Hållbarhetsaspekten och framför allt den sociala dimensionen har börjat uppmärksammas mer i planeringen. Analysverktyg och modeller såsom social konsekvensanalys (SKA) har under senare tid blivit vanligare för att hantera de sociala värdena i planarbetet. Det finns ingen nationell standard för hur ett sådant verktyg ska se ut eller användas, vilket har resulterat i flera olika analysmodeller som skiljer sig åt. En gemensam nämnare i modellerna är att de till hög grad innebär en viss mätbarhet för att jämföra och bedöma konsekvenser av planförslaget. Det finns viss problematik i att använda ett verktyg, som SKA, i och med att de sociala frågor är kontextberoende och svåra att sätta mått på, därför undersöks i uppsatsen hur sociala värden ter sig i en planering där mätbarhet blivit norm.  Uppsatsen studerar fenomenet genom fyra fallstudier som består av två detaljplaner respektive två planprogram, för att undersöka SKA utifrån olika skalnivåer. Även två modeller av SKA studeras, en mer kvantitativ i sin karaktär och en mer kvalitativ. Vad för mått används för att mäta de sociala värdena och vilken effekt får SKA på planeringsunderlaget? Går det att urskilja ifall användandet av nya modeller och verktyg för den sociala dimensionen i stadsplanering kan påvisa ett paradigmskifte i stort?  Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ett skifte kan urskiljas i hur de sociala frågorna hanteras i planeringen, men ett större skifte i planeringsprocessen går inte att se. Den sociala dimensionen får större utrymme i diskussionen men tvingas in i de ramar och modeller som planeringen redan utgör.

Städerna i Sverige växer och med det även de miljöproblem som urbaniserade områden medför. Sedumtak är en dagvattenhanteringslösning som medför ett flertal miljöfördelar, men det är fram till idag inte klargjort om anläggningen av sedumtak i Stockholmsområdet är samhällsekonomiskt försvarbart. Syftet med denna studie är därför att avgöra om anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt i Stockholmsområdet. En samhällsekonomisk konsekvensanalys har genomförts i Huddinge kommun där nettonuvärdet av ett sedumtak-projekt har sökts. Det finns lite värderingslitteratur gällande sedumtak och ett andra mål med uppsatsen har därför varit att undersöka om en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys kan genomföras i ett område där litteraturen är knapphändig.De identifierade nyttorna som sedumtak medför är minskad avrinning från tak, upptag av luftföroreningar och koldioxid, reduktion av buller, sänkt utomhustemperatur lokalt, ökat försäljningsvärde på bostäder samt förlängd livslängd på underliggande tak. Kostnaderna som uppstår är en ökad investeringskostnad, utsläpp av fosfor samt ökade underhållskostnader. Den största kostnaden är investeringskostnaden och den största nyttan är värdeökning av bostäder. Dessa nyttor och kostnader har så långt det är möjligt kvantifierats och värderats och beräkningar med nuvärdesmetoden visar på att anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt. Känslighetsanalysen visar på att resultatet är trovärdigt. Analysen har visat på att det är möjligt att genomföra en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys i ett område där litteraturen är knapphändig, förutsatt att målet är att avgöra om projektet är lönsamt eller inte och inte hur lönsamt det är. Det finns ett behov att utföra en liknande studie som denna, men som behandlar anläggningen av sedumtak i en större skala. Resultaten från detta examensarbete kan användas av beslutsfattare, planerare och andra tjänstemän inom samhällsbyggnadssektorn då det innefattar generell information om sedumtak samt en ekonomisk analys av investeringen. / The cities in Sweden are growing, and so too are the environmental problems that accompany development. Sedum roofs are stormwater management tools that come with many benefits, yet it is uncertain whether or not sedum roofs are in fact an advisable endeavor for society. This study aims to investigate whether sedum roofs in the Stockholm region are a profitable investment for society. A cost-benefit analysis (CBA) has been carried out in the municipality of Huddinge where the net present value of a sedum roof project is sought. The literature of green roof valuation is scarce, and a second aim is therefore to investigate if a reliable CBA can be conducted in an area where available data are limited. The identified benefits of sedum roofs are stormwater retention, air pollution and carbon dioxide removal, noise reduction, reduced outdoor temperature, increased sales value of apartments and increased life time of roof membrane. The costs that occur are an increased investment, spillage of phosphorus and increased maintenance costs. These costs and benefits have, as far as possible, been quantified and translated into monetary values. The greatest cost is that of investment, and the greatest benefit is the increased sales value of the apartments. Results from the CBA show that a sedum roof in the Stockholm region is a profitable investment for society. The sensitivity analysis indicates that these results are reliable. This study has shown that it is possible to conduct a reliable CBA in an area where the literature is scarce if the aim is to investigate whether a project is profitable for society or not, but not if the aim is to investigate how profitable a project is. A further study, in which a greater scale of sedum roof installation is considered, could be valuable. Decision makers, planners and operatives in city planning and the built environment can use the results from this master thesis in their work, as it provides general information about sedum roofs as well as an economic analysis of the investment.

In this study, we investigate how the implementation of IFRS 16 is affecting the financial statements of Swedish publicly listed firms, and what implications there are for financial statement users. These effects are analyzed by looking at transitional effects on total assets, total liabilities and EBITDA and by comparing different sectors, following estimations of sectoral differences in prior studies (e.g. Fülbier et al., 2008; Morales-Díaz & Zamora-Ramírez, 2018a). As a way of approximating the practical implications of IFRS 16, this study is analyzing changes in the key financial ratios: D/E and EV/EBITDA. We find significant median increases in total assets, total liabilities and EBITDA in the full sample, as well as within each sector group. Further, we confirm the existence of sectoral differences, finding the largest median increases in the Consumer Services sector and the smallest in the Financials sector. We also confirm that IFRS 16 bring new implications for financial statement users, since important and commonly used financial ratios are significantly changed: we observe a significant median increase in the D/E ratio and a significant median decrease in the EV/EBITDA multiple.

A water footprint is a tool for assessing the impacts of freshwater use by mapping the water use of the production of a good or a service, a process in a production chain, a business or even of a whole country. One of the most commonly used methods for calculating the water footprint was developed by the Water Footprint Network (WFN). The objective of this study was to account for the water footprint of the production of coffee in the area of Miraflor, Nicaragua, using the WFN method. The study aimed to highlight where improvements can be made regarding water resources management, both with respect to the quantity of the water appropriated in the different process steps, as well as concerning the treatment of residues of the coffee production. The results of the study show a water footprint of 20 049 m3 per ton of harvested coffee in Miraflor. This equals a consumption of more than 6 000 000 m3 of water when considering the overall production of the harvest of 2015/2016. The results pinpoint the growing phase as crucial with 98.1 % of the total water footprint. Nicaragua and the region where Miraflor is located are having increasing problems with water scarcity due to drought and contamination of water resources. Together with these circumstances, the results of the study show that the current management should be improved in order to minimize the impacts on local water resources and the environment. It is mainly the application of pesticides and fertilizers in the cultivation of the coffee that give rise to the large water footprint. Furthermore, the current management violates the law restricting the discharge of effluent waters from coffee processing plants. Another important factor contributing to the water footprint yields in the consumption of rainwater via evapotranspiration by the crops in field. In order to reduce the water footprint there should be a more conscious use of pesticides and fertilizers as well as a development in the treatment of the effluent water. The latter factor can be elaborated by considering new installations where even smaller ones probably could make a considerable change. Other management practices to decrease the water footprint consist of generating a higher yield per hectare of land. / Vattenfotavtryck är ett verktyg för att bedöma miljöpåverkan från användningen av vatten. Med ett vattenfotavtryck kartläggs hur vatten används för produktionen av en vara, för en process i en produktionskedja, ett företag eller för ett helt land. En av de mest använda metoderna för beräkning av vattenfotavtryck utvecklades av Water Footprint Network (WFN). Syftet med denna studie var att genom användning av WFN:s metod beräkna vattenfotavtrycket för produktionen av kaffe i området Miraflor i Nicaragua. Studien ämnade visa var förbättringar kan göras i vattenresurshanteringen, både vad gäller mängden vatten som används i de olika produktionsstegen som i behandlingen av restvattnet från kaffeproduktionen. Resultatet från studien visar ett vattenfotavtryck på 20 049 m3 per ton skördat kaffe i Miraflor. Sett till hela skörden för säsongen 2015/2016 ger detta ger en total konsumtion av mer än 6 000 000 m3 vatten. Resultatet påvisar att vegetationsperioden är den i särklass största bidragande faktorn till kaffeproduktionens vattenfotavtryck med 98,1 % av det totala avtrycket. Nicaragua och regionen där Miraflor ligger har alltjämt ökande problem med vattenbrist på grund av torka och föroreningar av vattenresurser. Studiens resultat visar tillsammans med denna bakgrund att nuvarande tekniker i kaffeproduktionen i Miraflor bör förbättras för att minimera konsekvenser för lokala vattenresurser och miljön. Främst är det användningen av bekämpningsmedel och gödsel som ger upphov till det stora vattenfotavtrycket. Kaffeproduktionen orsakar därtill överträdelser av gällande bestämmelser om värden på vattenkvalitetsparameterar i restvatten från kaffeproduktion. En ytterligare betydande faktor för vattenfotavtrycket som påvisas i studien är konsumtionen av regnvatten via evapotranspiration från grödorna i fält. För att minska vattenfotavtrycket bör i första hand en mer medveten användning av bekämpningsmedel och gödsel införas. Därtill bör det ske en förbättring i hanteringen av utsläppsvatten. Den senare faktorn kan utvecklas genom att nya installationer införs där även mindre sådana troligtvis skulle ge en betydande skillnad. Andra metoder för att minska vattenfotavtrycket ligger i att generera en högre skörd per hektar land.

The aim of this thesis was to test and evaluate whether parameter regionalization of a hydrological model can be used to model the impact of forest clearcutting on streamflow in Sweden. This is an important task to be able to perform water management and impact assessments adequately. The HBV conceptual rainfall-runoff model was applied for 218 Swedish catchments of different sizes that were spread across the country and covered a wide range of different forest cover percentages. The modelling approach included calibration of the model for each catchment using a genetic algorithm and then associating the resulting optimal parameter values with the percentage of forest cover. The obtained relationship between different model parameters and forest cover was validated with help of a paired catchment study site in northern Sweden where a clear cut was done in 2006: calibrated optimal parameter sets of pre- and post-clearcutting conditions were compared to parameter sets obtained from the Sweden-wide analysis. Correlations were found for about half of the fifteen hydrological model parameters, but the validation with the paired catchment study site could only partially confirm these obtained relationships. The results suggest that the adopted parameter regionalization approach is too basic. However, some of the results seem promising and emphasize the need for further research and development of the approach to provide a more reasonable method to model the impact of forest clearcutting on streamflow. / Det huvudsakliga målet med detta examensarbete var att testa och utvärdera om parameterregionalisering av en hydrologisk modell kan vara en lämplig metod för att modellera och kvantifiera påverkan från skogsavverkning på vattenbalansen i Sverige. Detta är en viktig uppgift för att kunna hantera våra vattenresurser och utföra konsekvensanalyser på ett tillfredsställande sätt. En konceptuell hydrologisk modell tillämpades på 218 avrinningsområden av olika storlekar och som var geografiskt utspridda i hela Sverige där även andelen skog i avrinningsområdena hade ett brett spektrum. Den använda modelleringsmetoden innefattade kalibrering av varje avrinningsområde genom att använda en genetisk algoritm, varefter de optimala parametervärdeana korrelerades mot andelen skog i avrinningsområdet. Idén med denna metod är att använda dessa potentiella samband för att justera modellparametrarna och därmed simulera en skogsavverkning. De erhållna sambanden mellan modellparametrarna och skogstäcket validerades med hjälp av data från en försöksstudie i norra Sverige där en skogsavverkning gjordes under 2006. Skillnaden mellan de bäst fungerande parametervärdena före och efter skogsavverkningen jämfördes med de tidigare sambanden från andra avrinningsområden i Sverige. Signifikant korrelation hittades för ungefär hälften av de 15 hydrologiska modellparametrarna, men valideringen mot den riktiga skogsavverkningen kunde bara delvis bekräfta de erhållna sambanden. Resultaten visar att detta sätt att använda parameterregionalisering antagligen är för grundläggande. Vissa resultat är ändå lovande och fortsatt forskning och utvidgning av metoden är nödvändig för att kunna tillhandahålla en rimlig metod för att kvantifiera en skogsavverknings effekter på vattenbalansen.

For a long time, the indigenous Sami of northern Sweden have had little influence within planning processes. This problem have in recent years been highlighted both in legal terms and through practices for developing Impact Assessments (IA), and has led to increasing conflict between reindeer herders and mining corporations. This thesis uses Critical Discourse Analysis (CDA) to examine the IA documents for three mining concessions within Sami Reindeer Herding Communities (samebyar). The discourse analysis found that there were some differences in methodology and language between the documents, especially relating to if the assessments evaluated impacts to reindeer husbandry using a quantitative or a qualitative approach. The documents would also tend to downplay the impacts of the mines on reindeer husbandry, while highlighting the benefits of the mines for the local economy, and dispute the concerns of the affected reindeer herders. The thesis concludes by stating that an increased awareness of positionality among IA authors would be beneficial to promote transparency when indigenous or other vulnerable stakeholders are likely to be negatively affected. / Den samiska ursprungsbefolkningen i norra Sverige har under lång tid haft enbart lite inflytande inom planprocessen. Detta problem har under senare år belysts både i lagliga kretsar och genom metoder för att framställa miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), och har lett till en ökad mängd konflikter mellan renskötare och gruvbolag. Denna uppsats använder kritisk diskursanalys för att undersöka MKB:na för tre gruvkoncessioner i samebyars renskötselområden. Resultaten pekade på att det fanns vissa skillnader i metodik och språk mellan dokumenten, särskilt när det gällde om bedömningarna utvärderade konsekvenserna på rennäringen genom en kvantitativ eller ett kvalitativ vetenskaplig metod. MKB:na tenderade även att tona ned gruvornas inverkan på renskötseln, samtidigt som de lyfte fram gruvornas fördelar för den lokala ekonomin, och ifrågasatte de berörda renskötarnas bekymran. Avslutningsvis konstateras att en ökad medvetenhet bland MKB-författare om hur deras subjektiva tillhörighet kan påverka deras bedömningar skulle vara fördelaktigt för att öka transparensen när ursprungsinvånare eller andra berörda sannolikt kommer att påverkas negativt.