Avsikten med denna studie var att undersöka och skapa kunskap om elever får möjlighet att använda muntlig kommunikation i läromedel för årskurs 3 i matematik. Vi ville även studera vilket matematiskt innehåll som eleverna får använda muntlig kommunikation inom. Flertalet forskare är eniga om att muntlig kommunikation är en väsentlig del inom matematik. Denna studie är en läromedelsanalys av tre läromedel där vi har identifierat den muntliga kommunikationen som elever får möjlighet till, samt inom vilket matematiskt innehåll. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar, den första berör vilka matematiska innehåll i läroboken som elever i årskurs 3 får möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom. Här lyfter vi olika exempel ur våra valda läroböcker och presenterar deras matematiska innehåll. Vår andra frågeställning berör hur lärarhandledningen kompletterar läroboken för att elever ska få möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom de matematiska innehållen. I vår sista frågeställning klargör vi likheter och skillnader mellan de olika läromedlen. Vidare resulterar det i att det matematiska stoffet och antalet muntliga kommunikationsuppgifter skiljer sig mellan våra läromedel. Det visar även att om lärarhandledningen inte används parallellt med läroboken erbjuds färre kommunikationsuppgifter än om böckerna används tillsammans (Brändströms, 2003). Slutligen presenterar vi våra slutsatser i relation till våra teoretiska ramverk och diskuterar lärarens medvetenhet. Vi lyfter lärarens betydelse för att eleven ska få möjlighet att använda muntlig kommunikation inom matematikens alla delar. Därav vill vi med vår studie poängtera lärarens roll och medvetenhet i hur läromedlen används i undervisningen för att uppnå läromedlets fulla potential.

AbstraktHolmqvist, Malin (2016). ”Elever lär med ryggen mot varandra” En studie om hur personal i särskolan inriktning ämnesområden gynnar samspel mellan elever i lärande situationer ”Pupil learn with their back to each other” A study how staff in special schools for students with intellectual disabilities promotes interaction between students in learning situations Speciallärarexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola ForskningsområdeMin erfarenhet från grundsärskolan visar att när det skapas samspelssituationer för elever med förspråklig kommunikationsförmåga handlar det ofta om att föra samman elever i olika aktiviteter och att personalen låter eleverna samspela på egen hand. Andersons (2002) och Östlunds (2012) studier visar att det förekommer mer vertikal kommunikation mellan personal och elever i undervisningssituationer än horisontell kommunikation. Hur kan pedagoger inte bara möjliggöra utan också stödja och utveckla samspelet så att det blir ett lärande samspel i mina undervisningsgrupper? Forskning visar på personalen betydelse i klassrummet (Hattie, 2013).Syfte och frågeställningSyftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv studera samspel mellan sex elever i tre utvalda klassrumsaktiviteter genom videoobservationer och Stimulated Recall. Föreliggande studie avser belysa hur personal i grundsärskolan inriktning ämnesområde kan främja det lärande samspelet mellan eleverna. Utifrån syftet kan följande frågeställning preciseras:•Hur främjar personal i grundsärskolan inriktning ämnesområden samspel mellan eleverna i samlingsaktivitet, bollhavsaktivitet och lekaktivitet?Teoretisk förankringStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij framhöll att samspel är lärande och främjar utveckling (Strandberg, 2006). Denna studie inriktar sig på att belysa vad som händer i samspel mellan elever med och utan artefakter (Säljö, 2003). MetodStudien är av kvalitativ art och med inspiration av etnografi genom att den genomfördes i ett klassrum under en termin. Data samlades in genom videoobservationer samt reflektioner tillsammans med en kritisk vän sk Stimulated Recall. Stimulated Recall är en metod som genom en videoinspelad aktivitet används för att stimulera tänkandet och reflektera över de handlingar som sker i filmsekvensen (Haglund, 2003).Resultat och analysTre huvudområden framträdde i vad som gynnar det lärande samspelet. Det var den pedagogiska miljön, pedagogens förhållningssätt och anpassningar och pedagogens reflektion. Områdena går in i varandra och pedagogens roll i samspelet mellan elever genomsyrar hela resultatet. Pedagogen måste anpassa miljö, material, elevers placering och sin egen kommunikation. För att få syn på vilka anpassningar som måste göras användes Stimulated Recall. Reflektion gjordes under och efter aktiviteter. Denna studies slutsats visar på att det mest centrala i att förbättra, utveckla och anpassa aktiviteterna och det lärande samspelet är reflektion både på egen hand och mellan pedagoger under och efter aktiviteter. Specialpedagogiska implikationerDenna studie kan användas som en inspiration till att börja videofilma sina lektioner och reflektera över dem på egen hand och/eller tillsammans med andra. Studien kommer med några slutsatser om vad som gynnar samspel. De kan användas som inspiration i diskussioner på särskolor inriktning ämnesområden.Fortsatt forskningDenna studie är en liten studie om hur pedagoger gynnar samspel mellan elever med förspråklig kommunikationsförmåga. När studien inleddes låg huvudfokus på eleverna. Efter hand som studien fortlöpte framkom det att personal runt eleven har en stor betydelse för ett lärande samspel mellan elever. Mycket av forskningen inom grundsärskolan inriktning ämnesområde fokuserar på interaktion mellan elev och pedagog och hur den kan bli mer horisontell. Det hade varit intressant med en större studie där fokus ligger på hur eleverna i grundsärskolan inriktning ämnesområden kan bli lärande resurser för varandra. Nyckelord: förspråklig kommunikationsförmåga, grundsärskola inriktning ämnesområde, kognitiv funktionsnedsättning, kommunikation, lärande, reflektion, samspel

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare arbetar för att utveckla andraspråkselevers kommunikativa förmåga inom matematikundervisningen i årskurs 1–3. Tyngdpunkten ligger vid den muntliga matematiska kommunikationen och vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna använder i undervisningen för att utveckla förmågan. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Sex lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever i matematik deltog i studien. Studiens teoretiska utgångspunkter, variationsteorin för lärande och fenomenografi har varit viktiga delar av analysen. Resultatet i studien visar att kommunikationsförmågan i matematik både fungerar som ett medel för lärande och är ett lärandemål som ska utvecklas och bedömas. Kommunikationsförmågan behövs dels för kunskapsutveckling, dels för att eleverna ska kunna visa på sina kunskaper och för att nå måluppfyllelse. Förståelse och användningen av ord och begrepp är det som visats sig vara de viktigaste delarna som ingår i kommunikationsförmågan, det är också den del som ställer till med mest svårigheter för eleverna. En slutsats utifrån tidigare forskning och resultatet av denna studie är att andraspråkselever bör ges många möjligheter till att muntligt träna på att kommunicera. Arbete i par och i mindre grupper har visat sig vara den mest gynnsamma arbetsformen för detta.

Studien utgår från en tidigare genomförd systematisk litteraturstudie där centrala aspekter för elevers möjlighet att utveckla kommunikationsförmågan i matematik genom ett kooperativt lärande lyfts fram. Denna studie syftar till att undersöka på vilka sätt två olika kooperativa strukturer ger möjligheter gällande elevers utveckling av kommunikationsförmågan i matematik. Den insamlade empirin och studiens resultat grundar sig på tio observationstillfällen på två olika skolor i årskurs F-3. Studiens resultat visar på fördelar och utmaningar med de kooperativa strukturerna mötas på mitten och kloka pennan. Resultatet visar att mötas på mitten är mest gynnsam av de två undersökta strukturer vad det gäller utveckling av elevers kommunikationsförmåga i matematik när de arbetar med en problemlösningsuppgift.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån forskning, synliggöra vilka förutsättningar som finns för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik genom ett kooperativt lärande. Studiens innehåll riktar sig till elever och lärare i grundskolans tidigare år, F-3. Denna systematiska litteraturstudie behandlar kommunikationsförmågan i matematik och arbetssättet kooperativt lärande. Med kommunikationsförmågan i matematik menas att eleven både skriftligt och muntligt med stöd av olika uttrycksformer redogör för matematiska idéer i utbyte med andra. Kooperativt lärande är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv är utgångspunkterna.    Studiens resultat utgår från tolv vetenskapliga artiklar som i analysprocessen kategoriserats i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar tre förutsättningar för att kommunikationsförmågan ska utvecklas i ett kooperativt klassrum. Den första förutsättningen är lärarens roll, både inför och under lektionsaktiviteter. Den andra förutsättningen visar att gruppsammansättningen är en viktig aspekt. Den tredje förutsättningen berör vilka kunskapsmål eleven kan utveckla i ett kooperativt klassrum, där studien synliggör att eleven bildas i både ämneskunskaper och sociala färdigheter.  Resultatet visar även, att matematisk kommunikation utvecklar begreppsförståelse, metodförståelse, problemlösningsförståelse, resonemangsförståelse och kommunikationsförståelse, vilka ä samtliga förmågor inom ämnet matematik.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska.   I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan.   Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11. Lärares val av det matematiska språket påverkar vilket språk elever använder när de kommunicerar med varandra. Det är viktigt att lärare möter elever på ett vardagsspråk men samtidigt måste lärare presentera matematiska begrepp på ett vetenskapligt språk för att undvika förvirring hos eleverna. Forskning visar även att det är viktigt för elever med svenska som andraspråk att lärare inte växelvis blandar mellan ett vardagsspråk och vetenskapligt språk.

Syftet med denna studie var att utprova en Toisto-inspirerad metod i engelska undervisning i årskurs 1. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningarna: Hur effektiv är den Toisto-inspirerade metoden i utvecklingen av elevers muntliga kommunikationsförmåga i engelska i årskurs 1? Hur påverkar användningen av en Toisto-inspirerad metod elevers upplevelse av att lyssna, förstå och tala engelska i årskurs 1? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning av en kvasiexperimentell forskningsdesign inklusive för- och eftertest och upplevelseenkät. Undervisningen bestod av åtta undervisningstillfällen med den Toisto-inspirerade metoden där målet var att eleverna i de två experimentgrupperna skulle lära sig att berätta om sig själva med enkla vardagliga uttryck på engelska. Studien genomfördes med elever i årskurs 1 i en medelstor svensk kommun och bestod av två experimentgrupper och en kontrollgrupp från två olika skolor. Resultatet visade att samtliga grupper höjde sina resultat vid eftertestet jämfört med förtestet. Resultathöjningen var dock betydligt högre i de båda experimentgrupperna som fick undervisning med den Toisto-inspirerade metoden än i kontrollgruppen. Studien visade också att elevers upplevelse av att lyssna, förstå och tala engelska inte ändrade sig särskilt mycket under undervisningen med den Toisto-inspirerade metoden, trots att skillnader mellan de två experimentgruppernas upplevelse förekom.

Recruitment processes place high demands on jobseekers' personal characteristics and social abilities, which high-functioning autistic individuals experience as obstacles. They had preferred that recruiters value competence higher. On the other hand, the respondents involved with recruitment believed that personal qualities are important in assessing the jobseeker's suitability to fit into the current team, which was considered an important factor for long-term employment. The organizations advocated diversity in the job advertisements but are perceived to have a lack of knowledge about the meaning of the term. Diversity work can be experienced as contradictory as great emphasis is placed on personal characteristics, which seems to lead to like-minded jobseekers and a homogeneous working group being given priority over diversity. More knowledge is needed to fulfill the diversity work and thereby make the recruitment process more well-functioning and inclusive. Some suggestions for a more inclusive recruitment process are to present job advertisements clearly, focus more on jobseekers' abilities, include job samples in the recruitment process, give jobseekers the freedom to have interviews digitally or physically and dare to promote a heterogeneous team. / Rekryteringsprocesser ställer höga krav på arbetssökandes personliga egenskaper och sociala förmåga, vilket högfungerande autistiska individer upplever som hinder. De hade föredragit att rekryterare värdesatte kompetens högre. Däremot menade respondenterna verksamma inom rekrytering att personliga egenskaper är viktiga för att bedöma den arbetssökandes lämplighet att passa in i det nuvarande teamet, vilket ansågs vara en viktig faktor för långvarig anställning. Organisationerna förespråkade mångfald i jobbannonserna men uppfattas ha bristande kunskap om begreppets innebörd. Mångfaldsarbetet kan upplevas motsägelsefullt då stor vikt läggs vid personliga egenskaper, vilket tycks leda till att likasinnade arbetssökande och en homogen arbetsgrupp prioriteras framför mångfald. Mer kunskap behövs för att fullgöra mångfaldsarbetet och därigenom få rekryteringsprocessen mer välfungerande och inkluderande. Några förslag för en mer inkluderande rekryteringsprocess är att presentera jobbannonser tydligt, fokusera mer på arbetssökandes förmågor, inkludera arbetsprov i rekryteringsprocessen, ge arbetssökande valfrihet att ha intervjuer digitalt eller fysiskt och våga främja ett heterogent team.

The purpose of this study has been to investigate how the police presence in a district located in central Sweden affects youths and what their general perception is about the police in the area. We have conducted semi-structured interviews with seven young people, aged 18 to 21, and a police officer from the city's police force. The results showed that the majority of youths initially had positive opinions about the police, however, the majority also felt that the ability of the police to communicate with the general public could be improved. Almost all participants felt that police presence in the area was high. Half of the participants felt that the presence increased their feelings of security, while the rest felt that police presence either decreased or did not affect their feelings of security.

Matematik har ett unikt ämnesspråk som elever behöver behärska både skriftligt som muntligt. Brister i den muntliga matematiska kommunikationsförmågan bidrar till att elever med matematiksvårigheter inte får godkänt betyg i matematik för årskurs 9. Dessa elever behöver hjälp och stöd från sin omgivning för att inte riskera att bli underkända. Denna studie har genomförts med syftet att skildra och analysera matematiklärares syn på stödjande faktorer för elever med matematiksvårigheter med fokus på den muntliga matematiska kommunikationsförmågan. Som metod har en innehållsanalytisk forskningsansats med induktiv tematiseringsmetodik använts och studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer. Matematiklärares synsätt har bedömts vara möjliga att skildras och analyseras genom följande sex teman: 1. Balansen mellan muntlig och skriftlig kommunikation 2. Den muntliga kommunikationsförmågans beståndsdelar 3. Aktiviteter baserade på elevernas behov 4. Stödjande lärandemiljö för eleven 5. Elevens deltagande i matematiska diskussioner 6. Samarbete med föräldrar De intervjuade lärarna är eniga om att elever med matematiksvårigheter behöver anpassningar av innehåll och kunskapsmål för den muntliga matematiska förmågan. Det råder dock ingen enighet i lärares syn på adekvata mål och innehåll, utan detta anses vara ett resultat av en mängd faktorer såsom elevernas förkunskaper, lärares tolkning av läroplanen, den skriftliga tyngdpunkten i matematik, få bedömningsmoment för den muntliga förmågan, stress och tidsbrist samt den mindre bra tillgången på specialpedagoger. Elever med matematik‐svårigheter behöver även få stöd i det sammanhang som de befinner sig i. Detta anser lärare kan hanteras genom att antingen blanda sammanhanget med olikheter i kunskap hos elever eller se till att elever med matematiksvårigheter får samarbeta med elever de känner sig trygga med. Lärare försöker även stödja eleverna med styrning, kontroll och ordning, vilket kan förklaras av att dessa elever upplevs gå igenom tonåren. Läraren gör en subjektiv bedömning av elevernas behov av styrning och detta slår då igenom på elevernas möjligheter att få vara med och påverka i olika grad. Lärare har vidare olika förväntningar på elevernas prestationer i ett deltagande, där vissa lärare anser att eleverna ska prestera varmed vissa nöjer sig med ett deltagande. Lärare har således olika fokus för dessa elever – antingen kunskapsmål eller värdemål. Det sista temat berör lärares syn på samarbetet med föräldrarna. Vissa lärare upplevs tro att denna kontakt bidrar positivt varmed andra inte har tolkats riktigt ha samma övertygelse. / Mathematics has a unique subject language that students need to master in writing as well as verbally. Shortcomings in the oral mathematical communication capacity contribute to the fact that students with mathematical difficulties do not receive an approved grade in mathematics for grade 9. These students need help and support from their environment in order not to risk being disapproved. This study has been conducted with the purpose of portraying and analyzing mathematics teachers' views on supportive factors for students with mathematical difficulties focusing on oral mathematical communication skills. As a method, a content analytical research approach with inductive thematic methodology has been used and the study is based on five semi structured interviews. Mathematics teachers' views have been judged to be possible to be depicted and analyzed by the following six themes: 1. The balance between oral and written communication 2. The oral mathematical communications skills components 3. Activities based on the students' needs 4. Supporting learning environment for the student 5. The student's participation in mathematical discussions 6. Cooperation with the parents Teachers agree that students with mathematical difficulties need adaptations of content and knowledge objectives for oral mathematical ability. However, there is no unanimity in the teacher's view of adequate goals and content, but this is considered being the result of a variety of factors such as the student's knowledge, teacher's interpretation of the curriculum, the written focus in mathematics, the lack of adequate situations to assess oral capacity, stress and time shortages and the less good availability of special educators. Students with mathematical difficulties also need support in the context they are in. This believes teachers can be managed by either blending the context of differences in student knowledge or ensuring that students with mathematical difficulties interact with friends who they feel safe interacting with. Teachers also try to support the students with control, control and order, which can be explained by the fact that these students experience through their teens. The teacher makes a subjective assessment of the students' need for governance, and this then paves the way for the students to participate and influence in different ways. Teachers also have different expectations of student performance in a participation, where some teachers believe that the students are performing, with which some people are content with a participation. Teachers thus have different focus on these students ‐ either knowledge or value goals. The last theme concerns teachers' views on cooperation with the parents. Some teachers are interpreted believing that this contact contributes positively whereas others have not been interpreted having the same beliefs.