The purpose of this study was to examine how middle managers experience their workload and work relief in relation to the use of digital systems in the work life. Seven people has participated, three women and four men. The interviews were conducted with a semi structured interview guide and the collected data was analyzed with a thematic analysis. The information that emerged from the analysis of the collected data was that almost all the participants have experienced stress when using the digital systems. It also shows that when using the digital systems most of the participants have gotten more tasks and expectations from the management to complete. Some of them also thought that the educations were inadequate for some of the digital systems and there was a desire for more and better educations. This might indicate that they are experiencing more demands due to the increase of tasks but not as high support because of the inadequate educations. Almost all participants said that their knowledge in some of the digital systems were good. Which can indicate that they have a good control when using them. Almost all participants used the digital systems outside of work daily for example to read their email and to reduce the risk of having an overflowing inbox for the next workday. This can indicate that they at some extent have a high workload due to that they check their email daily after work.

The corona pandemic caused restrictions to be implemented on March 18 on how universityteaching should be conducted. This meant that all teaching formats would be conducted remotely, internationally this came to be described as emergency remote teaching, which has brought about several consequences for students. The purpose of the study has been to understand the positive and negative effects students experienced by studying remotely. To investigate this, Karasek's and Theorell's demand-control and support model and Collins' theoretical concepts of emotional energy have been used. This has been studied through a qualitative research approach with semi-structured interviews as a research method. The results that have been identified are that students have experienced an increased flexibility with distance learning that entails a better perceived control of the study environment. The study has also identified that social relations have deteriorated, that instrumental support is inadequate, that the study environment has added more distractions and concentration difficulties, that reflection and discussion space has deteriorated, and the form of study has meant that the students experienced insufficient emotional and network support. The study has also identified that small study groups via zoom provide a better space for discussion and reflection than other forms of distance learning. / Coronapandemin gjorde att restriktioner implementerades den 18 mars för hur universitetsundervisning skulle bedrivas. Detta medförde att alla undervisningsformat skulle bedrivas på distans, internationellt kom detta att beskrivas som emergency remote teaching, vilket medfört en rad konsekvenser för studenter. Syftet med studien har varit att förstå vilka positiva och negativa effekter studenter upplevt med att studera på distans. För att undersöka detta har Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodellen och Collins teoretiska begrepp om emotionell energi använts. Detta har studerats genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod. De resultat som har identifierats är att studenter har upplevt en ökad flexibilitet med distansundervisningen som medför en bättre upplevd kontroll av studiemiljön. Studien har även identifierat att sociala relationer försämrats, att det instrumentella stödet är bristfälligt, att studiemiljön har tillfört fler distraktioner och koncentrationssvårigheter, att reflektion- och diskussionsutrymme har försämrats samt har studieformen medfört att studenterna upplevt ett otillräckligt emotionellt- och nätverksstöd. Vid studien har det även identifierats att små studiegrupper via zoom medför ett bättre diskussion- och reflektionsutrymme än andra former av distansundervisning.

Föreliggande studie har genomförts i samarbete med en kommun i Sverige. Syftet medstudien har varit att, inom ett ungdomsteam, undersöka teammedlemmars upplevelse av hurarbetet i team inverkar på förekomsten av arbetsrelaterad stress. Teamet innefattarsocialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher som tillsammans utreder, avhjälpersamt förebygger kriminalitet och normbrytande beteenden bland ungdomar i kommunen.Med hjälp av krav-, kontroll- och stödmodellen undersöks teammedlemarnas upplevelse avhur arbetet i team inverkar förekomsten av arbetsrelaterad stress. Sex av teammedlemarnadeltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt the constantcomparative method. Av intervjuerna kunde sju centrala teman identifieras: yrkeskompetens,arbetsbelastning, tydlighet i arbetsuppgifter och yrkesroll, stöd från kollegor och stöd frånledning. Resultatet visar på variation i upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen i teamet.Det framkommer ett antal faktorer som påverkar upplevelsen. Faktorer som kunde varabidragande till arbetsrelaterad negativ stress var höga kvalitativa och kvantitativa krav.Faktorer som minskade den negativa stressen var stödet från kollegor, kollektiv kontroll inomoch över arbetet samt egenkontroll inom arbetet. Det framkommer även att teamets samarbeteutvecklats över tid. Den kollektiva kontrollen har utvecklats, vilket skapat bättre möjligheteratt hantera kvantitativa och kvalitativa krav. Stödet som medlemmarna utvecklat till varandrahar fungerat som en buffert som vidare stärkt kontrollen. Således tolkas den arbetsrelateradestressen ha minskat genom teamarbetet. / This study has been done in collaboration with a Swedish county. The purpose of the studyhas been to investigate, within a youth team, team members' experience of how working inteams affects the occurrence of work-related stress.The team includes social workers, familytherapists and youth coaches who together investigate, remedies and prevent crime andnon-normative behavior among young people in the county. Using the demand-, control- andsupportmodel, the team member’s experience of working as a team and their work-relatedstress is investigated. Six of the team members participated in qualitative semi-structuredinterviews which were then analyzed with the constant comparative method. Seven centralthemes could be identified from the interviews: professional competence, workload, clarity intasks and the professional role, support from colleagues and support from management. Theresult of the study shows variation in the teams experience of job-related stress. There are anumber of factors that influence the experience. Factors that could be contributing tojob-related negative stress were high qualitative and quantitative demands. Factors thatreduced the negative stress were support from colleagues, collective control within and overthe job and self-control within the job. It also appears that the team's collaboration hasdeveloped over time. The collective control has been developed, which has created betteropportunities to handle quantitative and qualitative requirements. The support that themembers have developed for each other has worked as a buffer that further strengthenedcontrol. Thus, the job-related stress is interpreted to have decreased through teamwork.

Uppsatsen är en kvalitativ studie, med ett blandad induktivt- och deduktivt förhållningssätt med en kritisk realistisk lins, som har tillämpats under bearbetning och presentation av materialet. Uppsatsen avser att undersöka de strategier och resurser som bolag X har tillhandahållit för att skapa en sund social- och organisatorisk arbetsmiljö hos distansarbetande medarbetare. Strategierna och resurserna bygger på det arbetsmaterial som studenten fått tillgång till samt en gruppintervju med ansvarig HR-personal. Därutöver undersöka hur strategier och resurser mottagits av första linjens ledarskap och kundtjänstmedarbetare, har empiriskt insamlats genom 11 semi-strukturerade intervjuer. Respondenternas upplevelser med att arbeta på distans presenteras utifrån ett upplevt, socialt- och organisatoriskt arbetsmiljöperspektiv. Likväl presenteras de förbättringsåtgärder som framkommit under intervjuerna. Resultatet visar på att HR-avdelningen i sitt arbetsmiljöarbete har försökt att skapa strategier och resurser riktade mot distansarbetet. Däremot saknas det en gemensam vision och riktning som dikteras av högre ledning. Det återspeglas i respondenternas svar, upplevelser och rekommendationer. Arbetsmiljön präglas av bristfälliga organisatoriska resurser med höga krav och förväntningar. Det resulterar i en betoning och framarbetning av sociala- och personliga resurser i arbetsmiljön bland medarbetare och teamledare, vars syfte är att täcka upp den organisatoriska arbetsmiljöproblematik som existerar.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

Bakgrund: Alla organisationer med fler än tio anställda ska ha etablerade arbetsmiljöpolicys, arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och medarbetarna ska samverka med arbetsgivaren för att skapa en god arbetsmiljö. Om en medarbetare inte har möjlighet till att arbeta inom en god arbetsmiljö riskerar denna att drabbas av utmattning och arbetsrelaterad stress. Sjukskrivningar kan komma att kosta en organisation mycket pengar, och arbetsrelaterad stress utgör den vanligaste faktorn till att en medarbetare sjukskrivs. Trots att det sedan länge är ett välkänt problem är det svårt att upptäcka signaler som kan härröra från en medarbetare som är stressad. Med anledning av att majoriteten av den tidigare forskningen som gjorts har utgått från ett ledarperspektiv, problematiseras denna studie utifrån ett medarbetarperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetsrelaterad stress existerar hos kvinnliga medarbetare när det finns arbetsmiljöpolicys och regelverk som ska förebygga ohälsa. Genomförande: Den teoretiska referensramen som tagits fram grundas i tidigare forskning och litteratur som var relevanta inom området. Syftet var att ge kunskap för relevanta teorier och begrepp, samt skapa en förståelse för vad som tidigare har undersökts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga medarbetare. Intervjuerna stöttades upp med en intervjuguide där frågorna som ställdes gällde medarbetarnas kunskap om arbetsmiljöpolicy, den generella arbetsmiljön, erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt upplevelsen av individuella krav, kontroll och stöd. Slutsats: Arbetsplatsen erbjuder förutsättningar för att förhindra ohälsa genom arbetsmiljöpolicys, trots detta väljer medarbetarna att inte ta del av informationen. Utöver detta finns inget annat stöd som erbjuds av arbetsplatsen, mer än de förutsättningar som medarbetarna själva skapar för att undvika att bli stressade. Majoriteten av medarbetarna upplever att det råder höga krav, kombinerat med hög kontroll och ett bra stöd från kollegor. Det finns ett bristfälligt stöd från chefen, som främst beror på avsaknad av kunskap kring medarbetarnas arbetsuppgifter. / Background: All organisations with more than ten employees must have established work environment policies, the employer is required to conduct systematic work environment management and the employees must cooperate with the employer to achieve a good work environment. If an employee does not have the opportunity to work in a good work environment, they are at risk of exhaustion and work-related stress. Absence due to illness can cost an organisation a lot of money, and work-related stress is the most common reason for an employee to take sick leave. Although it has been a well-recognised problem for a long time, it is difficult to detect signals that may originate from a stressed employee. Given that the majority of previous research has been based on a leadership perspective, this study is problematised from an employee perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine whether work-related stress exists among female employees when there are work environment policies and other frameworks to prevent ill health. Implementation: The theoretical framework that has been developed is based on previous research and literature that were relevant in the area of interest. The aim was to provide knowledge of relevant theories and concepts and give an insight into what has previously been researched. The research was conducted using a qualitative study in the form of semi-structured interviews with ten female employees. The interviews were supported by an interview guide where the questions that were asked concerned the employees’ knowledge of the work environment policy, the general work environment, experiences of work-related stress and the experience of individual demands, control and support. Conclusion: The organisation offers opportunities to prevent ill health through work environment policies, but despite this, the employees choose not to take part of the information. In addition to this, there is no other support offered by the workplace; instead, employees work individually to create conditions to prevent becoming stressed in the workplace. The majority of employees find that there are high demands, combined with high control and strong support from colleagues. There is a lack of support from the manager, mainly due to a failure to understand the employees’ work tasks.

Välfärdssektorn i Sverige har sedan 1980-talet styrts med styrprinciper som till stor del hämtats från tillverkningsindustrin. Det har inneburit standardiserad arbetsdelning och managerialism vilket har medfört att professionernas handlingsutrymme kommit att inskränkas. Fokus för verksamheterna har varit mätbarhet och måluppfyllelse snarare än brukarens behov. Utmaningen avseende kompetensförsörjning inom de kommunala omsorgsverksamheterna idag innebär förutom att utveckla hållbara strategier för rekrytering att skapa förutsättningar som är hållbara för befintliga medarbetare. Under senare år har därför nya metoder för ledning och styrning av verksamheterna förespråkats. Dessa har fokus på tillitsskapande relationer mellan ledarskap, medarbetarskap och brukare. Till följd därav är det intressant att ta del av hur medarbetarna i en kommunal omsorgsverksamhet ser på sina förutsättningar hur de förhåller sig till sitt eget medarbetarskap samt deras möjligheter att utöva självledarskap. Detta studeras genom kvalitativ intervjustudie med sex medarbetare i en kommunal omsorgsverksamhet. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av sina möjligheter att utöva medarbetarskap och självledarskap till stor del påverkas av uppgifternas karaktär. Det finns en hög motivation att utföra de arbetsuppgifter som direkt skapar mervärde för brukarna. Det är dock de mer standardiserade arbetsuppgifterna som är associerade med formellt ansvar vilket gör att upplevelsen av kontroll skiljer sig beroende på uppgift. Då medarbetarskap och ledarskap är tydligt sammanlänkade påverkar verksamhetens ledarstrategier möjligheten till att utöva medarbetarskap och självledarskap. Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från ett tydligt brukarfokus, mer handlingsutrymme till professionerna och ökad möjlighet till kunskapsutveckling. / Since the 1980s, the welfare sector in Sweden has been governed by control principles that have largely been taken from the manufacturing industry. This has meant standardized division of labor and managerialism, which result in the professionals' room for maneuver has been reduced. The focus for the operations has been measurability and goal fulfillment rather than the user's needs. The challenge regarding the supply of skills in the municipal care activities today creates, in addition to developing sustainable strategies for recruitment, creating conditions that are sustainable for existing employees. In recent years, therefore, new methods for management and control of operations have been advocated. These focus on trust-building relationships between leadership, employees and users. Thereupon it is interesting to take part in how the employees in a municipal care operation view their conditions, how they relate to their own employeeship and their opportunities to exercise self-leadership. This is studied through a qualitative interview study with six employees in a municipal care operation. The results show that employees' experiences of their opportunities to exercise co-operation and self-leadership are greatly influenced by the nature of the tasks. There is a high motivation to perform the tasks that directly create added value for users. However, it is the more standardized tasks that are associated with formal responsibility that make the experience of control different depending on the task. As employeehood and leadership are clearly linked, business leadership strategies affect opportunities to exercise employeehood and self-leadership. Trust-based management and governance is based on a clear user focus, more room for maneuver for professionals and increased opportunities for knowledge development.

Stress-related work absence in Sweden has risen threefold in the last 14 years. Working in close contact with clients is described by many as a risk factor for stress-related illnesses. Those working in social services are particularly exposed to these negative factors. There seems to be a consensus that much of the stress can be attributed to the working environment. The aim of this study was to explore the relationship between stress and factors defined by the Demand, Control, Support model for social workers with the power to exercise authority in social services. This was done by analyzing 379 answers collected from a survey that was sent to 100 Swedish municipalities. The statistical analyses were made in SPSS version 29 and included both univariate, bivariate and multivariate analyses. The results show that the self-reported stress-levels were moderate and that the respondents had high levels of demand, control and support in their work. This study shows that demands had the strongest impact on self reported stress levels for the respondents. The mitigating effects of control and support were not strong enough to compensate for the demands.