The purpose of this study is to contribute with new knowledge of  how Talent Management can be seen as a an opportunity or threat for organizational development, concerning competence, on the basis of HR. The research questions asked are: Out of wich aspects can Talent Management be seen as an opportunity or threat on the basis of HR-employees? How can it affect the work of HR? To answer these questions qualitative interviews with five employees within HR from four different companies has been executed. The essay has been investigated on the basis of an explorative aim and with a qualitative method. The empirical results has indicated common themes such as director support, HRs view of Talent Management, HRs development and shifts of generations. Talent Management can be seen as a possibility for employees within HR to work with comtemporary HR-questions and for them to secure key competence for thier companies. Talent Management can be seen as a threat against HRs own development, since their mian focus is to develop others. The support from directors and management and their influence on the work of HR and HRs oportunity to development need to be examined in a future, more extensive, study. / Syftet med denna studie är att bidra med ny kunskap gällande huruvida Talent Management kan ses som en möjlighet eller hot för organisationers utveckling, främst gällande kompetens, i ett HR-perspektiv. Forskningsfrågorna lyder: Ur vilka aspekter kan arbete med Talent Management ses som ett hot respektive en möjlighet ur en HR-anställds perspektiv? Hur kan arbetet med Talent Management påverka dem i deras dagliga arbete och yrkesroll? För att besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer utförts med fem personer från fyra företag. Uppsatsen har ett explorativt syfte och skrivs med en kvalitativ metod. De empiriska resultaten visar på gemensamma teman som chefstöd, HRs syn på Talent Management, HRs utvekling och generationsskiften. Talent Management kan ses som en möjlighet för HR-anställda då de får chans att arbeta med aktuella HR-frågor och att de genom detta arbete kan säkra samt utveckla nyckelpersoner. Talent Management kan ses som ett hot då HR-anställdas egen utveckling hamnar i skymundan då de i första hand arbetar med andras utveckling. Chefers och ledningsgruppers stöd och påverkan på HR-anställdas arbete. HRs möjligheter till utveckling är något som bör undersökas i en mer utförlig undersökning.

Med en ökad äldre befolkning förväntas åldersstrukturen i det svenska samhället förändras. Som en följd därav ökar behovet av service, vård och omsorg varpå kommuner ställs inför utmaningen att tillhandahålla de äldres behov utifrån ett bättre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsättning av hemtjänst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjänstverksamheten? Syftet med denna uppsats är således att förklara hur konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt valfrihetssystem påverkar kommuners effektivitet. Vi vill även förklara hur ekonomi- och verksamhetsstyrning i kommunen påverkar effektivitet vid ett införande av valfrihetssystem.I fråga om metod har vi utgått från en positivistisk forskningsfilosofi, en deduktiv forskningsansats, ett förklarande syfte och ett kvantitativt metodval. Då valfrihetssystem är ett relativt outforskat område har vår utformning av hypoteser utgått från tidigare forskning om konkurrensförhållanden inom primärvård. Grundstommen för vår uppsats är två teoretiska modeller som vi väljer att utgå ifrån för att påvisa olika samband. Den konstruktion av hypoteser vi valt att göra har vi därmed baserat på den befintliga forskning som finns om effekterna av att konkurrensutsätta verksamhet inom offentlig sektor.Vår empiriska undersökning bygger på en enkätstudie där vi gjort en totalundersökning på de 82 kommuner som har valfrihetssystem i drift. Slutsats därav blir således att konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt LOV leder till ökad effektivitet. På samma sätt drar vi slutsatsen att en prestationsbaserad ersättning leder till att effektiviteten ökar. Likaså drar vi slutsatsen att en förtydligad och framgångsrik styrning leder till ökad effektivitet vid ett införande av valfrihetssystem. / With a growing elderly population the age structure of the Swedish society is expected to change. Consequently, the need for service and elderly care has increased and municipalities are faced with the challenge with providing for the needs of elderly people based on better utilization of resources. The new law about freedom of choice system (LOV) allows for competition in the home help sector. Can competition according to LOV lead to an increased utilization of resources and greater efficiency in the municipal home care business? The aim of this paper is, therefore, to explain how the competition in the home care sector, according to freedom of choice, affects municipal efficiency. We also aim to explain how management control in the municipality affects the efficiency of the introduction of the choice system.This study has a positivist research philosophy, a deductive research approach, an explanatory purpose and a quantitative method. Although the freedom of choice system is a relatively unexplored area, the hypotheses are based on previous research on competitive conditions in primary care. The foundation of the study is two theoretical models used to demonstrate different contexts. Therefore, the construction of the hypotheses was based on the existing research on the effects of exposure the business in public sector to competition.The empirical study is based on a comprehensive survey made on the 82 municipalities with freedom of choice system running. The conclusion is that competition of home care activities according to LOV leads to increased efficiency. In the same way performance-based compensation leads to increased efficiency. In addition a clearer and more successful management control leads to increased efficiency when introducing the freedom of choice system.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera. När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället. Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden. Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom. Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet. Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.

<p>Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.</p><p>När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället.</p><p>Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden.</p><p>Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom.</p><p>Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet.</p><p>Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.</p>

Since 2011 UEFA, the managing organisation of European football, demands that all clubs wanting to participate in the two major European club football tournaments, UEFA Champions League and UEFA Europa League, has to abide by the rules for UEFA Financial Fair Play. This regulation was developed by UEFA to protect the long-term financial stability of European club football. The thesis focuses on the largely debated break-even requirement, to determine whether UEFA Financial Fair Play will come to affect the competitive balance between clubs in Europe. The main purpose of the study is to conclude whether UEFA Financial Fair Play has affected the market for football clubs and their opportunity to compete sporting success. Further, the study tries to determine if the critics of the regulation are right in saying that the rules preserve the existing power balance on the market. An analysis of the annual reports from 24 European football clubs of the last nine years has been conducted. The 24 clubs were chosen, from four of the biggest football leagues in Europe, by a stratified sampling. The theoretical framework of this study is based on three main theories. Associative competition, Rat-race-theory and regulation theory and these are used to analyse the results. Through hypothesis testing the study shows that, even though the regulation has had a positive effect on the clubs economical results, there are clear signs that the rules has made it harder for smaller clubs to challenge the big clubs for sporting success through economical investments. These results also conclude that the regulation contributes to conserve the existing balance in the market. / Sedan 2011 kräver UEFA, europeisk fotbolls styrande organ, att klubbar som vill delta i europeisk klubbfotbolls två största turneringar, UEFA Champions League och UEFA Europa League, följer regelverket UEFA Financial Fair Play. Detta är ett regelverk framtaget med syfte att förbättra den ekonomiska situationen inom europeisk klubbfotboll. Studien har utgått från det omdebatterade noll-resultat-kravet (Break-even requirement), för att se om UEFA Financial Fair Play kan komma att påverka den konkurrensmässiga situationen inom europeisk klubbfotboll. Syftet är att undersöka om UEFA:s införande av Financial Fair Play har påverkat marknaden för fotbollsklubbar och deras möjlighet att konkurrera om sportsliga framgångar. Vidare undersöks om detta indikerar att den kritik som riktats mot regelverket, att det cementerar befintliga maktstrukturer mellan klubbar, är rättfärdigad. Studien har genomförts genom analys av de nio senaste årens ekonomiska rapporter från 24 klubbar i fotbolls-Europa. Ett stratifierat urval har använts för att välja ut sex representanter var från fyra av Europas största ligor. Den teoretiska referensramen har utgått från associativ konkurrens, hyperaktivitet (rat-raceteorin) samt reglering för att kunna besvara studiens frågeställning och analysera empirin. Med hjälp av hypotesprövning visar undersökningen att, även om regelverket har haft en positiv påverkan på klubbarnas redovisade ekonomiska resultat, så finns det tydliga tendenser till att reglerna har försvårat möjligheterna för mindre klubbar att utmana storklubbar om sportslig framgång genom ekonomiska satsningar och att maktstrukturer på marknaden på så sätt cementeras.

This study deals with the quality of democracy, and its purpose is to examine which factors affect the varying levels of the quality of democracy in the stable democracies in the world. The research question posited in the study is: what explains the varying levels of the quality of democracy in the democratic countries in the world, and do political institutions matter? Theoretically, the quality of democracy is distinguished from other similar concepts employed in comparative politics, and what the quality of democracy stands for is clarified. The quality of democracy is defined in this study as: the level of legitimacy in a democratic system with respect to democratic norms such as political participation, political competition, political equality, and rule of law. In total, four dimensions of the quality of democracy are included that are considered to be very important dimensions of the quality of democracy. These dimensions are political participation, political competition, political equality, and the rule of law. To explain the variation in the quality of democracy, an explanatory model has been developed. The explanatory model consists of five different groups of independent variables: political institutional variables, socioeconomic variables, cultural variables, historical variables, and physical variables. Methodologically, a large-n, outcome-centric research design is employed and statistical analysis is used to examine what effect the five groups of independent variables have on the four dimensions of the quality of democracy. Empirically, the results show that cultural variables and political institutional variables outperform socioeconomic, historical, and physical variables in relation to their effect on the quality of democracy. Consequently, cultural and political institutional variables are the two most important groups of variables when explaining the variation in the quality of democracy in the democratic countries in the world. In relation to the other groups of variables, historical variables are slightly more important than socioeconomic variables when explaining the variation in the quality of democracy. The physical variables constitute the group of variables that has the least importance out of the five groups of variables when explaining the variation in the quality of democracy. In summary, the findings from the study show that the best way of increasing the level of the quality of democracy may be to choose political institutions such as parliamentarism as the executive power system and a proportional system as the electoral system. To put this clearly, to increase the possibility of democratic countries achieving a high level of the quality of democracy they should avoid majority electoral systems and presidential or semipresidential executive systems.

Forskningsfråga:  Vad kan komma att karaktärisera köpcentrum i framtiden? Syfte: Syftet med denna uppsats är att med avseende på såväl nutid som framtid analysera på vilket sätt arbetet inom köpcentrum är inriktat för att stärka varumärket, klargöra sinnenas betydelse för köpcentrum och tydliggöra hur köpcentrum förhåller sig till konkurrensen från olika typer av handelsplatser. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod antagits. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Vi har intervjuat sex personer med anknytning till ämnet. Urvalet var ett såkallat bekvämlighetsurval och intervjuerna semistrukturerade. Resultat, slutsatser: Det första syftet besvarades med hjälp av att presentera hur varumärkesbyggandet ser ut för köpcentrum och andra viktiga aspekter till detta. Tydligt är att butiksmixen är av stor betydelse och att köpcentrets identitet stärks genom denna. I övrigt stärks varumärket med hjälp av så väl upplevelser som sinnesmarknadsföring. Sinnenas betydelse för köpcentrum är stor, framförallt i form av synen och färger. Även hörsel spelar stor roll. Vi fann även att det var viktigt med en varsamhet när det kommer till sinnen, att inte stimulera sinnen alltför extremt. I framtiden finns det stor potential för användandet av sinnemarknadsföring, framförallt för att sticka ut på marknaden. Vem som är konkurrenten till köpcentrum beror mycket på vad som finns i närområdet och vad kunden efterfrågar. Det är viktigt att ta vara på de konkurrensfördelar som finns men även att ta till sig av andras konkurrensfördelar då dessa kan vara viktiga även för köpcentrum. Vår forskningsfråga besvarades främst genom multikoncept, att köpcentrum i framtiden kommer att karaktäriseras av att erbjuda allt från läkare till bilmekaniker, det ska vara effektivt. / Shopping centers are not a new phenomenon; even ancient Rome had their shopping centers. Today, the market for shopping centers is larger than ever before and it is constantly growing. In the last couple of years a new competitor emerged on the market, e-commerce. It has been called a threat to shopping centers but could it also be a possibility? During our studies at Linnaeus University we have learned about sensory marketing, customer experiences and branding as a way of distinguishing oneself at the market. Therefore these subjects have become a focus of the thesis. Furthermore, since the establishing process for shopping centers are between six and seven years we have adopted a futuristic perspective. The purpose of the study is to examine and analyze the branding process, the importance of the senses and the competition of shopping centers. The research has a qualitative approach in order to create greater understanding of the subject. Six interviews were conducted with people with knowledge of the subject. The result of the study is mainly focused upon shopping centers becoming multi-concepts in the future, where everything from doctors to grocery stores and auto mechanics can be found.

Det här arbetet handlar om tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer. Min frågeställning berör: tillgången på näring, hälsotillståndet och populationsnivån hos naturligt förekommande pollinatörer i förhållande till tambins närvaro. Det som framkommit av den här litteraturstudien är att introducerade tambin leder till att naturligt förekommande pollinatörer minskar i antal kring bikuporna, en del arter söker föda på andra blommor eller senare på dygnet än tidigare. Den minskade tillgången på föda som denna konkurrens innebär har en negativ inverkan på humlors kroppsstorlek och därmed deras överlevnad. Samt att tambin kan föra över patogener så som varroakvalster, nosemasjuka och deformed wing virus till humlor vilket leder till minskad livslängd och sämre fortplantning. / This study is about the impact of honeybees on native pollinators. My questions concerns: availability of food, the health and population level of native pollinators in relation to the presence of honeybees. What has emerged from this literature review is that the introduction of honeybees lead to a decline in numbers of bee and bumblebee pollinators in proximity of the hives and also alters their behaviour, some species choose to forage on other flowers, or later in the day than before honeybees where introduced. The reduced availability of food that this competition induces has a negative impact on the size of bumblebees body’s and thus their survival. What was also discovered was that honeybees can transfer pathogens such as varroa mites, the microsporidium Nosema ceranae and deformed wing virus to bumblebees, leading to reduced life expectancy and poor propagation.

Läraryrket är ett av de yrken som många upplever har en hög arbetsbelastning bestående av både administrativt arbete och undervisning av lektioner. Lärare ska uppfylla de krav som ställs på dem från politiker och rektorer för att eleverna ska få en så utvecklande undervisning som möjligt. Undersökningar visar att många lärare är missnöjda med sin arbetssituation och läraryrket är drabbat av långtidssjukskrivningar och psykosociala problem hos de anställda. Vi har därför valt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos lärare för att ta reda på hur de upplever den press som sätts på läraryrket. Vi har genomfört åtta intervjuer med lärare på olika högstadieskolor. Utifrån den empiri vi fått fram har vi valt ut tre aspekter med underrubriker för att enklare kunna urskilja vad lärarna upplever påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. Vi har sedan använt oss av tidigare forskning inom läraryrket samt två teorier: Krav-kontrollstödmodellen och Tvåfaktorsteorin. Resultatet visar att olika aspekter påverkar lärarna på olika sätt. Läraryrket präglas till stor del av kontakten med eleverna, som både för med sig negativa och positiva sidor. Lärarna upplever också stor press i att exempelvis sätta höga betyg och anpassa sin undervisning till alla elever. Genom det fria skolvalet är flera skolor måna om att ha ett gott rykte och locka samt behålla elever. Arbetsbelastningen är överlag hög och lärarna får utstå påtryckningar från både rektorer, föräldrar och politiker.

Vi har i detta examensarbete undersökt vad det finns för teoretiska respektive reella för- och nackdelar med friskolor samt hur de förhåller sig till propositionen Valfrihet i skolan som ligger till grund för reformen. Utifrån sex olika källor har vi kommit fram till att det finns både reella och teoretiska för- och nackdelar. Tydliga fördelar är att lärarlönerna har ökat sedan friskolereformen trädde i kraft, att vinst kan vara en positiv drivkraft samt att det har blivit lättare att matcha elev och skola då utbudet av mer specifika inriktningar har ökat. Tydliga nackdelar är att lärarnas arbetsbörda tycks ha ökat, att betygsinflationen har ökat i och med konkurrensen samt att det tycks vara svårt att utkräva ansvar om utbildningen håller låg kvalitet då det föreligger sociala och monetära hinder vid ett skolbyte. Det visar sig även att propositionens syfte till viss del har infriats i form av ett bredare skolutbud med olika inriktningar och en mer produktiv skola i och med den effektivisering som konkurrensen har inneburit. Det fastslås även att det finns en problematik gällande informationsflödet mellan producent (friskolan) och konsument (behörig elev) som gör att det blir svårt för elever och dess familjer att ta det ansvar över elevens utbildningssituation som propositionen föreslår.
 Frågeställningarna som besvaras är: Vad finns det för teoretiska respektive reella fördelar med friskolor?, Vad finns det för teoretiska respektive reella nackdelar med friskolor? samt Hur förhåller sig för- respektive nackdelar till propositionen som ligger till grund för friskolereformen?
 Viss vidare forskning krävs inom området. Framförallt behövs nya studier som statistiskt belyser skillnader mellan kommunala skolor och friskolor. / In this paper we aim to investigate the advantages and disadvantages with the Swedish free-school system and how reality aligns with the political prequel that paved way for the Swedish free-school reform. Based on six sources we have found that there are both practical and theoretical advantages together with practical and theoretical disadvantages. Some clear advantages are that the pay rate of Swedish teachers has increased since the free-school reform, that the possibility of profit could be a positive driving force for an organization and that the free-school system has led to a increased selection of educational possibilities and has thereby simplified the match between student and school. Clear disadvantages is that the teachers workload has increased, the grade inflation has increased in connection with the competition on the Swedish school market and that it is difficult to assume responsibility if education is of low quality as there are social and monetary barriers if a student wants to switch school. It also turns out that the purpose of the bill has in part been infused in the form of a broader school offering with different orientations and a more productive school with the efficiency enhancement that competition has meant. It is also established that there is a problem regarding the flow of information between the producer (independent school) and the consumer (competent student) which makes it difficult for students and their families to take responsibility for the student's educational situation as proposed by the bill.
 The questions that are answered are: What are the theoretical and practical advantages of the Swedish free-school system?, What are the theoretical and practical disadvantages of the Swedish free- school system? as well as How are the advantages and disadvantages aligning with the political ideas that paved way for the Swedish free-school reform? 
 Some further research is required in the field. Above all, new studies are required that statistically highlight differences between municipal schools and independent schools.