Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 beskriver och ser på kommunikationsförmågan i matematik, vilken är en av fem förmågor som ingår i den kursplan som matematikundervisningen ska förhålla sig till. Syftet är också att undersöka hur lärare arbetar och utformar undervisning för att stötta elevers utveckling av kommunikationsförmågan. Detta är relevant att studera då tidigare forskning visar att matematikundervisning ofta styrs av läroboken och att lärare inte alltid är insatta i kursplanen, vilket kan påverka huruvida elever får möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga. För att ge en bild av lärares kunskap om kommunikationsförmågan och undervisningens utformning genomfördes intervjuer med fem lärare som undervisar matematik i årskurs 1–3. Insamlade data analyserades och kategoriserades utifrån studiens teoretiska begreppsramverk, som innefattar begrepp från det sociokulturella perspektivet på lärande och fyra benämningar på olika uttrycksformer. Resultatet visar att lärarna beskrev kommunikationsförmågan på lite olika sätt, men att de var överens om att förmågan spelar en viktig roll i förhållande till elevers lärande i matematik. Resultatet visar även att muntlig kommunikation förekommer i samtliga klassrum, att majoriteten av lärarna nämnde konkret material och bilder som en del av undervisningen, samt att skriftlig kommunikation var det som lärarna fokuserade minst på i relation till kommunikationsförmågan. Slutsatsen är att olika uttrycksformer som kan användas för att kommunicera matematik ges olika stort utrymme i undervisningen, och att detta påverkar elevers möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur lärare beskriver hur de arbetar med muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Vidare består syftet också i att belysa hur lärare upplever att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisningen. För att komma fram till studiens syfte skall följande frågor besvaras:  Vilka metoder använder lärare för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga?Hur upplever lärare att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisning?För att få svar på frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades sex behöriga lärare som undervisar i matematikämnet i förskoleklass, låg- och mellanstadiet som har minst fyra års yrkeserfarenhet inom matematikområdet. Resultatet visar att lärare använder olika metoder och arbetssätt för att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Alla lärare som deltog i undersökning använder formativt arbetssätt såsom feedback, uppmuntra eleverna att vara resurs för varandra samt att genomföra kamratbedömning som ett sätt att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visar också att muntlig kommunikation har en viktig roll för elevernas lärande, där elevernas har möjlighet att utveckla sin förståelse av begrepp och resonemang. Alla lärare i undersökningen betonade att muntlig kommunikation är ett användbart verktyg för att identifiera elevernas individuella behov samt som en grund för att anpassa och utveckla undervisningens metoder.

Vi har observerat att forskning kring bildstöd i relation till inlärning av det engelska språket, oftast framhäver bildstödets funktion i kombination med läsförståelse och ordförståelse. Vi anser därför att det finns en brist på omfattande forskning som undersöker hur bildstöd kan påverka elevers engelska kommunikativa förmåga som helhet i grundskolan. Studiens syfte är att studera fördelar och nackdelar i att integrera bildstöd i engelskundervisning kopplat till kommunikativa färdigheter i grundskolan. Genom att studera fördelar och nackdelar kan vi identifiera bildstödets påverkan på elevers språkinlärning. Utifrån vårt arbete kan lärare finna stöd vid användning av bildstöd så att de kan använda metoden vid passande tillfällen och exkludera bildstödet vid andra. Vår ambition är att genom detta främja en meningsfull och långvarig förstärkning av elevers språkinlärning. Denna litteraturstudie är därför framskriven för att sammanställa information kring användning av bildstöd i grundskolans engelskundervisning och dess påverkan på elevers kommunikativa förmåga. Vi utgår från frågeställningen: “Hur kan användning av bildstöd i grundskolan påverka elevers språkinlärning i ämnet engelska?” med inkluderings- och exkluderingskriterier som redovisas längre fram i arbetet. Vi har utgått från tematisk analys som metod. Utifrån metoden har åtta artiklar inkluderats, analyserats och tematiserats. Genomförandet utmynnar i arbetets resultat som visar att användning av bildstöd påverkar elevers språkinlärning i ämnet engelska positivt genom flera kommunikativa moment i grundskolan. Även elevernas självsäkerhet och trygghet i genomförandet stärks samtidigt som motivation och engagemang ökar. Vårt arbete framhäver också vikten av lärares medvetenhet kring bildstödets potentiella begränsningar och behovet av en balanserad pedagogisk strategi för optimal effekt.

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer. Studien använder en fenomenografisk ansats och ett variationsteoretiskt perspektiv. Selanders och Kress designteoretiska multimodala perspektiv utgör ett teoretiskt ramverk. I resultatet framkommer tre olika metodiska förhållningssätt till kommunikation i matematikundervisning. En multimodal, en traditionell och en läroplansstyrd metodsyn utgör utfallsrummet i studien. Metodsynen påverkar lärares didaktiska design i arbetet med att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Lärarnas uppfattningar om hur man som lärare på bästa sätt utvecklar elevers kommunikationsförmåga skiljer sig i flera avseenden. Studien visar att många lärare upplever sig ha otillräckligt med metoder och idéer för hur de kan utveckla elevers kommunikativa förmåga. Det framkommer att problemlösning i grupp samt lärarens genomgångar är de kommunikationsutvecklande metoder som dominerar i klassrummen, oavsett metodiskt förhållningssätt. Lärarna använder därutöver få kommunikationsutvecklande metoder som fokuserar på och tränar elevers begreppsförståelse, resonemangsförmåga och argumentationsförmåga. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Patienter med nedsatt kommunikationsförmåga har begränsade möjligheter till att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har till uppgift att bedöma patientens smärta vilket kan vara oerhört komplext. Syftet med denna litteraturstudie var att  belysa  bedömning av smärta hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och bearbetades. Analysen av dessa artiklar resulterade i två teman: smärtbedömning av vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga och smärtuttryck hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. Smärtan är flerdimensionell och bör ses som en helhet, då den bottnar i både fysiska och psykiska faktorer. Smärtan uttrycker sig på flera sätt, detta bör därför lyftas fram och diskuteras mer i sjuksköterskeutbildningen och på klinik. Tidigare forskning har visat att kvinnor upplever och uttrycker mer smärta än män. Kommande forskning bör inriktas mot hur vida smärtuttrycken skiljer sig åt och om smärtbedömningsinstrument är anpassade för de olika könen var för sig. Genom bearbetning av resultatet skapades en checklista (LARV) för att bedöma olika smärtupplevelser hos patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. LARV är tänkt som en tillgång och ett komplement till sjuksköterskans smärtbedömning utifrån kompetens och erfarenhet. LARV bör prövas inom vården för att utvecklas. / Patients with impaired communication skills has limited ability to                         communicate their pain experience. The nurse is responsible for                         assessing the patient's pain, which can be extremely complex. The                         purpose of this study was to illustrate the assessment of pain in adult                     patients with impaired communication skills. The result were based on                     15 qualitative and quantitative research articles that are peer reviewed                     and processed. The analysis of these articles resulted in two themes:                     pain assessment of adult patients with impaired communication skills                     and pain expression in adult patients with impaired communication                     skills The pain is multidimensional and should be considered as a                         wholeness and contains both physical and psychological factors. The                     pain is expressed in many ways, this should be highlighted and                         discussed more in nursing education and in practice.                     Previous research has shown that women experience and express more                     pain than men. Future research should focus on how far pain                         expressions are different and if the pain assessment instruments are                     designed for the different sexes separately.By the result a checklist was created (LARV) to assess the different experience of pain in patients with impaired communication skills. LARV is meant as an asset and complement to the nurses pain assessment that is based on competence and experience. LARV should           be evaluated in health care to be improved.

The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms. The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils. The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding. A difficulty some of the teachers mention is that communication needs time and there is a risk that pupils possibility to develop communicative abilities are limited and do not get the focus the teacher actually think is needed. / Matematisk kommunikation framhålls som en viktig förmåga i våra styrdokument samtidigtsom granskningar har visat att eleverna inte alltid har givits tillräckliga möjligheter attutveckla denna förmåga. Syftet med detta arbete är att, utifrån en fenomenologisk ansats, undersöka hur några lärare tolkar och arbetar med matematisk kommunikation i årskurserna Fk-3. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex yrkesverksammalärare som arbetar inom årskurserna Fk-3. Intervjuerna har berört lärarnas syn på matematisk kommunikation, hur detta tar sig i uttryck i deras klassrum, samt vilka möjligheter och svårigheter lärarna ser med att arbeta med matematisk kommunikation med eleverna. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är väl medvetna om vikten av kommunikation inom matematik och att de har en vilja och avsikt att låta eleverna arbeta tillsammans inom matematiken. Den matematiska kommunikationen ses framförallt som viktig för elevernas förståelse och lärande. En svårighet några av lärarna upplever är att kommunikation kräver tid och några uttrycker att det, då det är många delar som ska hinnas med, finns en risk att elevernas möjlighet till kommunikation begränsas.

Som ett led i att förbättra kvaliteten på matematikundervisning fokuserar den senaste versionen av läroplanen på förmågor som elever ska ges möjlighet att utveckla. Kommunikationsförmågan är en av dessa som nämns i styrdokumenten och som denna studie kommer att behandla. Våra erfarenheter, likväl som Skolinspektionen, har visat att alla lärare inte planerar och undervisar enligt styrdokumenten. Denna studie kommer därför att undersöka hur lärare definierar kommunikationsförmågan i matematikämnet samt vilka metoder och arbetssätt de låter eleverna använda för att utveckla denna förmåga. Genom intervjuer och observationer av matematiklektioner ska studien ge en bild av hur lärare i årskurs 4-6 tänker och arbetar för att utveckla just kommunikationsförmågan. Resultatet av detta visar att de intervjuade lärarnas definition av kommunikationsförmågan är relativt likvärdiga, det handlar om att prata matematik. Däremot skiljer det sig hur de väljer att arbeta med att låta eleverna utveckla förmågan. De metoder som väljs för att fokusera på just kommunikationsförmågan är främst problemlösning i par eller grupp, men också genomgångar och gemensamma diskussioner. Resultatet i denna studie visar även att få av lärarna nämner eller tillämpar kommunikation via skrift. Inte förrän de har tänkt igenom och analyserat förmågan på ett djupare plan beskriver de att även en skriftlig version är viktig att beakta.

Denna studie har utförts för att besvara en problematik som upptäckts inom metoden för kooperativt lärande Jigsaw. Studien vill även undersöka hur svenska matematiklärare upplever hur det är att använda metoden samt hur de upplever metodens för- och nackdelar. Dessa upplevelser har fångats genom två semi-strukturerade intervjuer med två olika lärare. Dessa upplevelser har sedan jämförts med vad tidigare forskning kring metoden har funnit för att se om metoden är en effektiv metod för att bedriva kooperativt lärande inom matematik.    Datan från intervjuerna kodades och tematiserades för att ge en bild kring vad informanterna hade upplevt under testandet av metoden. Dessa teman summerades och presenterades sedan i ett resultat.   Resultatet som framkom, var att Jigsaw upplevdes vara en fungerande metod för matematikundervisning, och hade styrkor i att utveckla elevernas kommunikationsförmåga, dock så fanns den upptäckta problematiken, att information förvanskas mellan expertgrupp och hemgrupp i en viss utsträckning. Metoden upplevdes också kunna skapa problem med att ge eleverna möjlighet att kunna arbeta utifrån sina egna nivåer vid övergången från expertgrupp till hemgrupp.

Denna kunskapsöversikt syftar på att granska i vilken utsträckning användningen av datorer leder till utveckling av matematiska förmågor. Arbetet berör främst högstadie- och gymnasieelever på grund av att fem matematiska förmågor är gemensamma för de båda. Att just högstadiet valts ut beror dessutom på att en avgränsning var nödvändigt för att informationssökningsprocessen skulle vara genomförbar. De fem gemensamma förmågorna är begrepps-, procedurs-, resonemangs-, problemlösnings- och kommunikationsförmågan. I arbetet strävar jag efter att besvara frågeställningen ”I vilken utsträckning leder användningen av datorer till utveckling av olika matematiska förmågor?”. Där informationssökningsprocessen, som huvudsakligen skett via sökmotorerna ERIC via EBSCO, Libsearch och SwePub, varit en metod för att få besvara frågan. Men det har även förekommit sekundärsökningar via artiklar och doktorsavhandlingar där jag sedan funnit källor som fokuserat på någon av de fem förmågorna samt datorer. Studierna presenteras och analyseras sedan utifrån genomförande, hur eleverna använder datorerna och synsätt på lärande. Angående resultaten så visar studierna att datorer i stor utsträckning leder till utveckling av problemlösningsförmågan. Dessutom verkar problemlösningsuppgifter överlag även gynnar utvecklingen av andra förmågor som används för att kunna lösa dessa problem. De resterande fyra förmågor uppvisar skillnader i resultat. Det verkar råda en tvetydighet huruvida datorer faktiskt utvecklar dessa förmågor. En förklaring till det är att de olika studierna har låtit eleverna använda sig av datorerna och utföra uppgifter på olika sätt. Kunskapsöversikten mynnar ut i slutsatsen att användningen av datorer kan, i olika utsträckning, leda till utveckling av olika förmågor beroende på arbetssätt. Läraren har då en central del i att utforma en undervisning och uppgifter som integrerar datorer på ett sådant sätt att elevernas förmågor utvecklas.

Det här examensarbetet avser att belysa hur pedagoger kan främja kommunikation i matematikklassrummet och hur pedagoger kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet i grundskolans tidigare år och det görs utifrån lärares perspektiv. Arbetet tar sin utgångspunkt i aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom aktivitetsteorin bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger och resultat av intervjuerna visar att pedagogerna använder sig av flera olika arbetssätt för att främja kommunikation och utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Däremot visade resultaten och den tidigare forskningen att pedagogernas val av uppgifter har en stor betydelse för vilken kommunikation som kan ske i matematikklassrummet. I valet av uppgifter lyfte både pedagogerna och den tidigare forskningen fram öppna frågor och uppgifter som en viktig del för att främja elevers kommunikation. Emellertid lade vi märke till att både de intervjuade pedagogerna och den tidigare forskningen fokuserade mest på den verbala kommunikationen vilket ledde till att andra kommunikativa delar såsom skriftlig och illustrativ kommunikation hamnade i skymundan. Utifrån vår studie och den tidigare forskningen anser vi således att det behöver bedrivas mer forskning om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla kommunikation och vilka arbetssätt som finns för att främja och utveckla kommunikation som inte innefattas av den verbala kommunikationen.