arbetssätt och metoder försvårande aspekter i samverkan mellan olika förvaltningar. Utifrån beskrivna utmaningar och brist på forskning finns ett behov av ökad kunskap gällande hur framgång kan uppnås vid kvalitetsarbete som involverar flera förvaltningar. Syftet med studien var att skapa insikt i vad som utgör framgångsfaktorer vid förvaltningsöverskridande kvalitetsarbete inom kommunal verksamhet. Semistrukturerade, styrkebaserade intervjuer med sju tjänstemän från fyra kommuner utfördes. Samtliga hade erfarenhet av framgångsrika förvaltningsöverskridande kvalitetsarbeten. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med innehållsanalys. I analysen identifierades fem övergripande teman: Gemensam bild, Struktur, Uppmuntrande ledarskap, Gå utanför ramarna och Maktbalans. Studien kan vara av intresse för Sveriges kommuner då den visar på vad som kan utgöra framgångsfaktorer vid kommunalt, förvaltningsöverskridande kvalitetsarbete. / In the public sector, large resources are invested annually on   quality-enhancing work. Nevertheless, the outcome is rarely what was   intended. The reasons for this are partly known. Bureaucracy, regulatory control and a hierarchical   function-oriented organization building, where responsibility and   decision-making are distributed among several individuals, lead to a lack of holistic view. The   customers are many and as a group heterogeneous, in addition, the perception   of their needs may differ within the organization. Furthermore, differences in norms, working   methods and methods complicates the interaction between different   administrations. Based on the challenges and lack of research, there is a   need for increased knowledge of how success can be achieved in quality work   involving several administrations. The purpose of the study was to create   insight into what constitutes success factors in municipal quality work involving multiple administrations.   Semi-structured, strengthbased interviews with seven officials from four   municipalities were conducted. All of them had experience of successful quality work which involved more   than one administration. The interviews were transcribed verbatim and   analyzed with content analysis. In the analysis, five overarching themes were identified:   Common image, Structure, Encouraging leadership, Exit the framework and Power   balance. The study may be of interest to Sweden's municipalities as it shows   what can be success factors in municipal, quality work involving more than   one administration. / <p>2019-06-27</p>

<p>This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard.</p><p>The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm.</p><p>In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm.</p><p>Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate.</p> / <p>Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard.</p><p>Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad.</p><p>I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad.</p><p>Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.</p>

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien. Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner. Dessa har analyserats med innehållsanalys som metod. Cheferna företräder olika delar av den kommunala verksamheten. Alla har erfarenhet av systematiskt arbetsmiljöarbete och har personalansvar för fler än 15 anställda. Cheferna beskriver chefskapet, medarbetarskapet, god organisation, resurser och erfarenheter från tidigare arbetsmiljöarbete som främjande faktorer. Chefskapets ansvar är att skapa struktur i form av mål, rutiner och systematiska arbetssätt som årsplaneringar och handlingsplaner. Det ska även skapa systematiska sätt att inventera den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom skyddsronder och forum där medarbetarskap och chefskap kan mötas. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och fokusgrupper är exempel på detta. Organisationen kan verka främjande men är också den faktor som cheferna anger som en icke påverkbar faktor för SAM. De nämner ekonomiska och personalramar, organisationsstrukturer, omorganisationer och konkurrensutsättning. Ett identifierat och uppbyggt nätverk av stödjande resurser som företagshälsovård (FHV), human resources (HR) och kollegor är en främjande faktor. Alla faktorer är viktiga var för sig men enligt cheferna är det absolut viktigaste en dynamisk samverkan mellan chefskapet, medarbetarskapet, organisationens krav och övriga stödjande resurser samt begränsande faktorer. Detta blev temat för studien. / Abstract   This study aims to describe the municipal managers´ perceptions of the factors that promote systematic occupational health and safety management (SOHSM). SOHSM is part of the Work Environment Act and is an important tool to create a good working environment, to increased efficiency and reduced costs. The occupational health nurse has an important task to support managers and organizations in their work. Antonovsky's (1987/1991) theory, sense of coherence (SOC) and essentially the salutogenic, health promotional approach has been the basis of this study. The study seeks to ascertain the factors that unit managers within the municipality consider promote SOHSM. The study has a qualitative descriptive design. Data has been collected through semi-structured interviews with six managers from two Swedish municipalities. These interviews were analyzed using content analysis method. The managers represent different parts of the municipal operations. All have experience in SOHSM, and are responsible for more than 15 employees. The promoting factors described by the managers are leadership, employees’ engagement, supportive organization, resources and experience from previous SOHSM.  Leadership responsibility is to create a structure of goals, procedures, and a systematic approach to annual planning and action plans. It should also create a systematic way to survey the physical and psychosocial work environment through safety checks and forums where employees and managers can meet. Workplace meetings, performance reviews and focus groups are examples of this. The organization may act promotional but can also be a non-responsive factor for SOHSM, according to the managers. They mention financial and human resources frameworks, organizational structures, reorganisations and competition. An identified and structured network of supportive resources such as occupational health, human resources (HR) and colleagues is a promoting factor. All factors are important themselves according to the managers, but most important is a dynamic interaction between the leadership, the employees’ engagement, organization requirements and other supportive resources and limiting factors. This became the theme of the study.