Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet.

Denna litteraturstudie har som syfte att ta reda på vad forskning säger om styrkor och svagheter gällande laborativ matematikundervisning respektive digital matematikundervisning under de yngre skolåren. Syftet med arbetet har således inte varit att finna något nytt utan belysa vad som redan beskrivits med hjälp av bland annat avhandlingar och artiklar angående matematikundervisning med hjälp av laborativa material och digitala hjälpmedel. Frågeställningen som arbetet besvarar är: Vad säger nuvarande forskning om å ena sidan styrkor och svagheter med laborativa inslag i matematikundervisning och å andra sidan, digitala hjälpmedel i matematikundervisningen, i de yngre skolåren? Resultatet av litteraturstudien är att det finns liknande styrkor och svagheter mellan de båda men att det i slutända handlar om lärarens kompetens inom området. Avslutningsvis lyfts vidare forskningsmöjligheter fram, där frågeställningen handlar om lärarens personliga val av metod beroende på vilket det matematiska innehållet är.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om lärares syn på hur konkret material bidrar till hur elever lär sig matematik i årskurs 1–3. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och stöttas av ett pragmatiskt perspektiv. Studiens resultat och slutsats visar att lärare medvetet väljer konkret material efter matematiskt innehåll och elevgrupp. Lärare arbetar frekvent med konkret material i en varierad undervisning på gruppnivå för att tydliggöra, förbättra och fördjupa matematikundervisningen. Resultatet visar att lärares kompetens och engagemang är avgörande för användandet av konkret material i matematikundervisningen.

Matematiken är en abstrakt vetenskap. Laborativt arbete med konkret material sägs kunna överbrygga glappet mellan abstrakt och konkret. Denna kvalitativa studie syftar utforska vilka möjligheter och begränsningar lågstadielärare erfar kring konkret material. Resultatet visar att en vanlig uppfattning bland lågstadielärare är att konkret material besitter den positiva egenskapen att stötta elever i alla åldrar och nivåer i arbetet med att utveckla matematisk förståelse. Detta genom att konstruera inre bilder av matematiken hos eleverna, vilka sedan kan stötta eleverna på vägen mot matematisk abstraktion och generalisering. Arbetssättet tycks också kunna väcka intresse, nyfikenhet och lust att lära matematik samt bjuda in till rikare möjligheter till kommunikation jämfört med läroboksfokuserad undervisning. Dock har valet av konkret material betydelse. Negativa faktorer som uppmärksammats är att leklust riskerar ta fokus från matematiken samt att duktiga elever särskiljer laborativ matematik med konkret material från "riktig" matematik i läroboken. Dokumentationen av arbetet kring det konkreta materialet är dessutom tidskrävande. En slutsats som dras är att laborativt arbete med konkret material inte ensamt kan stå som bas för elevers matematiska utveckling. Däremot kan arbetssättet kombineras med lärobokens färdighetsträning och matematikdiskussioner och tillsammans bidra till fördjupad förståelse genom att eleverna i ett varierat arbetssätt tillåts möta matematikens olika uttrycksformer. / <p>Matematik</p>

Den här studien är en kvalitativ empirisk studie med inriktning på årskurs 1 - 3.Studien syftar till att kartlägga elevers förståelse samt svårigheter inom ekvationer. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en intervention samt observationer och intervjuer. Den insamlade empirin analyserades utifrån Heddens utvecklingsstadier. Studiens resultat visar att de flesta elever befann sig på ett abstrakt stadie samt att elever främst har svårigheter med likhetstecknets betydelse.

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på användandet av semiotiska resurser, som i detta arbete uttrycks i form av konkret material, vid beräkning av multiplikation i skolans lägre åldrar. Studiens syfte är att ta reda på de semiotiska resursers roll och funktion i förhållande till undervisning kring multiplikation. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga publikationer och dessa har tolkats utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv som ligger till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta har mynnat ut i ett resultat som visar att det finns både för- och nackdelar med användandet av semiotiska resurser. Främst visar resultatet att semiotiska resurser har en positiv och betydande roll för elevers lärande. För att detta ska uppnås krävs det dock att den undervisande läraren introducerar de semiotiska resurserna på rätt sätt för eleverna. Detta i sin tur leder till att eleverna förstår syftet med användningen och kan dra nytta av dess fördelar i matematikundervisningen.

I denna empiriska studie undersöks användning av laborativa material i samband med introduktion av ett nytt tema i matematik för årskurserna 1-3. Genom observationer av lärares användning av de valda laborativa materialen och korta intervjuer därefter har vi sammanställt resultat för huruvida laborativa material ökar elevers förståelse för det matematiska området som ligger i fokus. Studien bygger på ett variationsteoretiskt ramverk vilket vi anser är mest lämpat för denna typ av forskning. Resultaten som framkommit i studien visar på att lärare föredrar att använda sig av laborativa material som är kopplade till elevers vardag för att ge dem bästa möjliga förståelse i kopplingen mellan det abstrakta och konkreta. Det har också visat sig viktigt för lärarna i studien att låta eleverna använda materialet själva och inte enbart se på när läraren använder dem. Ännu en viktig aspekt ur lärarnas perspektiv är att använda olika typer av material för samma ändamål för att låta eleverna se variationer av hur de laborativa materialen kan användas

Syftet med den här studien var att undersöka hur användandet av laborativt material kan hjälpa eleverna att få en ökad förståelse i matematikundervisningen både inom bråk men även i övrigt matematiskt innehåll. De metoder som har använts i studien är intervju och observation och den teori som jag utgick från i min analys var variationsteorin. De som medverkade i intervjuerna var två lärare där en utav dem arbetar i årskurs 4 och den andra arbetar i årskurs 5. Resultatet av studien visade att de intervjuade lärarna gärna använde laborativt material i sin undervisning för att gynna undervisningen. Lärarna valde att använda materialet för att göra matematiken mer konkret, ge eleverna en bild av ett svårt begrepp men även för att skapa en variation i undervisningen. Lärarna som medverkade i studien ansåg även att laborativt material hade många fördelar när det användes i bråkundervisningen. Argument som lärarna lyfte stämde väl överens med vad litteraturen sa om att använda laborativt material.

Syftet med denna studie var att öka vetskapen om läromedlet Cuisenairestavar i samband medtalförståelse. Frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur kan materialet Cuisenairestavaranvändas för att öka talförståelsen hos elever? Hur beskriver eleverna att de använderCuisenairestavar? Inom vilka matematiska områden/ teman kan materialet användas? Dennastudie har utgått ifrån kvalitativa fallstudier, bestående av två semistrukturerade intervjuer meddels en klasslärare i årskurs två och dels tre av dennes elever. Dessa intervjuer har bidragit medcitat som med innehållsanalys analyseras i relation till talförståelse, kunskap och samband inommatematik. Av resultatet framkommer det att Cuisenairestavar kan användas i samband medtalförståelse, men med handledning av en pedagog kan förtydliganden och samband avmatematiska koncept synliggöras.

<p>Matematik</p>